Från gravvalvsvarligt till dödskul

Både gravvalvsvarligt och dödskul blev det när Lennart Palm från Lerum gästade bygdegården en söndagseftermiddag i september. Lennart Palm är musiker och känd från Melodikrysset, men också hängiven sin hobby att ”krypa ner under kyrkgolv och ta reda på vilka som ligger där”. Och det är många gravvalv som Lennart undersökt, ibland hukande, ibland krypande och ibland även ålande i smuts och spindelväv.

De som begravdes i gravvalv eller i kistor i kyrkrummet var utan undantag adelspersoner, eftersom de hade råd att skänka stora gåvor till kyrkan för att få denna förmån. Rikedomen märks på kistorna, som i allmänhet är gjorda av koppar och har vackra och påkostade utsmyckningar. Lennart Palm visar bilder på flera praktfulla kistor som har renoverats till sin forna glans.

Färgstarka adelsmän

Många färgstarka personer framträder i Lennart Palms berättelser. Här finns Svante Horn av Åminne som blev skadad och lemlästad på alla tänkbara vis – han fick bl.a. benet sönderskjutet, skallen krossad och tungan genomstucken av ett svärd – men mötte alla svårigheter med ”manlig munterhet” och strax gav sig ut i striden igen. Och här finns Peter Kruse som skänkte altartavla till kyrkan i Torsås och som tack för hjälpen blev avbildad som en deltagare i Jesu sista måltid. Och här finns Magdalena von Ascheberg som födde 25 barn, men med tiden, till makens förtrytelse, behandlade honom alltmer kärvt och avvisande.

Lennart Palms egen favorit är Harald Stake från Hönsäter på Kinnekulle. Han följde Gustav II Adolf på dennes fälttåg på kontinenten och räddade hans liv 1631, vilket gav kungen ytterligare ett år att leva. Senare blev Harald Stake landshövding med säte på Bohus fästning. Där fick han motta ett brev från danske kungen som sa att danskarna med sin större militärmakt tänkte anfalla och att det vore bäst om svenskarna gav sig utan strid. På detta skrev Harald Stake ett svarsbrev som löd:

Sittande skitande fick jag ditt brev,
ju mer jag lästa det mer det drev…
Marken var bar, det fanns intet löv
Därför tog jag ditt brev och torkade min röv…

Ingen kapitulation således, och svenskarna vann slaget. 

Bråttensby kyrka

Lennart Palms intresse är alltså att ta reda på vilka det är som ligger i gravarna, men detta är inte alltid så lätt. Gravvalv kan vara låsta och nyckeln bortslängd utan att en dokumentering gjorts. Eller man har helt enkelt slarvat med att ta tillvara namnbrickor och inte brytt sig om att ta hand om kistorna. Detta var tyvärr fallet med gravarna i Bråttensby kyrka. 

I Bråttensby fanns två adelsgårdar, Guntorp och Bråttensby säteri, och under kyrkan har det hittats två gravvalv, som dessvärre fylldes med jord vid renoveringen i slutet av 1800-talet. I det ena gravvalvet finns fem kistor, varav en anges innehålla en ung fröken Rutensköld. Genom att gå igenom släkttavlan har Lennart Palm kunnat sluta sig till att den unga fröken är Anna Beata, som dog vid 34 års ålder och var dotter till Lennart/Leonard Rutensköld och Ulrika Silverswärd. De övriga kistorna bör tillhöra föräldrarna och två andra av deras barn, som blev kvar i trakten: Sten Georg Rutensköld och Ebba Natt och Dag.

Det andra gravvalvet tros tillhöra Bråttensby säteri och innehåller sju kistor. Det finns inga namn på kistorna, men i kyrkan hänger två sköldar med namnet I B Gyllengröönn och en sköld med namnet H R Gyllenhaal. I B står för Jakob Brynte, och H R bör vara Hans Reinhold. Men det finns flera frågetecken kring detta, bland annat var Hans Reinhold friherre, medan skölden inte är en friherresköld. Vidare finns det ingen Gyllengrön i adelskalendern, utan Gyllengren är det rätta namnet.

Kvällen avslutades som vanligt med gott fika, som Margareta och Eva stod för, och trivsamma samtal bland de tjugo Bråttensbybor som kommit för att lyssna.

Barbro Johansson

Gammal damm upptäckt

En onsdagskväll i september blev Bråttensbyborna inbjudna av Tore Aronsson till en vandring nära Älgadammen. Där hade han nämligen upptäckt ett område där det legat en damm en gång i tiden, och när han guidade oss runt i området fick vi veta mer om den. 

