Frisegården var till en början ett helt skattehemman och under 1600-talet ett ”hästehemman”, det vill säga utlagorna gick till underhållet av en ryttare. Jordnaturen skulle emellertid ändras flera gånger. Gården förmedlades ca 1753 till ett halvt mantal.
Frisegården fram till 1660-talet
Namnet ”Frisegården” förekommer i källorna första gången 1605 (domboken ting 3). Redan i den äldsta jordeboken från 1546 nämns dock skattebonden Gunne Fris i Lunda. Det är möjligt att gården fått sin namn efter honom och hans son som bar samma namn. Fris var ett inte helt ovanligt efternamn i trakten på 1500-talet. I Tumberg och Rensvist fanns till exempel bönder med namnet, och i det förra fallet resulterade detta också i en ”Frisegård”.
Vid tiden för Älvsborgs lösen 1571 var gården uppdelad i två lotter, vilket den i stort sett verkar ha förblivit fram till mitten av 1600-talet.
Del 1
1560-talet — ca 1600
Under denna period innehades ena delen av Frisegården av Per Gunnesson Fris, sannolikt Gunne Fris son. Per hade dottern Elin, se nedan, och sonen Hans som bodde i Bråttensby Skattegården under de första årtiondena på 1600-talet.
Ca 1600 — ca 1640
Elin Persdotter, förre ägarens dotter, ärvde och inlöste 1/4 mt i gården. Hon gifte sig ca 1600 med Lars Andersson Kung från Rensvist Östergården, Kullings-Skövde, och fick dottern Kerstin (se nedan). I domboken 1606 (ting 2) förekommer Lars med anledning av att han hade slagit sin granne Gunne. Lars var knekt och dog kort därpå. Elin gifte om sig senast 1609 med Sven Andersson som var bror med sin namne i Del 2 (se nedan). Troligen var det denna gårdslotts Sven som enligt domboken 1633 (ht) hade bedrivit lägerskap med sin hustrus ogifta ”brorsdotterdotter” Elin Hansdotter (det kanske snarare var en brorsdotter eftersom hustrun hade en bror Hans), som därmed blivit havande och begivit sig till Skånings härad där hon fördrivit fostret och gömt det i Fyrunga kyrkogårdsmur. Vittnen intygade att det var ”såå ringa, att dät icke syntes med minsta skapnat”. Vid tiden då protokollet skrevs, var hon ännu på ”flyende fot”. Det var dödsstraff på hor vid denna tid och det framgår av domboken 1634 att Sven var död. Hustrun Elin överlevde honom med åtminstone några år. Det verkar som om hon gifte om sig med en Anders Persson.
Ca 1634 — 1650
Elins dotter Kerstin Larsdotter gifte sig med Anders Eriksson som övertog bruket av gården. De hade dottern Malin som fick 1/4 mt i gården till skänks av sin mormor, samt ytterligare 1/4 mt som Anders inlöst av styvsvärfadern Sven Anderssons släktingar. Anders lejde Bengt Andersson som knekt ca 1639, men avbröt kontraktet med föregivandet att han inte var ”tillfyllest” (st 1641). Förlikning skedde. År 1640 nämns Bengt och hans hustru Karin Svensdotter som boende på gården, parallellt med Anders och Kerstin.
1650 — ca 1664
Familjen pantsatte gården och flyttade till ett fjärdedelsbruk i Töretorp Östergården, Fölene där de var kvar till 1668. Istället kom uppbördsmannen Bengt Bryngelsson som dittills innehaft sitt föräldrahem i Holmen, Tarsled, hit med sin hustru Karin Svensdotter. I domböckerna framträder han som en stökig person och nämns i samband med slagsmål och okvädande. Bland annat försökte han med sin ryttare driva in skulder i Nårska Skogsbygden med våld och tyckte att det var en ”tjuvbygd” (1662 st). Han rättade sig på tinget och sade att ”där fanns mången rederlig karl”.
Bengt Bryngelsson hade begärt faste på gården 1663 men Malin Andersdotter, se ovan, motsatte sig detta. Bengt och Karin återvände till Holmen ca 1664 och Bengt dog där ett par år senare. Malin å sin sida gifte sig vid samma tid med grannen och änklingen Anders Olofsson i Töretorp Västergården och bodde där in på 1680-talet. Då och då nämns hon i samband med en äng i Frisegården som hon ansåg sig ha rätt att inlösa. Efter mitten av 1680-talet nämns hon inte längre i källorna och det är oklart vem eller vilka som övertog rätten till gårdshalvan efter hennes död.
