Denna dag började med en viss fuktighet, för att under dagen låta ett regn falla med lite olika mängder. Dock påverkade detta inte mig personligen, ty jag arbetar inomhus. Men kvällens promenad kunde däremot bli lidande. Visserligen hade SMHI lovat att regnet skulle sluta vid 16-17 tiden. Men prognos och verklighet är dock inte alltid överensstämmande.
Vid 17-tiden lyste en vacker sol och luften kändes skön. Så det skulle nog kunna bli gott om folk. När vi anlände var redan promenaden igång, något före klockan 18. Men kanske var deltagarna oroliga att inte få plats i vår något kompakta lokal.
Efter att vi betalat och hälsat på andra deltagare började vår grupp promenaden. Vi passerade igenom den gamla festplatsen Grönaberg där ett plakat med bilder och text visade hur det sett ut. På ett foto kunde jag se mig och min mor. Så nu vet jag att jag faktisk varit där på den tiden det begav sig, dock inget klart minne av detta. Frågorna var av den klassen att jag kunde dom eller använde uteslutnings-metoden eller att någon av dom övriga kunde. Dock blev det bara åtta rätt, men satte nog två i fel ruta, (slarv). Gissade 78 stycken pärlor och det var inte i närheten.
Promenaden är den vackraste av dom alla tycker jag. Vi var 74 vuxna och fyra barn. Tack vare vädret tog några sin fika ute. Så småningom blev det utdelning av lotter och priser. Dom flesta gick hem tomhänta som vanligt, men en vacker promenad blev det i alla fall.
De som arbetat med promenaden tog sedan och åt upp alla smörgåsar och kakor som inte gått åt. Nja kanske sparades det en del till nästa år. Sedan återstod städning och diskning. Medan alla övriga åkte hem i den sköna vårkväll till sina Tv-apparater och datorer.
Första maj och strålande sol lockade många åskådare till årets kosläpp på Guntorp. På gårdsplanen var kommersen igång redan en timme innan lagårdsdörren öppnades. Svante sålde ost, Emmy sålde knäckebröd, rabarber, kalvdans och majblommor, Lovisa sålde sina egengjorda väskor, Ida Alfredsson sålde honung och Tjallen Bergström och Landarekullen sålde ägg. Elsa skötte kolotteriet, där man fick gissa på vilken ko som skulle springa ut först. Dessutom fanns fika till försäljning och Centerpartiet delade ut solrosfrön och informerade om sin politik. Kalvstallet var öppet för besökare.
Svante sålde ost. Här med assistans av kompisen Emil.Kalvstallet var öppet under dagenPå gårdsplanen på Guntorp var det full kommers
När klockan närmade sig 11 samlades folk framför staketet till hagen, Joakim öppnade dörren och ivriga kor sprang ut på en lång rad.
337 Kajsa var först ut genom lagårdsdörrenJoakim dirigerar korna åt rätt hållGlada kor på grönbete
Först i raden var 337 Kajsa, vilket gav Bengt Zagerholm en korg med livsmedel och den andra korgen med ett lottat tröstpris fick Louise Bengtsson.
Emmy lämnar över förstapriset till morfar Bengt ZagerholmLouise Bengtsson får tröstpriset av Elsa
Dagen genererade inte mindre än 4000 kr som skänkts till Bråttensby bygdegårdsförening.
Tack Lovisa och Joakim som ordnar den här trevliga tillställningen varje år!
Påskafton i Bråttensby firades traditionsenligt. Dagen var solig och fin. På förmiddagen drog påskkäringar, påskgubbar, påskharar och andra figurer runt och önskade glad påsk och fick godis i sina korgar.
Utsocknes påskfölje
Sven Öberg hade tidigare kört upp ris till Ekeberget och årets påskeld tog sig snabbt i den friska vinden. Ca 35 personer kom för att titta och värma sig. Några barn och tonåringar var mer aktiva och gick och letade reda på fler grenar och t o m små träd för att mata brasan, som inte brann ut förrän långt fram på kvällen.
Den 26 mars var det årsmöte för Vi i Bråttensby och 20 personer kom. Först visade Sune och Eva bilder över Bråttensby. Det var mestadels flygbilder tagna på 1950-talet och vi åhörare fick försöka utröna vilka gårdar det var vi såg från ovan. Även några ställen från Eggvena och Fölene var med. En hel del har förstås hänt på de 70 åren sen bilderna togs. Byggnader har försvunnit och andra har tillkommit, många diken och stenmurar är borta, liksom ledningsstolpar, förutom Harssprångsledningen som byggdes i början på 50-talet. Höhässjor och havrestukor är också minnen från en svunnen tid. Den som vill studera fler bilder kan gå in på bildarkivet ”Flygfotohistoria” på internet, där det finns mycket bilder.