Det mest uppseendeväckande är kanske att denna ”Nordgårds damm”, var så stor, 1,5 gånger större än Älgadammen. Vi såg den gamla fördämningen, som numera är genomgrävd av ett dike och tog sen en promenad i det som varit dammens botten och såg var dess kanter hade gått. Dammen anlades för att tillsammans med Älgadammen – som på den tiden kallades Gamle damm – bidra med vatten till en kvarn i Skattegården. Enligt vad Tore forskat fram så var det en skvaltkvarn, belägen mellan nuvarande Gustavssons och Kyléns. I roteringslängden[1] från 1676 anges att där bodde åbon[2] Anders Andersson Mjölnare, som vid den tidpunkten var 70 år.  

Diket i den gamla fördämningen

På skifteskartan från 1805 är dammen borta och området kallas för ”Dams mader” (alltså damm med ett m). Dammen bör således ha använts från slutet av 1600-talet till omkring mitten av 1700-talet. Att området därefter dikades ut beror säkert på att man ville skapa mer odlingsmark.

Två torp har också legat i området: Hagalayckan byggdes 1830, då även gropavallar[3] anlades, och revs troligen 1877, då den sista boende avlidit. Soldattorpet Hastatorpet, byggdes 1872 och stod kvar till 1940. Mer om torpen, och de exakta platserna, finns på brattensby.se under fliken ”Torpbok”. 

Fika med trevligt småprat avslutade sedan denna fina höstkväll i skogen. 

Barbro

Tore visar på en Gropavall vid vägen till Älgadammen

[1] Roteringslängden låg till grund för utskrivningar av soldater. Där antecknades från början av 1620-talet alla vapenföra män från 15 års ålder som kunde skrivas ut till krigstjänst.

[2] Åbo är ett äldre namn för bonde. 

[3] Gropavall är en form av inhägnad som består av en stensatt jordvall med ett dike på den sida där djuren går, för att göra inhägnaden högre. Man kunde även lägga ris ovanpå vallen.

Begravningsvapen och gravkammare

Lennart Palm kommer till Bråttensby Bygdegård klockan 16:00 den 25 september.
Han är kanske mest känd från Melodikrysset, men Lennart Palm från Lerum har fler strängar på sin lyra – inte minst i form av ett stort intresse för högreståndsgravar från 1600- och 1700-talen.
Välkommen att ta del av hans kunskaper i föredraget ”Från gravvalvsvarligt till dödskul”.


Han kommer att berätta om adelsfamiljerna som bott i Bråttensby och vilka som ligger begravda under kyrkgolvet. Där fanns det två gravkamrar med sammanlagt tolv kroppar. Den ena familjens kroppar var balsamerade. Gravarna sandfylldes och blev förstörda, troligen i samband med den stora ombyggnaden av kyrkan i slutet av 1800-talet.
I kyrkan hänger begravningsvapnen tillhörande adelsfamiljerna Gyllenhaal och Gyllengren.
Är det dessa adelsfamiljer som ligger begravda i kyrkan? Eller fanns det andra familjer?
Lennart Palm ger oss svar…

Servering

Varmt välkomna önskar Vi i Båttensby!

Tipspromenaderna är igång igen

Tipspromenaderna är igång igen

Intresset för bygdegårdarnas tipspromenader är stort när de nu dragit igång igen efter två års uppehåll. Till Bråttensby kom det inte mindre än 74 vuxna och 15 barn. Rundan gick som vanligt i de vårsköna backarna ovanför Frisegården och Skattegården. Tolvorna var många bland barnen och Louise Alfredsson var närmast på skiljefrågan. Bland de vuxna var det tre som hade tolv rätt. Linda Johansson från Bråttensby vann förstapriset, Kjell Albinsson från Remmene kom tvåa och Annika Svensson från Remmene kom trea. I bygdegården hade Eva B, Christer H, Carina A och Johnny C fullt upp med att koka kaffe och breda smörgåsar, och lokalen blev fylld till sista plats. Tre lottringar såldes också.

Barbro

Torpvandring

Torpvandring
Eva berättar om en moränrygg som vi står på.

Nu har aktiviteterna dragit igång igen i Bråttensby efter två års pandemi. Det uppskattades bl.a. av de 19 personer som kom för att delta i torpvandringen med utgångspunkt från Uddetorp. Eva Bayard guidade till tre torp, Kullen, Löckebacken och Lise-Svantes och berättade om dem som bott där. Rester av torpen finns i form av husgrunder, jordkällare eller stenmurar och berättelser från torpen finns också bevarade. På Kullen skedde en skärmytsling med kniv, vilket ledde till att bygdeoriginalet Vall-Sven fick fyra månader på fästning. Löckebacken brann ner till grunden i samband med den stora skogsbranden 1947, orsakad av gnistor från ett ånglok. Lise-Svante var en fattig torpare som hade en ko, men inte en häst och därför spadvände hela sin åker på höstarna. Den som vill läsa mer om torpen kan gå in på brattensby.se och klicka på fliken Torpbok, där det även går att få gps-position till varje torp. 

