Både gravvalvsvarligt och dödskul blev det när Lennart Palm från Lerum gästade bygdegården en söndagseftermiddag i september. Lennart Palm är musiker och känd från Melodikrysset, men också hängiven sin hobby att ”krypa ner under kyrkgolv och ta reda på vilka som ligger där”. Och det är många gravvalv som Lennart undersökt, ibland hukande, ibland krypande och ibland även ålande i smuts och spindelväv.
De som begravdes i gravvalv eller i kistor i kyrkrummet var utan undantag adelspersoner, eftersom de hade råd att skänka stora gåvor till kyrkan för att få denna förmån. Rikedomen märks på kistorna, som i allmänhet är gjorda av koppar och har vackra och påkostade utsmyckningar. Lennart Palm visar bilder på flera praktfulla kistor som har renoverats till sin forna glans.
Färgstarka adelsmän
Många färgstarka personer framträder i Lennart Palms berättelser. Här finns Svante Horn av Åminne som blev skadad och lemlästad på alla tänkbara vis – han fick bl.a. benet sönderskjutet, skallen krossad och tungan genomstucken av ett svärd – men mötte alla svårigheter med ”manlig munterhet” och strax gav sig ut i striden igen. Och här finns Peter Kruse som skänkte altartavla till kyrkan i Torsås och som tack för hjälpen blev avbildad som en deltagare i Jesu sista måltid. Och här finns Magdalena von Ascheberg som födde 25 barn, men med tiden, till makens förtrytelse, behandlade honom alltmer kärvt och avvisande.
Lennart Palms egen favorit är Harald Stake från Hönsäter på Kinnekulle. Han följde Gustav II Adolf på dennes fälttåg på kontinenten och räddade hans liv 1631, vilket gav kungen ytterligare ett år att leva. Senare blev Harald Stake landshövding med säte på Bohus fästning. Där fick han motta ett brev från danske kungen som sa att danskarna med sin större militärmakt tänkte anfalla och att det vore bäst om svenskarna gav sig utan strid. På detta skrev Harald Stake ett svarsbrev som löd:
Sittande skitande fick jag ditt brev,
ju mer jag lästa det mer det drev…
Marken var bar, det fanns intet löv
Därför tog jag ditt brev och torkade min röv…
Ingen kapitulation således, och svenskarna vann slaget.
Bråttensby kyrka
Lennart Palms intresse är alltså att ta reda på vilka det är som ligger i gravarna, men detta är inte alltid så lätt. Gravvalv kan vara låsta och nyckeln bortslängd utan att en dokumentering gjorts. Eller man har helt enkelt slarvat med att ta tillvara namnbrickor och inte brytt sig om att ta hand om kistorna. Detta var tyvärr fallet med gravarna i Bråttensby kyrka.
I Bråttensby fanns två adelsgårdar, Guntorp och Bråttensby säteri, och under kyrkan har det hittats två gravvalv, som dessvärre fylldes med jord vid renoveringen i slutet av 1800-talet. I det ena gravvalvet finns fem kistor, varav en anges innehålla en ung fröken Rutensköld. Genom att gå igenom släkttavlan har Lennart Palm kunnat sluta sig till att den unga fröken är Anna Beata, som dog vid 34 års ålder och var dotter till Lennart/Leonard Rutensköld och Ulrika Silverswärd. De övriga kistorna bör tillhöra föräldrarna och två andra av deras barn, som blev kvar i trakten: Sten Georg Rutensköld och Ebba Natt och Dag.
Det andra gravvalvet tros tillhöra Bråttensby säteri och innehåller sju kistor. Det finns inga namn på kistorna, men i kyrkan hänger två sköldar med namnet I B Gyllengröönn och en sköld med namnet H R Gyllenhaal. I B står för Jakob Brynte, och H R bör vara Hans Reinhold. Men det finns flera frågetecken kring detta, bland annat var Hans Reinhold friherre, medan skölden inte är en friherresköld. Vidare finns det ingen Gyllengrön i adelskalendern, utan Gyllengren är det rätta namnet.
Kvällen avslutades som vanligt med gott fika, som Margareta och Eva stod för, och trivsamma samtal bland de tjugo Bråttensbybor som kommit för att lyssna.
Barbro Johansson
Senaste kommentarer