Efter bildvisningen blev det fika som Margareta, Ninni, Lotta och Carina bjöd på och sedan vidtog årsmötesförhandlingarna.
Ordförande Christer Håkansson, Sekreterare Eva Bayard och kassör Börje Aronsson. Foto Barbro Johansson
Verksamhetsberättelsen innehöll en lång lista på aktiviteter som ordnats i Bråttensby, både sådant som Vi i Bråttensby arrangerat och sådant som enskilda invånare bjudit in till, sammanlagt 15 aktiviteter, bl.a påskpyssel, tipspromenad, torpvandring, tillverkning av sälgpipor, HLR-kurs, berättarkväll och midvinterbrasa. Dessutom har det hållits två styrelsemöten och tre återkommande inslag i form av onsdagspromenader, yoga och stickcafé. Så nog får man säga att vi är en aktiv socken.
Följande val gjordes inför 2026:
Ordförande: Christer Håkansson Sekreterare: Eva Bayard Kassör: Börje Aronsson Ledamöter: Lotta Hagström, Ingrid Johansson, Lars Barkestedt, Christian Bardby Revisorer: Sune Johansson, Christer Bengtsson Revisorssuppleant: Anna Johansson Bygdegårdsansvarig: Börje Aronsson Hemsidesansvarig: Eva Bayard Valberedning: Sune Johansson, Margareta Håkansson
Den 21 december är det midvinter. Dagen är som kortast och natten som längst. Då har det blivit tradition att Sune och Anna bjuder in till Nordgården på glögg och pepparkaka vid en sprakande brasa. Så även i år och 25 personer kom, både in- och utsocknes. Sune kunde dessutom berätta att det exakta vintersolståndet hade infallit 16.03 tidigare på dagen. Barbro
Några kvällar under hösten har stickorna gått varma hemma hos Henrietta Bodo i Hägnen, då hon har bjudit in till stickcafé i sin mysiga lillstuga. Henrietta är själv en rutinerad stickare, som ställer ut och säljer sina alster. Hon har dessutom alpackor och angorakaniner, vars ull hon kardar och spinner. Den sista träffen för säsongen använde några av oss ullgarn från alpackorna och det som stickades på denna kväll var en kofta, en mössa, en vante samt en grytlapp i form av en tomte. Medhavd fika, småprat och trivsamt umgänge hörde också till kvällen. Tack för ett fint initiativ, Henrietta!
Hemlagad risgrynsgröt, en brasa i den öppna spisen och roliga och intressanta berättelser därtill. Det är ett svåröverträffat koncept som håller sig år efter år, och nu var det dags igen, en blåsig kväll i slutet av november.
Vi började med gröt och smörgås som Elsie, Margareta, Eva och Ninni bjöd på och sen samlades vi för högläsning vid brasan.
Berättelserna var av skilda slag: Christer Håkansson läste en betraktelse över att bli gammal, vilket har både nackdelar och poänger. Eva berättade den fascinerande historien om kyrkklockan som flyttats från Östra till Västra Bitterna, vidare till Tarsled och slutligen hamnat i Hol. Sune fördjupade våra kunskaper om cykelns historia, denna fantastiska uppfinning. Anna läste ur en bok om Elizabeth Zott, kemist och ovanlig programledare för matlagningsprogram i 1960-talets USA. Jonny gav smakprov från Västgöta-Bengtssons rika repertoar av historier som han samlat in under sina resor runtom i Västergötland. Avslutningsvis läste Barbro ett kåseri från Göteborgsposten av Kristian Wedel på temat försäljare och automatisk telefonsvarare.
Avslutningsvis blev det kaffe och kaka och fortsatt trevligt umgänge med grannarna.
Hemberedskap och HLR var det matnyttiga temat för en aktivitet som lockade 13 personer till bygdegården en torsdagskväll i oktober. Susanne De Paul från Civilförsvarsförbundet i Borås var inbjuden för att delge oss sina kunskaper i dessa viktiga ämnen.