En fikarast vid Evas vändplats

Påskeld

Påskeld

Det är något särskilt med påskelden på Ekeberget som sprider sitt flammande ljus över bygden i vårskymningen. Att många tycker så förstår man av att det var stor uppslutning på berget i år. Över femtio personer, både in- och utsocknes, samlades för att avnjuta skådespelet på nära håll. Tack till Sune samt barn och barnbarn Johansson som körde upp ris (av både tunnare och grövre dimensioner)! 

Årsmöte

Årsmöte

Den 24 mars hölls årsmöte i Bråttensby bygdegårdsförening/Vi i Bråttensby i bygdegården. 13 personer kom. Först visade Kjell hemsidan, där det finns mycket information att hämta om vår socken, inte minst historia om torp och gårdar. Här ligger också alla exemplar av den tidning som gavs ut under åren 1999–2014, och vi tittade på några smakprov på allt som rapporterats om våra aktiviteter och om bröllop, inflyttningar och andra större händelser.

Margareta H och Lars B bjöd på fika och därefter vidtog årsmötesförhandlingarna.

Till styrelse och övriga poster valdes:

Ordförande: Christer Håkansson

Sekreterare: Eva Bayard

Kassör: Börje Aronsson

Ledamöter: Ingrid Johansson, Lars Barkestedt, Charlotta Hagström

Revisorer: Sune Johansson och Christer Bengtsson, ersättare Christian Bardby

Bygdegårdsansvarig: Börje Aronsson

Valberedning: Margareta Håkansson och Sune Johansson

På grund av pandemin har aktiviteterna legat nere under ett och ett halvt år. Under 2020 hade vi torparkaffe i bygdegården och årsmöte med bildvisning från Japan. Sedan var det uppehåll fram till december 2021, då vi hade en berättarkväll.Inför det kommande året planeras bl.a. besök av Lennart Palm, som berättar om sarkofager och gravar i anslutning till Bråttensby kyrka, torpvandring och hjärt-lung-räddning. Bygdens tipspromenader kommer också att återupptas och Bråttensby kommer att ha sin tipspromenad den 12 maj.

Barbro

Berättarkväll

Berättarkväll
15 personer kom på berättarkvällen.

Berättarkvällen i bygdegården var trivsam som vanligt. 15 personer träffades för att äta gröt med vörtbröd, dricka kaffe och berätta historier i brasans sken. Margareta, Elsie och Eva stod för förplägnaden. Eva läste ur Remmeneboken om en flitig fruktodlare och hon delade även med sig av ett stämningsfullt tidsdokument från 1975 i form av ett brev som hennes pappa Paul skrivit till henne när hon bodde i Kalmar. Margareta knöt an till frukttemat och läste en berättelse om äpplesorten Säfstaholm, och Christer bidrog med en militärhistoria av Västgöta-Bengtsson. Barbro läste ett kåseri från Göteborgsposten om hur svårt det kan vara för ungdomen idag att skicka ett brev med frimärke och adress på. Och Kjell visade Bråttensbys hemsida där såväl torpen som gårdarna i Bråttensby finns dokumenterade flera hundra år tillbaka i tiden. Det är roligt att vi återigen vågar träffas för sammankomster! God Jul önskas alla nuvarande och före detta Bråttensbybor samt övriga Bråttensbyvänner!

Margareta Håkansson läser en berättelse om äpplet Säfstaholm

Barbro Johansson

Påskeld på Ekeberget

Påskeld på Ekeberget

Det blev en praktfull påskeld på Ekeberget i år. Flera grannar hade kört upp ris. Granriset gjorde att elden tog bra fart och de brinnande barren skickade ett spektakulärt gnistregn upp i skyn. Tack vare det grövre riset brann elden sedan länge. 25-30 personer i alla åldrar kom för att bese skådespelet och träffas och umgås lite med varandra under säkra utomhusformer. Inga fyrverkerier skickades upp i år, vilket säkert bara var skönt för hunden som var med. Påskelden på Ekeberget har anor tillbaka till förra sekelskiftet och det är roligt att vi kan upprätthålla den här traditionen!

