Om Bråttensby

Kartor

Här har vi lagt in tre kartor. Den första visar gränser, åar och vägar, nästa karta visar var Bråttensby ligger och var Herrljunga ligger. Den tredje kartan visar Bråttensby och Herrljunga i relation till större städer.

I kartan Skogens Pärlor kan du hitta intressanta miljöer och fornminnen. Klicka dig fram till Bråttensby eller sök i sökfältet.

Från gods och gårdar, 1941

Bråttensby och Landa socknar av Kullings härad bilda tillsammans en kommun. Bråttensby är den norra delen av kommunen. I norr bildar ån Nossan delvis naturlig gräns. I Bråttensby är det i huvudsak den nordöstra delen som är uppodlad. För övrigt är det skogs- och svältmarker som dominera.

Fornminnen: Ett järnåldersgravfält är beläget å den s. k. Högsbacken i Bråttensby. Från Gunntorp finnes en rest sten noterad och från Hägnen en stensättning.

Invånarantal: 390 (1940)

”Brutensby” nämnes 1396 och ”Brottensby” 1494.

Kyrkan i Bråttensby har uppförts av ek med tegeltäckt långhus och västtorn antagligen någon gång på 1600-talet. År 1899 restaurerades kyrkan grundligt. Altarprydnaden tillkom år 1746 och renoverades senast 1843. Den föreställer Kristus på korset samt Johannes och Maria.

Från Sveriges bebyggelse, av folkskollärare Robert Rehmberg 1950-talet

Bråttensby församling är en av de mindre i Älvsborgs län. Dess ytvidd utgör blott 1.067 hektar, och folkmängden den 1 januari 1950 till 189 personer. I söder gränsar Bråttensby till Landa församling, i sydväst och väst till Tumberg, i nordväst och norr till Eggvena samt i öster till Remmene socken. I kyrkligt hänseende hör Bråttensby till Algutstorps pastorat.

Församlingen ligger i västra utkanten av de s. k. Svältorna, som emellertid numera inte gör skäl för dettta namn, då det utgör en vacker skogstrakt med här och där välskötta gårdar. Bråttensby kan med hänsyn till utseendet delas i två skilda delar. Den norra och östra delen är ett tämligen flackt men bördigt och välodlat slättland, som i norr skiljes från Eggvena genom den slingrande ån Nossan. I öster övergår den leriga slättbygden allt mer i mossmark mot den s.k. Myrbäcken, som här utgör gräns mot Remmene. I söder och väster är Bråttensby en utpräglad skogstrakt, rik på åsar och med smärre mossar inbäddade.

Bråttensby är helt och hållet en jordbruksbygd, och skogen, som ägs av jordbrukarna, användes till bränsle och virke för husbehov. Åkern utgör ungefär 33 % av landarealen.

Större gårdar saknas numera. Tidigare funnos två sätesgårdar, nämligen det nuvarande Säteriet, som det från 1913 kallades och Guntorp.

Säteriet hette tidigare Herregården, vilket namn gården erhöll 1799. Gården har innehafts av bl. a. Anders Gyllenborg, kaptenlöjtnant G. N. Gyllenhaal samt dennes svärson fänrik J. B. Gyllensting, och år 1787 övergick den i kapten Valfelts ägo för att sedan delas i fyra mindre enheter.

Den andra större gården var den ”välborne Brynte Gyllengrens sätesgård” Guntorp. År 1685 synes den ha delats i två hälfter. Den enas innehavare var Lennart Lakes arvingar, medan den andra ägdes av Bengt Hjärta. Vid 1700-talets början kallades gården fru Anna Hjertas säteri. Den tillhörde sedermera kapten Ture Lejonstolpe och fänrik Leonard Rutensköld, i vars släkt gården var till inemot 1830. Den ägdes då av major G. Rutensköld. Sedan gick den ur släkten och är nu delad på flera ägare.

De övriga gårdarna i Bråttensby rote eller rättare by lågo i en klunga i närheten av kyrkan, och gårdarna fingo namn efter sitt läge i byn. Laga skifte ägde rum år 1870, och gårdarna flyttade efter mycken träta ut till de platser, där de nu ligga. Ännu idag finns en del lämningar kvar av den gamla byn, såsom brunnar, källare och husgrunder.

Om bynamnet gå olika sägner. En del vet förtälja att i byn skulle begåtts något eller några grova brott. Namnet skulle då vara liktydigt med byn där brotten begicks. Men enligt andra sägner skulle namnet komma av bryta i betydelsen bryta sten, på dialektspråk bruta, därav det tidigare namnet Brutensby. En tredje version vet att förtälja, att namnet stå i förbindelse med de danska krigstågen genom trakten under 1200- och 1300-talen, då bråtar, vallar av stora träd, fälles just i närheten av byn för att hindra fienden att tränga fram.