Del 2
Slutet av 1500-talet
Vid Älvsborgs lösen 1571 nämns Måns som bonde i samma gård som Per Fris (se del A). I övrigt nämns inga andra än ”Frisarna” i skattelängderna före 1590-talet. Förmodligen var dock gården tvådelad under andra halvan av 1500-talet och en Anders med hustru Marit ägde jord i Frisegården under en tid. Detta går att sluta sig till genom ett domboksprotokoll från 1634 där det framgår att de två Sven Anderssöner, som vid nämnda tid innehade varsin gårdslott i Frisegården, var bröder och hade ärvt jord i gården av sin mor Marit. De hade dessutom en bror Gunne, som kan vara den ”Gunne i Lunda” som nämns i domboken 1606 (se del A).
Ca 1590 — ca 1639
Den äldre brodern Sven Andersson övertog således åtminstone en del av Marits jord. En Sven nämns i jordeboken redan på 1590-talet och i domboken 1606 framgår att ”Sven Andersson” hade arv i gården och löste in jord så att han ägde halva.
Ca 1641 — ca 1649
Därefter bodde Gustav Karlsson här. Förmodligen är han samma Gustav Karlsson som fram till ca 1641 innehaft en gårdslott på Guntorp. I domboken 1655 (ht) nämns en Kristoffer Karlsson i Lunda som hade varit ”en behållen karl” men kommit i stor fattigdom och nödgats tigga sedan han fått Ingeborg Svensdotter som hustru. Kanske är denna Kristoffer samma person som Gustav, för ingen Kristoffer nämns i mantalslängden under Lunda. En Ingeborg nämns i varje fall i mantalslängden fram till 1662 då hon antecknas som död. Med tanke på patronymikonet skulle hon kunna vara dotter till föregående ägare.
Ca 1651 — 1660-talet
År 1652 nämns Britta som innehavare av gården. Två år senare kommer Jon Nilsson i hennes ställe. Redan året därpå nämns ytterligare en brukare i Frisegården parallellt med Jon: Arvid Eriksson (efternamn enligt dombok 1655 ht). På ht 1656 anklagade Jon Arvid, som var en gift man, för att ha bedrivit otukt med en ”löskona” Elin, även hon boende i Lunda, på vägen från Göteborg vid Floaled (Floda) i Vättle härad. Jon skulle ha bevittnat detta, samt hört hur Arvid ”med hooran umgicks och sin egen hustru hatade”. Arvid nekade och skulle samla tolvmannaed till nästa ting för att styrka sin oskuld, vilket han inte verkar ha lyckats med. Istället uppmanades han och Elin på tinget ett år senare att erkänna brottet och det framgår att de som brukligt var bearbetades av prästen. Utgången blev dock att han och Elin friades från anklagelsen. Arvid nämns nu som utfattig med tjänst hos Sven Bryntesson Gyllengren och 1657 är också sista året han står under Frisegården i mantalslängden.
Frisegården från 1660-talet till 1717
Att reda ut ägarförhållandena i Frisegården under den här perioden, vilka gårdslotter som fanns och vilka brukare som följde på vilka i dessa, möter ovanligt stort motstånd. Typiskt nog när det gäller skattejord varierar gårdslotternas antal och inbördes storleksförhållande, och inga köp eller liknande omnämns under perioden. Dessutom var delar av jorden i träda emellanåt enligt jordeboken. Kring år 1700 fanns dock fyra gårdslotter och dessa skildras nedan över tid i den mån det går.
Del A
1660-talet — slutet av 1600-talet
Tack vare en domboksnotis från hösttinget 1708 (§33) står det klart att Kasper Nilsson och hans hustru Ingeborg Gustavsdotter ägde 1/4 mt, det vill säga en fjärdedel av gården. ”Casper i Lundha” nämns första gången i domboken 1663 (st) i samband med att han lägrade pigan Elin Andersdotter och inte ville äkta henne, vilket föranledde böter. På samma ting misstänks Kasper, som brukade gå med bössa, för att ha skjutit en råbock, men inget kunde bevisas. Två år senare kallas han ryttare och 1666 nämns han för första gången som gårdsbrukare och gift man i mantalslängden. Kanske var hustrun dotter till Gustav Karlsson och Ingeborg Svensdotter (se föregående kapitel) och uppkallad efter Gustavs första hustru som även hon hette Ingeborg. Kasper var med på fälttåget i Skåne 1676-1677 (domb 1679 ht §27) och dog under detta (vt 1678 §28). Med Ingeborg hade han barnen Gustav (se nedan), Ingeborg (se nedan), Elin (se del B) och ytterligare en son. Modern Ingeborg brukade gården som änka fram till åtminstone 1682. Hon levde ännu 1702 (domb st §11).