När det gäller hemberedskap så handlar det om att man ska kunna klara sig utan ström i tre dagar. Förvisso är detta i allmänhet lättare för oss som bor på landet, men även vi kan stå handfallna när värmepumparna stannar eller vattnet inte gå att pumpa upp från våra djupborrade brunnar. Vatten, mat, värme, ljus, sömn och hygien är grundläggande behov som behöver kunna tillgodoses och likaså behöver man ha en informationskälla när mobiltelefonen inte fungerar. De som har lyckan att ha kvar sin vedspis i köket, en grävd brunn, ett utedass och en potatiskällare klarar sig långt, annars får man lösa det på annat sätt. Susanne De Paul gav råd om vad som är bra att ha hemma, som vattendunkar, batteri- eller vev/solcellsradio, spritkök, torrvaror som går snabbt att tillaga, förbandslåda och husapotek. Viktiga telefonnummer att ha koll på är 113 13, ett nationellt informationsnummer dit man kan ringa för frågor som inte är akuta, 114 14, ett icke-akut nummer till polisen och det mer okända 116 000 som gäller försvunna barn.
Efter fikat följde den mer handfasta delen av kvällen. Nu skulle vi parvis träna hjärt- och lungräddning på våra provdockor. Susanne visade hur och var på bröstkorgen man ska trycka och sen fick vi prova att köra två minuter i sträck, vilket var ganska ansträngande.
30 tryck och två inblåsningar är annars den rytm man ska försöka hålla. Men innan man kör igång det programmet finns det ett par andra viktiga saker man ska göra. Först kolla om man får kontakt med personen, och sedan luta kinden mot personens näsa för att känna om den andas, (för i så fall lägger man personen i framstupa sidoläge och gör ingen HRL). Sen ringer man 112 och därefter påbörjas HRL. Vi fick också prova på att använda en hjärtstartare.
Det kändes att detta var en nyttig övning för oss och att man behöver öva med jämna mellanrum och sen bara hoppas att man aldrig behöver använda sina kunskaper.
Det kom runt 25 personer söndagen den 28 september, en fin förmiddag som startade med att vandra runt Älgadammen för att prata om vad som har hänt i denna omgivningen sedan ca 1650-talet.
En vacker höstbild över Älgadammen
Älgadammen hette förr Gamle Damm och var en damm som det togs vatten ifrån när det skulle malas nere vid Skattegårdens skvaltkvarn. Gamle Damm upphörde efter 1750 och området benämndes som mader 1795.
Georg Aronsson använde maden som betesäng fram till 1950 då han återställde dämmet för att få vatten till Älgarna, därav namnet Älgadammen.
Det finns spår av små åkrar på flera ställen samt en grund som var sommarlada för beteskorna fram till 1947.
Vid vandringen slut var man framme vid Hastatorpet strax söder om vägen vid Älgadammen som var Östergårdarnas soldattorp från 1871-72 tills roten upphörde. Den siste soldaten A P Hast dog 1905. Makan Lotta (död 1931) och dottern Ellen (död 1933) bodde kvar med Tegel-Svante (död 1917) som inneboende på äldre dar. De sista som bodde därefter var sedan Karl Sjöberg med familj fram till 1940 då huset revs.
Före Hastatorpet fanns från omkring 1830 Hagalyckan och det byggdes gropavallar runt åkrarna. Nedanför åkrarna var det mader som också varit damm till kvarnen vid Skattegården. Bonden Anders Nilsson dog ”i rusligt tillstånd” ute på markerna 1850. Vid laga skiftet blev en del av markerna soldattorp under Östergårdarna. Nilssons änkas byggnader flyttades då 200 meter österut. Det fanns ladugård och uthus till torpet.
Sista grässkörden togs 1950 av Bertil Sjögren på Hastatorpets åkrar och på maderna samt på Annedals marker samt även på ”Bertils åkrar”. Den som bevittnade detta då var Alf Sjöberg som fortfarande bor kvar på Stenholmen. I år har skogen som självsåddes eller planterades efter år 1950 skördats. Så förändringar i naturen sker ständigt genom tiderna.
Lars Barkestedt stekte kolbullar på hällen. Kolbullarna innehöll vetemjöl, skrädmjöl, salt och vatten. Till kolbullarna kunde man få lite stekt bacon och naturligtvis lingonsylt.
Efter vandringen åts det med glädje kolbullar med tillbehör som serverades av Lars och Berit Barkestedt. Detta serverades vid grillplatsen som ligger intill en liten stuga som byggdes 1973 av Georg Aronsson.
Författat av Tore och Börje Aronsson bilder Margareta Håkansson
