Fågelvandring

Det finns inget dåligt väder… sägs det. Vi blev en liten skara regnklädda fågelintresserade som samlades på Gäddegården tillsammans med Göran Andersson, ornitolog från Vårgårda, på pingstaftonens förmiddag.

Vi lämnade gårdens svalor och sädesärlor och vandrade försiktigt genom kohagen bakom gården, parerade mellan komockorna,  mot skogen. I kohagen och björkskogen hörde vi bl.a. bofink, gulsparv, svartvit flugsnappare och järnsparv. Järnsparv var för oss en ny bekantskap, vi lyssnade på lätet och fick titta på fågeln i en app, i verkligheten gömde den sig i lövverket. Den är lite större än en gråsparv, men med ungefär samma färgskala.

Efter björkskogen passerade vi en damm innan vi kom in i mörka granskogen. Där hördes andra fågelläten, skogens fåglar. Göran uppmärksammade oss på olika läten, som t.ex. kungsfågel, svarthätta, svartmes, rödhake, grönsångare (låter som ett mynt som snurrar) och spillkråka.

På lämplig plats och då regnet gjorde ett uppehåll plockade vi fram våra ryggsäckar med något ätbart och tog en paus.

Genom Frisegårdens täta skog kom vi till skogsvägen mot Skåphult. Vi stannade vid ett hygge strax efter första vändplan. Där fick vi lyssna på en fågel som blivit allt vanligare, gransångaren. Den låter som om den sjunger om salta sillar, sill-salt-salt-sill-salt-sill-salt!

Sedan följde vi vägen tillbaka till utgångspunkten. Sammanlagt hörde vi ca 25 olika arter och vi såg en del av dem. Av de 25 fåglarna var två rovfåglar, ormvråk och duvhök. Vi ska vara rädda om duvhöken, sa Göran, för det är den som kan hålla efter kajor, som på många håll blivit en plåga.

Tack Göran för en intressant fågelguidning!

 

Vid pennan: Margareta Håkansson

 

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.