Slutet av 1600-talet — ca 1709
Sonen Gustav Kaspersson övertog gården senast på 1690-talet och drev den som ungkarl tillsammans med sin likaledes ogifta syster Ingeborg Kaspersdotter. På sommartinget 1706 (§29) instämdes han och änkan Ingeborg i Gäddegården att fria sig från ett rykte som gick om dem i bygden om olovligt umgänge som haft sin upprinnelse i att Erik i Skattegården kallat Gustav för horkarl. De blev frikända men gifte sig kort därpå, varmed Gustav flyttade till Gäddegården. Han verkar dock haft kvar bruket i Frisegården åtminstone till 1708. Systern Ingeborg gifte sig ca 1709 med Lars Månsson i Bråttensby Nolgården och flyttade dit.
Ca 1709 — ca 1716
Kanske var det denna gårdslott som Bryngel Svensson med familj brukade. De kom från Backgården och flyttade vidare till Östergården (för att läsa mer om dem, se under Östergården).
Del B
1697 —
Den yngre dottern till Kasper och Ingeborg i del A, Elin Kaspersdotter, gifte sig 1697 med Hans Gislesson från Tumberg. De innehade ett gårdsbruk i Frisegården (oklart vem som tidigare brukade lotten). De hade barnen Kasper f 1699 (död 1768 i Fårekulla Storegården, Remmene) och Britta f 1712 (se nästa kapitel). Uppenbarligen hade denna gårdslott gått i arv så att bland annat Gisle i Åby och Sven Nilsson i Äne Bosgården, Kvinnestad (senare Ramnaklev Mellomgården, Ornunga) hade jordinnehav. De stämde Hans 1707 för vanskötsel av deras jord, men då ingen syn hade gjorts lades målet tillsvidare ner. Inom något årtionde skulle dock gården förfalla till skattevrak och Hans bli kronobonde.
Del C
1679 — ca 1686
Anders Mickelsson i Frisegården nämns på ht 1679 då han begär innestående lön av Karin i Degrabo, Kullings-Skövde som han tjänat. Han verkar vara ogift enligt 1680 års mantalslängd, men gift 1681. Det verkar inte som om han ägde sin gårdslott men åtminstone pretenderade han på äganderätten (st 1688 §28). År 1683 blev han antagen som soldat för en rote i Horsby, Tarsled och han flyttade kring 1686 dit. Han verkar ha fått avsked kort därpå och istället skaffat sig ett gårdsbruk i Horsby.
Ca 1686 — ca 1717
Gunnar Andersson och hans hustru Ella Nilsdotter övertog nu gårdslotten. Barn: Karin f 1691, Nils f 1693, Gunilla f 1694. Gunnar tvistade om skatterättigheten med den tidigare brukaren, men det är oklart vem som faktiskt ägde jorden; det förefaller som om flera systrar ärvt den (domb 1688 st §28). Gunnar ägde å sin sida 1/3 mt i Rensvist Östergården, Kullings-Skövde och bodde där ca 1690-1696. Denna jord hade tidigare delvis innehafts av Malin Andersdotter som också ägt jord i Frisegården, så man kan tänka sig att Gunnars Frisegård var hela eller en del av Del 1 i föregående kapitel. Gunnar blev soldat mellan 1691 och 1692 med namnet Kung. Troligen är han den Gunnar Andersson som var soldat för Västgöta-Dals regemente, Kullings kompani och Jonstorps rote från 1691, avancerade till korpral 1710.03.17 och dog i Reval den 15 september samma år. Det stämmer med att han försvinner ur mantalslängden 1711.
Ella Nilsdotter verkar ha gift om sig med Bengt Olofsson, troligen även han änkling. Bengt var enligt mantalslängden ”utgammal” 1716 och dog ca 1717. (Testamente mellan makarna 1716 vt.)