I församlingen fanns ännu en by, som sedan 1546 upptog tre gårdar, nämligen Lunda. Även denna by skiftades 1870. Utom nämnda gårdar och byar funnos tvenne gårdar, nämligen det forna kronobygget Hägnen och frälset Odetorp.

Bråttensby är ej särdeles rikt på fornlämningar, men fynd ha gjorts som visa, att orten var bebodd redan under stenåldern. Sålunda har flera stenyxor och en sländtrissa hittats, och flintflis tycks tyda på att en stenåldersby fanns i nordöstra delen av nuvarande socken. Mindre fynd från bronsåldern ha även gjorts. En stensättning söderut, ett gravfält och några bautastenar äro för övrigt vad som nu är känt.

En sägen om en kyrka, som skulle stamma från 1100- eller 1200-talet och ha legat nuvarande Stommens utmark i socknens södra del, torde knappt ha någon sanningshalt. Någon utgrävning har ej gjorts på platsen, men det synes som en byggnad en gång skulle ha funnits där, dock knappast en kyrka.

Den nuvarande kyrkan är uppförd av ek, möjligen vid mitten av 1600-talet, men genomgick under 1890-talt slut restaurering, som fullständigt ändrade dess såväl inre som yttre utseende. På samma gång 1898 uppfördes ett torn över vapenhuset. Den nuvarande inredningen stammar från samma tid och är skäligen enkel. Altartavlan är av gammalt datum med en skulpterad bild från 1746 föreställande Kristus på korset jämte Johannes och Maria. I kyrkan finnes tvänne vapensköldar målade i heraldiska färger. Den större på långhusets södra sida är försedd med inskriptionen ”H. R Gyllenhaal”. På den lilla på norra sidan står ”I.B. Gylengrönn”. Bland de värdefullaste inventarierna må nämnas en mässhake från 1600-talet i grön fasonerad sammet. I tornet finnas två klockor. Den större klockan är äldst, och en inskription anger, att den blev omgjuten år 1977 av Billsten i Skara. Den lilla klockan, som uppsattes 1926 och är en gåva av Bråttensby kyrkliga syförening. Det säges att kyrkan tidigare haft två klockor, men under ofredstider skulle den ena tagits ned och sänkts i den lilla s. k. Gullsjön sydväst om kyrkan. Samma sägen vet också att förmäla, hur klockan en gång skulle bärgas och transporteras från sjön på två vita oxar, men på grund av talträngdhet, misslyckades det att få upp den ur sjön. Däremot är det sant att vid kyrkans restaurering tvenne fönster bortfördes från kyrkan och insattes i den stuga, som tidigare varit ett på Gäddegården beläget bränneri och nyss återuppförts på torpet Ljungås i Bråttensby. Där lära de sitta ännu.

Under kyrkans golv finnas två vid restaureringen 1898 igenlagda gravkamrar, där de ovan nämnda sköldarnas tidigare ägare med familjer nu sova sin sista sömn.

Detta är en kortfattad sammanställning av adelsfamiljer med anknytning till Bråttensby, deras begravningsvapen och kryptor i kyrkan. Syftet är att kort beskriva teorierna om vilka herrar som begravningsvapnen kan ha tillhört och vilka personer som kan vara begravda i kryptorna. Uppgifterna kommer från professor Olle Gyllenhaal samt musikern och gravkännaren Lennart Palm. Lennart har besökt Bråttensby kyrka och tittat på begravningsvapnen samt undersökt om man kunde se kryptorna under altaret. Vid två tillfällen, i september 2022 och januari 2024 höll han föredrag i bygdegården om adelsfamiljer och deras gravkammare i allmänhet samt berättat särskilt om dem i Bråttensby. Olle Gyllenhaal har skrivit intressanta inlägg i Vi i Bråttensby’s tidningar, december 2004, juni 2005 samt mars 2006, vilka finns att läsa under rubriken ”Tidningar”.

I Bråttensby har flera adelsfamiljer varit verksamma genom historien, framför allt genom gårdarna Bråttensby Säteri och Guntorp. Bland dessa familjer märks Gyllenhaal, Gyllengren, Gyllensting och Rutenskiöld.

Begravningsvapen

I Bråttensby kyrka hänger tre begravningsvapen i trä, tillhörande familjerna Gyllenhaal och Gyllengren. Det största vapnet har inskriptionen ”H.R. Gyllenhaal”, vilket sannolikt avser Hans Reinhold Gyllenhaal (1724–1796). Enligt en inventering från 1829 saknades text då, vilket tyder på att inskriptionen kan ha lagts till vid en renovering på 1800-talet. Hans Reinhold bodde på Bråttensby Säteri men flyttade 1763 till Stora Höberg i Norra Vånga, där han avled 1796. Vapnet kan dock ursprungligen ha tillhört Gudmund Gyllenhaal (död 1701), Hans Reinholds farfars bror, då det stämmer bättre med hjälmprydnaden och andra detaljer. Om begravningsvapnet är för Hans Reinhold, som var friherre/baron så borde vapnet vara försett med två hjälmprydnader. Gudmund ägde en tid Ribbingsberg men skrev sig senare till Bråttensby säteri.