Text och foton: Barbro Johansson

Kjell pratar med de nya Bråttensbyborna Sanna Ågestedt och Terese Berg med kompisar från Vårgårda
Folk från Eggvena och Bråttensby
Dennis Karlsson, Elliot Aronsson och My Richardsson som var där med Morfar Börje Aronsson
Granbarren gav en extra effekt på påskelden

Årsmöte

Årsmöte

Årsmöte i Bråttensby bygdegårdsförening Vi i Bråttensby hölls i Bråttensby bygdegård den 15 mars och ca 20 personer kom. Det var omval på samtliga poster, förutom att revisorsersättaren byttes ut. 

Ordförande: Christer Håkansson
Sekreterare: Eva Bayard
Kassör: Börje Aronsson
Ledamöter: Lars Barkestedt, Tore Aronsson och Ingrid Johansson

Revisorer: Sune Johansson och Christer Bengtsson. Ersättare: Charlotta Hagström

Bygdegårdsansvarig: Börje Aronsson

Valberedning: Sune Johansson och Margareta Håkansson

Årets aktiviteter har, förutom årsmöte och styrelsemöten, bestått av bildvisning av gamla Bråttensbybilder, information av Hans Ivansson om festplatser som funnits i bygden, tipspromenad, torpvandring, föredrag av Hans Elvingsson samt berättarkväll. Programpunkter under kommande år blir bland annat genomgång av skifteshandlingar, torpvandringar och tipspromenad. Mer information om de olika programpunkterna kommer längre fram.

Keramikresa till Japan

Annika Larsson från Remmene. Foto Margareta Håkansson

I samband med årsmötet fick vi besök av Annika Larsson från Remmene som berättade om en resa till Japan. Resan arrangerades av den keramikgrupp, som leds av Birgitta Swahn och som varje år gör en resa till något keramik-relaterat mål. Den här gången var det långväga målet en keramikfestival i den lilla japanska staden Imbe. Här samlades keramiker från när och fjärran och de två dagar som gruppen hade till sitt förfogande räckte inte till för att gå över hela området. 

Bizenkeramik, med en historia som går 1000 år tillbaka, är rustikt oglaserat stengods som blir rödfärgat efter bränning. Det var också den keramiktyp som gruppen såg mest av, men de träffade även på glaserad keramik i olika färger. I Imbe träffade de far och son som var femtonde och sextonde generationen i en keramikersläkt och fick se deras keramikugn. Under ett helt år framställs lerprodukter innan allt sätts in i den kalla ugnen. Därefter eldas ugnen i tio dagar, vilket kräver stora mängder ved. Slutligen ska godset svalna i ytterligare tio dagar innan ugnen får öppnas. 

Gruppen passade också på att se sig om på andra håll i Japan, bland annat såg de världsarvet Det Gyllene templet i Kyoto, med Japans mest berömda byggnad: en paviljong täckt av bladguld, vilket var en imponerande syn. Där fick de sällskap av en väldig massa japaner som var lediga den dagen på grund av att kejsaren skulle krönas, och då passade många på att åka just till Kyoto. Kejsarkröningen skedde dock i Tokyo och den kunde de se via tv. Annat den svenska gruppen upplevde var snabbtågen Shinkansen som körde i 320 km/tim och de typiska japanska trädgårdarna med gröna växter, mossa, sten och vatten. Gamla och nya kulturaktiviteter prövade de också på i form av en traditionell japansk teceremoni och ett besök på en karaokebar. 

Annika, som utgör ena halvan av Herrljungarevyns Alfhild och Signe (den andra halvan, Ingrid Johansson, skötte bilderna) bjöd på en skojfrisk framställning, där mat var ett återkommande tema. Det japanska köket är mycket olikt det svenska, vilket orsakade skepticism från Annikas sida när det gällde bland annat den råa fisken och de tjocka nudlarna och även teet som serverades vid teceremonin. Dumplings, ris och öl blev hennes basföda och som extra säkerhet hade hon med sig en Pågen-limpa i resväskan. 

Annika avtackades med en coronaarmbåge av ordföranden Christer Håkansson. Bild Margareta Håkansson

Den svenska gruppen fick ett mycket gott intryck av japanerna. De var trevliga och hjälpsamma och utemiljön var trygg, även sent på kvällen. Överallt var det rent och snyggt och de offentliga toaletterna erbjöd både tvätt och torkning efter toabesöket, liksom särskilda toatofflor, när man gick in. Svenskarna blev också uppmärksammade i den lokala tidningen när det stod att ”de har kommit över haven för att se på vår keramik”.

Vi tackar Annika för en underhållande kväll!

Barbro