Del D
Slutet av 1600-talet — ca 1705
Soldaten Anders bodde här med sin hustru. De flyttade till Svenstorp Storegården, Siene och Anders dog ca 1707. Förmodligen är han den Anders Persson som var Svenstorp Storegårdens rotesoldat från 1691 och som stupade i Viborg 1706.10.13.
Ca 1705 — 1708
Istället kom Sven Jonsson med hustru hit. Sven blev 1708, då han var i 40-årsåldern, soldat för Skattegården med namnet Örling och flyttade till rotens soldattorp. Han var en av de få som kom hem från det pesthärjade Reval som försvarades av bland annat Kullings kompani 1710.
1708 — 1709
Ännu kortare tid var soldaten Nils med hustru här. De flyttade till Hägrunga Östergården, Algutstorp. Nils bör vara den Nils Andersson som var rotesoldat för Hägrunga Västergården och dog i Reval 1710.09.30.
Ca 1710 — ca 1711
Korpralen Nils med hustru bodde här ett år innan de flyttade, enligt mantalslängden till Hägrunga liksom den menige Nils ovan. I Kullings kompani fanns korpralen Nils Torstensson under Holmen, Tarsled vid denna tid och en gissning är att det var han som bodde här.
Svårplacerat
Gustav Helgesson dyker upp i mantalslängden 1665, men hans sammanhang är mycket oklart; möjligen var han bördig till Landa Lillegården och återvände dit i samband med att han försvann ur mantalslängden 1672. Efter honom nämns Hemming Andersson här ett tag. Han flyttade till Stommen senare på decenniet, där hans ätt fortlevde en längre tid. Samtidigt med honom bodde soldaten Elof Andersson i Frisegården.
Frisegården 1717 — 1839
Åren 1717-1839 brukades Frisegården av landbor till skillnad från både tidigare och senare perioder då bönderna var självägande eller åtminstone brukade skattejord. Till en början blev gården krono på grund av obetald skatt. Den köptes dock av Rutenskölds senast 1787 och blev därmed frälse. Frisegården var tillsammans med den likaså Rutensköldägda Gäddegården det enda hemmanet i socknen som brukades av landbor in på 1800-talet.
Del X
— 1737
Denna del är identisk med del B ovan och innehades alltså av Hans Gustavsson och Elin Kaspersdotter. Hans dog ca 1736 och Elin dog på nyårsafton 1750.
1737 — 1774
Bruket övertogs av dottern Britta Hansdotter f 1712, gift 1737 med Bengt Asmundsson född på Stommen. Barn: Elin f 1737 (bodde ogift i Holmaslätt, d 1791), Ingrid, Hans f 1743 (d 1748), Ingeborg f 1748 (d tidigt), Britta f 1749 (se nedan), Elin f 1752 (d 1772 i dysenteri), Inggerd f 1757. Det framgår att deras gårdslott var 1/4 mt (1/8 mt efter förmedling). Bengt dog 1764 och Britta drev därefter gården som änka i ytterligare tio år. Liksom sin mor blev hon gammal; hon dog 1792 som den sista Bråttensbybon i sin generation.
1774 — ca 1788
Dottern Britta Bengtsdotter f 1749 gifte sig 1774 med Anders Andersson f 1749 och övertog gården. Barn: Ingrid f 1774, Bengt f 1776 (d i dysenteri 1781), Andreas f 1777, Johannes f 1779 (d i dysenteri 1781), Elin f 1782 (d s å), Bengt f 1783 (d s å), Britta f 1784, Johannes f 1787 (d s å). Anders hade ropat in spannmål på en auktion men sedan inte kunnat betala och efter att upprepade gånger hållit sig undan då han blivit instämd till häradsrätten för detta, fick han sitta åtta dagar i häkte. Detta skedde 1786. Två år senare flyttade de till torpet Örsholmen.
Ca 1788 — 1820-talet
Därefter var brukaren Anders Svensson f 1757 i Herrljunga g 1789 m Elin Larsdotter f 1762 i Gäddegården. Barn: Bengt f 1790 (se nedan), Ingrid f 1792 (g m soldaten för Skattegården Anders Brodd), Inggerd f 1796 (d av koppor 1804), Lars f 1799 (se nedan). Elin dog i barnsäng 1799 och Anders gifte om sig samma år med Anna Svensdotter f 1775 i Rensvist, Kullings-Skövde. Barn: Petter f 1802 (landbo i Gäddegården), Katarina f 1804 (d i dysenteri 1811), Inggerd f 1810 (se nedan), Andreas f 1816 (d 1840 av ”bräcklighet”). Anna dog 1834 och Anders dog 1836.
