Om Bråttensby

 

 

Här kan vi lägga in informativa texter om Bråttensby. Här ligger förslag på ämnen som rubriker. Vill du skriva någon text, bilder eller annat som passar här, kontakta Kjell.

Geografi

Karta

Här har vi lagt in tre kartor. Den första visar gränser, åar och vägar, nästa karta visar var Bråttensby ligger och var Herrljunga ligger.

bkarta

Herrkarta

Bråttensby ligger i västra delen av Herrljunga.

 

VGkarta

Bråttensby och Herrljunga i relation till större städer bla Göteborg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I kartan Skogens Pärlor kan du hitta intressanta miljöer och fornminnen. Du får klicka dig fram till Bråttensby eller söka i sökfältet.

Företag

Väntar på text

Föreningen

Väntar på text

Andra föreningar

Väntar på text

Historia

(Sammanställt av Eva Bayard)

Från gods och gårdar, 1941

Bråttensby och Landa socknar av Kullings härad bilda tillsammans en kommun. Bråttensby är den norra delen av kommunen. I norr bildar ån Nossan delvis naturlig gräns. I Bråttensby är det i huvudsak den nordöstra delen som är uppodlad. För övrigt är det skogs- och svältmarker som dominera.

Fornminnen: Ett järnåldersgravfält är beläget å den s. k. Högsbacken i Bråttensby. Från Gunntorp finnes en rest sten noterad och från Hägnen en stensättning.

Invånarantal: 390 (1940)

”Brutensby” nämnes 1396 och ”Brottensby” 1494.

Kyrkan i Bråttensby har uppförts av ek med tegeltäckt långhus och västtorn antagligen någon gång på 1600-talet. År 1899 restaurerades kyrkan grundligt. Altarprydnaden tillkom år 1746 och renoverades senast 1843. Den föreställer Kristus på korset samt Johannes och Maria.

Från Sveriges bebyggelse, av folkskollärare Robert Rehmberg 1950-talet

Bråttensby församling är en av de mindre i Älvsborgs län. Dess ytvidd utgör blott 1.067 hektar, och folkmängden den 1 januari 1950 till 189 personer. I söder gränsar Bråttensby till Landa församling, i sydväst och väst till Tumberg, i nordväst och norr till Eggvena samt i öster till Remmene socken. I kyrkligt hänseende hör Bråttensby till Algutstorps pastorat.

Församlingen ligger i västra utkanten av de s. k. Svältorna, som emellertid numera inte gör skäl för dettta namn, då det utgör en vacker skogstrakt med här och där välskötta gårdar. Bråttensby kan med hänsyn till utseendet delas i två skilda delar. Den norra och östra delen är ett tämligen flackt men bördigt och välodlat slättland, som i norr skiljes från Eggvena genom den slingrande ån Nossan. I öster övergår den leriga slättbygden allt mer i mossmark mot den s.k. Myrbäcken, som här utgör gräns mot Remmene. I söder och väster är Bråttensby en utpräglad skogstrakt, rik på åsar och med smärre mossar inbäddade.

Bråttensby är helt och hållet en jordbruksbygd, och skogen, som ägs av jordbrukarna, användes till bränsle och virke för husbehov. Åkern utgör ungefär 33 % av landarealen.

Större gårdar saknas numera. Tidigare funnos två sätesgårdar, nämligen det nuvarande Säteriet, som det från 1913 kallades och Guntorp.

Säteriet hette tidigare Herregården, vilket namn gården erhöll 1799. Gården har innehafts av bl. a. Anders Gyllenborg, kaptenlöjtnant G. N. Gyllenhaal samt dennes svärson fänrik J. B. Gyllensting, och år 1787 övergick den i kapten Valfelts ägo för att sedan delas i fyra mindre enheter.

Den andra större gården var den ”välborne Brynte Gyllengrens sätesgård” Guntorp. År 1685 synes den ha delats i två hälfter. Den enas innehavare var Lennart Lakes arvingar, medan den andra ägdes av Bengt Hjärta. Vid 1700-talets början kallades gården fru Anna Hjertas säteri. Den tillhörde sedermera kapten Ture Lejonstolpe och fänrik Leonard Rutensköld, i vars släkt gården var till inemot 1830. Den ägdes då av major G. Rutensköld. Sedan gick den ur släkten och är nu delad på flera ägare.