Fadern Nils Gyllenhaal bodde på Bråttensby säteri men är begravd i Södra Härene. Släkten härstammar från Södra Härene. Nils far arrenderade Haragården (Hahle-gården) där Nils föddes. Han adlades 1652 och fick tillnamnet Haal. Inom den gamla kyrkoruinens murar lär Nils och hans maka Märta Hierta (1611 – 1697) vara begravda. Familjen Hierta kan ha haft inflytande på att Nils blev adlad, menar Olle Gyllenhaal. Märtas bror var den rätt kände Per Hjerta. Han ägde Guntorp en tid, men bodde troligen inte där. Lennart Palm har berättat att Per Hierta varit med och hindrat den unge kung Karl XI från att springa rakt mot fienden och den danske kungen vid slaget vid Lund 1676. Per Hiertas kista finns i Vedums kyrka. Man kan tyvärr inte se Pers kista när man gör ett ”vanligt” besök i kyrkan, men man kan se Pers målade huvudbanér, vilket är felvänt berättar Lennart Palm.

I kyrkan finns det två av Gyllengrens vapen. Båda vapnen har I.B och syftar på Jakob Brynte.

Lennart Palm och Olle Gyllenhaal tror att det lilla fyrkantiga vapnet bestämt är för Jakob Gyllengren. Det var Nils Gyllenhaal som dödade Jakob Gyllengren i en duell 1655 och det årtalet står med på ”skylten”. Jakobs far, Brynte Eriksson Gyllengren, har ingen som helst koppling till år 1655. Senaste ”anteckning” man har av Brynte är att han fortfarande levde år 1665. Därför finns det ingen anledning till att man har skrivit på 1655 på faderns begravningsvapen. Men 1655 dog Jakob Brynte Gyllengren, så detta bör ju vara hans. Det större vapnet med rosor och med namnet I.B. Gyllengren, borde inte tillhöra Jakob utan istället kan det tillhöra Jakobs bror Sven, menar Lennart Palm. Sven är troligen begravd i Bråttensby kyrka. Medan Olle Gyllenhaal tror att det kan ha tillhört Jakobs far, Brynte Eriksson Gyllengren som dog på 1660-talet.
Därom tvistar de lärde så att säga.

Kryptorna i kyrkan

Under golvet i kyrkan har det hittats två gravvalv. Det ena valvet som var byggt av sten fanns under altaret. Det andra var byggt av ekplankor och fanns till vänster om altaret. Vid renoveringen 1896 fylldes gravarna med sand och jord. Det enda som finns kvar är en namnskylt med Ulrika Magdalena Rutenskiölds namn.

Stensatt gravvalv under altaret

Här låg fem balsamerade kistor tillhörande familjen Rutenskiöld från Guntorp:
● Leonard Rutenskiöld (1698–1785)
● Katarina, Leonards dotter
● Sten Georg Rutenskiöld, Leonards son
● Ebba Natt och Dag, Sten Georgs hustru
● Ulrika Magdalena, deras dotter, som dog vid 14 års ålder
Leonard Rutenskiöld var gift med Ulrika Silversvärd och de fick fyra barn. I graven låg Leonard och dottern Katarina och sonen Sten Georg med fru, samt deras dotter Ulrika Magdalena, som dog vid 14 års ålder. En namnskylt har påträffats som tyder på den unga fröken.

Sten Georg och Ebba fick tre barn. Förutom Ulrika Magdalena hade de två söner. De hette Abraham Axel och Göran Adolf och dessa båda bröder blir ägare till herrgården Olstorp i Algutstorp. Abraham Axel köper Olstorp och senare tar Göran Adolf över gården. Göran Adolfs son får samma som sin farbror, Abraham Axel. Det är han som uppfört Olstorps nuvarande mangårdsbyggnad på 1860-talet. Hans son hette Sten och Stens dotter var Margareta Uggla som var den siste Rutenskiöldaren på Olstorp.

Gravvalv av ekplankor till vänster om altaret

Detta innehöll sju kistor, varav två tros tillhöra Jakob och Sven Gyllengren från Guntorp. De övriga fem kistorna antas tillhöra Gudmund Gyllenhaal, hans hustru Beata Rosenduva och tre av deras barn. Två av barnens kistor var små, vilket tyder på att de avled i ung ålder. Ett av Gudmunds och Beatas fem barn hette Anna Kristina och gifte sig med fänrik Botvid Gyllensting.

Enligt Riksantikvarieämbetets förteckning från 1750-talet fanns det två adliga gravar på kyrkogården: Rutenskiölds och Gyllenstings.