1820-talet — 1835
Sönerna till föregående brukare Bengt Andersson f 1790 och Lars Andersson f 1799 antecknas omväxlande som landbor på 1820-talet och första halvan av 1830-talet. Lars gifte sig 1834 med Maja Nilsdotter f 1809 i Herrljunga dit de flyttade året därpå.
1835 — 1839
Från Alingsås kom Sven Bengtsson f 1803 därstädes och gifte sig med systern till föregående brukare, Inggerd Andersdotter f 1810. Innan de tillträdde gården var de gift tjänstefolk. Barn: Johanna f 1833 (g m Andreas Johansson Åsen, Remmene), Anders Petter f 1836 (d 1840), Anna Stina f 1836 (d 1877), Kristina f 1839 (d 1840). Sven dog 1839 och resten av familjen flyttade till en backstuga vid gården, se torpboken nr 19 och 37.
Del Y
Ca 1717 — ca 1726
En änka Ebba med sonen Jon Jonsson flyttade hit vid den här tiden. Ebba försvinner snabbt ur mantalslängden, men Jon fick en hustru kring 1720. Familjens öde efter 1725 är okänt.
Ca 1726 — 1778
Ogifte Bengt Jonsson f 1710, förmodligen bror till Jon Jonsson, övertog nu gården. Han gjorde ogifta Ingeborg Andersdotter med barn 1730 och dömdes att underhålla barnet. Annandag pingst 1731 gifte han sig med Ingrid Andersdotter f 1706. Barn: Erik f 1736 (se del Z), Karin f 1744 (d av kikhosta 1850). Bengt var kyrkovärd fram till 1755, en syssla han under perioden delade med sin bror Olof i Östergården. Ingrid dog 1772 i dysenteri som härjade i socknen detta år. Bengt brukade gården till sin död 1778, det vill säga i 52 år.
Ca 1782 — ca 1799
I några år ingick gården i den lott som innehades av Erik Bengtsson (del C), tills dennes dotter, det vill säga den tidigare brukarens sondotter, Karin Eriksdotter f 1759 och hennes man sedan 1780 Anders Persson f 1752, tillträdde. Barn: Ingeborg f 1781 (till Stommen), Per f 1784 (se nedan), Inggerd f 1790 (se nedan). Karin dog i lunginflammation 1822 och Anders dog 1825.
Ca 1799 — ca 1824
Sonen Per Andersson f 1784 tog över bruket. Han förblev ogift och var under andra halvan av 1820-talet dräng hos de efterkommande brukarna, innan han flyttade till Nårunga.
Ca 1824 — 1833
Sven Månsson f 1798 och hans hustru, tidigare brukarens syster Inggerd Andersdotter f 1790 brukade nu lotten. Barn: Johannes f 1823, Kristina f 1825 (g m ”Lunda-Anders”, se torpboken nr 55), Andreas f 1828 (d 1830), Anna Katarina f 1831. De flyttade 1833 till torpet Enebacken under Nolgården, se torpboken nr 57. Redan innan dess ändras anteckningen i husförhörslängden från ”landbo” det vill säga frälsebonde, till ”torpare”. Gårdslotten verkar därmed ha uppgått i de andra Frisegårdarna.
Del Z
Ca 1723 — senast 1743
Jonas Andersson innehade en lott i Frisegården från ca 1723. Han gifte sig ett par år senare. På sommartinget 1730 dömdes han för enkelt hor med ogifta Ingrid Olofsdotter i Gäddegården. Han verkar ha försvunnit från gården senare på 1730-talet.
