Torpvandring i Bråttensby

Torpstolpe

Förr i tiden fanns betydligt fler boställen i Bråttensby än nu, inte bara gårdar utan även torp och backstugor. För fyrtio år sedan gjordes en torpinventering där platserna för torpen markerades med stolpar, totalt 64 stycken. Den 29 september samlades 18 nuvarande och tidigare Bråttensbybor vid Älgadammen för att ta en titt på platserna för sju av de torp som ligger närmast: Hagalyckan, Hastatorpet, Annedal, Stenholmen, Brodda-Mågens, Hallins och Boréns, och även byta ut en torpstolpe som ruttnat. De här torpen byggdes mellan 1825 och 1891, förutom Stenholmen, som uppfördes 1947 och ännu bebos. Av de övriga har fyra inte varit bebodda på över hundra år, medan Hastatorpet och Boréns var bebodda fram till 1936.

När de sista invånarna flyttade ut från ett torp revs husen ganska snart och virket togs tillvara på annat håll. Det som nu finns kvar är mer eller mindre synliga stengrunder från hus och ladugårdar samt de hoprasade skorstenarna. Vid Boréns finns även en murad brunn och vid Brådda-Mågens en fin jordkällare. Det går också att på vissa håll skönja rester av de åkrar som fanns runt torpen och med god fantasi kan man föreställa sig det betydligt öppnare landskap som fanns på den tiden, när Sverige var som skogfattigast. 

Christer Håkansson berättar om Hallins torps historia.

1800-talet var en tid med kraftig folkökning, enligt Esaias Tegnér orsakad av ”freden, vaccinet och potäterna”. Folkökningen innebar att det växte fram ett proletariat som inte ägde någon jord, och innan industrialiseringen kom igång fick egendomslösa som inte valde att emigrera försörja sig så gott de kunde på landsbygden. Flera av torpen är s.k. dagsverkstorp, vilket innebar att torpet låg på någon gårds mark och att torparna fick ett stycke jord att bruka mot att de utförde dagsverken på gården eller betalade med naturaprodukter. I Bråttensby fanns både frälsegårdar, som ägdes av adelsmän, och skattegårdar, ägda av bönder, och således fanns både frälsetorp och skattetorp. 

Alla hade inte möjlighet att få ett torp att bruka, utan det fanns också backstugusittare, som endast fick lov att bygga sig en bostad på en gårds mark, där jorden var sämre, och där de som mest hade möjlighet att ha några grisar och höns och ett potatisland. De fick istället försörja sig med t.ex. hantverk eller lönearbete på gårdarna. 

Fram till slutet av 1800-talet var militärväsendet organiserat med utgångspunkt i indelningsverket, infört av Karl XI i slutet på 1600-talet. Det innebar att landet delades in i rotar på två-fem hemman, som vart och ett skulle försörja en soldat med ett torp och olika förnödenheter. Av de torp som besöktes denna dag var Hastatorpet och Annedal soldattorp. Soldaterna fick namn som följde torpet, så att varje ny soldat på torpet fick samma namn. Namnen utgjordes av ord som förknippades med soldater som Hast, Rask, Kämpe eller Lantz och många sådana namn finns ju ännu kvar som minne av den tiden.

Brodda-Mågens torp fick en ny stolpe.

Torpinventeringen som gjordes i Bråttensby i slutet på 1970-talet finns dokumenterad i en bok, där fakta om torpen och dess invånare finns upptecknade. Om torparen Johannes Andersson på Stenholmen står berättat att han var med och byggde gamla skolan (nuvarande bygdegården) och även gamla missionshuset, som låg nedanför nuvarande Tore och Anette Aronssons hus. Johannes Andersson emigrerade till Nordamerika 1888. Hustrun Anna Kristina fick av fattigkassan ett bidrag på 177 kronor till biljett och kunde resa dit tre år senare.

Slutligen återges här ett utdrag från ett köpekontrakt, upprättat 24 februari 1874 gällande torpet Annedal:

Undertecknad hemmansägaren i Lunda Östergården 1/8 mt uplåter och försäljer ett torphemman beläget på mitt av lantmätaren tilldelade utmarkskifte, vilket är inhängnat och uppodlat till den största delen jemte all den min oodlade utmark, som stöter norr utifrån torplägenheten så kallade Annedal till min soldat A P Hast och hans hustru Annicka Andersdotter vid Lunda Östergård. /…/ Torpegaren skall utgöra 6 dagsvärken om året till säljaren med kost på stället. Såsom skatt betalas årligen 10 öre till säljaren. Jordägaren förbinder sig till torpägaren utgöra en plöjedag om året då det påfordras. /…/

Christer Håkansson är väl påläst och har samlat på sig historier om våra torp i Bråttensby.

För den som vill fördjupa sig ytterligare i torpens historia, blir det säkert fler torpvandringar framöver; det finns ju ytterligare några att besöka! Det finns också planer på att publicera torpboken som pdf här på hemsidan.

Barbro Johansson

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.