De övriga gårdarna i Bråttensby rote eller rättare by lågo i en klunga i närheten av kyrkan, och gårdarna fingo namn efter sitt läge i byn. Laga skifte ägde rum år 1870, och gårdarna flyttade efter mycken träta ut till de platser, där de nu ligga. Ännu idag finns en del lämningar kvar av den gamla byn, såsom brunnar, källare och husgrunder.

Om bynamnet gå olika sägner. En del vet förtälja att i byn skulle begåtts något eller några grova brott. Namnet skulle då vara liktydigt med byn där brotten begicks. Men enligt andra sägner skulle namnet komma av bryta i betydelsen bryta sten, på dialektspråk bruta, därav det tidigare namnet Brutensby. En tredje version vet att förtälja, att namnet stå i förbindelse med de danska krigstågen genom trakten under 1200- och 1300-talen, då bråtar, vallar av stora träd, fälles just i närheten av byn för att hindra fienden att tränga fram.

I församlingen fanns ännu en by, som sedan 1546 upptog tre gårdar, nämligen Lunda. Även denna by skiftades 1870. Utom nämnda gårdar och byar funnos tvenne gårdar, nämligen det forna kronobygget Hägnen och frälset Odetorp.

Bråttensby är ej särdeles rikt på fornlämningar, men fynd ha gjorts som visa, att orten var bebodd redan under stenåldern. Sålunda har flera stenyxor och en sländtrissa hittats, och flintflis tycks tyda på att en stenåldersby fanns i nordöstra delen av nuvarande socken. Mindre fynd från bronsåldern ha även gjorts. En stensättning söderut, ett gravfält och några bautastenar äro för övrigt vad som nu är känt.

En sägen om en kyrka, som skulle stamma från 1100- eller 1200-talet och ha legat nuvarande Stommens utmark i socknens södra del, torde knappt ha någon sanningshalt. Någon utgrävning har ej gjorts på platsen, men det synes som en byggnad en gång skulle ha funnits där, dock knappast en kyrka.

Den nuvarande kyrkan är uppförd av ek, möjligen vid mitten av 1600-talet, men genomgick under 1890-talt slut restaurering, som fullständigt ändrade dess såväl inre som yttre utseende. På samma gång 1898 uppfördes ett torn över vapenhuset. Den nuvarande inredningen stammar från samma tid och är skäligen enkel. Altartavlan är av gammalt datum med en skulpterad bild från 1746 föreställande Kristus på korset jämte Johannes och Maria. I kyrkan finnes tvänne vapensköldar målade i heraldiska färger. Den större på långhusets södra sida är försedd med inskriptionen ”H. R Gyllenhaal”. På den lilla på norra sidan står ”I.B. Gylengrönn”. Bland de värdefullaste inventarierna må nämnas en mässhake från 1600-talet i grön fasonerad sammet. I tornet finnas två klockor. Den större klockan är äldst, och en inskription anger, att den blev omgjuten år 1977 av Billsten i Skara. Den lilla klockan, som uppsattes 1926 och är en gåva av Bråttensby kyrkliga syförening. Det säges att kyrkan tidigare haft två klockor, men under ofredstider skulle den ena tagits ned och sänkts i den lilla s. k. Gullsjön sydväst om kyrkan. Samma sägen vet också att förmäla, hur klockan en gång skulle bärgas och transporteras från sjön på två vita oxar, men på grund av talträngdhet, misslyckades det att få upp den ur sjön. Däremot är det sant att vid kyrkans restaurering tvenne fönster bortfördes från kyrkan och insattes i den stuga, som tidigare varit ett på Gäddegården beläget bränneri och nyss återuppförts på torpet Ljungås i Bråttensby. Där lära de sitta ännu.

Under kyrkans golv finnas två vid restaureringen 1898 igenlagda gravkamrar, där de ovan nämnda sköldarnas tidigare ägare med familjer nu sova sin sista sömn.

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.