1753 — 1789
År 1753 kan man avläsa i mantalslängden att Erik Bengtsson f 1736 tillkom som en tredje brukare och övertog halva Frisegården, det vill säga 1/4 mt, medan Bengt Jonsson och Bengt Asmundsson endast behöll 1/8 mt var. Erik var son till Bengt Jonsson och född 1736. Han gifte sig 1753 med Inggerd Larsdotter f 1733 i Lillegården och de fick barnen: Jonas f 1754, Karin f 1759, Lars f 1762, Bengt f 1765 d 1767. Inggerd dog i lunginflammation 1765. Erik gifte om sig med Kerstin Persdotter f 1747 i Tormundgärde, Kvinnestad. Barn: Karin f 1767, Johan f 1768 d 1769, Per f 1770 (d 1772 i dysenteri), Petter f 1772 (se nedan), Per f 1775 (d 1781 i dysenteri), Inggerd f 1777 (d 1778), Ingrid f 1781, Ingeborg f 1783 (d s å), tvillingarna Margareta och Bengt f 1786 (båda d s å). Erik dog 1789.
1789 — 1794
Därefter var den ogifta sonen Petter Eriksson f 1772 gårdens brukare. Modern Kerstin gifte sig 1793 med åbon Erik Jonsson i Riddartorp, Kvinnestad och flyttade dit. Även Petter flyttade till Nårunga pastorat året därpå. Kerstin blev efter andra makens död backstugusittare och dog 1825.
1794 — 1819
Från Ölanda Frisegården, Hudene, inflyttade nu Bengt Andersson f 1764 i Eggvena och hans hustru Ingeborg Olofsdotter f 1755. Barn: Anders f 1790, Maria f 1794 (d 1795), Katarina f 1796 (se nedan). Bengt dog i lungsot 1821 och Ingeborg dog i lunginflammation 1829.
1819 — 1836
Andreas Bengtsson f 1787 i Eggvena gifte sig 1819 med dottern till föregående brukare Katarina Bengtsdotter f 1796 och övertog gården. Barn: Anna f 1819 (till Eggvena 1836), Maja-Stina f 1822 (g 1859 m änklingen och soldaten Anders Hast i Hagatorpet), Britta f 1825 (d s å), Britta f 1836 (piga i Jonstorp Mellomgården, Hol 1855). På 1830-talet blev Anders degraderad från landbo till stattorpare. Han dog 1836 och familjen antecknas som utfattig. Katarina bodde kvar på gården och dog 1855.
Lunda 1:3
Bengtsson – Barkestedt
5/16 mt frälse
1840 — 1866
Andreas Svensson f 1810 i Kullings-Skövde, bror till Olof Svensson i Tåstorp, och hans hustru Kristina Larsdotter f 1817 i Lekåsa köpte gården och kom hit 1840. Barn: Johannes f 1839 (till Bitterna 1866), Lena f 1842 (se nedan), Samuel f 1844 (d 1845), Samuel f 1846 (d 1865), Maja Stina f 1849 (g till Sölvatorp, Kullings-Skövde 1869), Britta Stina f 1855 (bondhustru i Skattegården). Andreas dog 1857. Kristina kom på undantag och dog 1891.
1866 — 1911
Dottern Lena Andreasdotter f 1842 gifte sig 1863 med Bengt Jakobsson f i Södra Härene 1833. De köpte gården 1866. Barn: Anna Matilda f 1864 (d s å), Herman f 1866 (till Venevalla Västergården, Remmene 1896, g m Augusta Johansdotter), Johan Albert f 1869 (g m Karolina Gustavsdotter i Skattegården, vistades i USA 1895-1898 och 1899-1900, död 1902), Ida f 1871 (g m Oskar Svantesson Hagen, S Härene), Martin f 1874 (se nedan), Selma f 1878 (till Lillegården). Fosterdottern Hilda Natalia Johansdotter f 1888 i Södra Härene inflyttade därifrån 1894 sedan båda hennes föräldrar avlidit. Hon arbetade i Vårgårda och dog i Frisegården 1948. Lena dog 1919 och Bengt dog 1925.
1911 — 1955
Sonen Martin Bengtsson f 1874 gifte sig 1910 med Ellen f Pettersson 1884 i Nordgården. De övertog gården. Barn: Margit f 1911 (till Vårgårda), Vidar f 1913 (se nedan), Karl-Erik f 1915 (se nedan), Anna-Lisa f 1917 (g m Erik Larsson, bodde i Alingsås), Torborg f 1921 (g m Arnold Granfält, bodde i Mölndal), Assar f 1927 (g m Dagny Gustafsson, bodde i Herrljunga). Martin dog 1957 och Ellen dog 1972.
1955 —
Karl-Erik Bengtsson f 1915 övertog gården tillsammans med brodern Vidar f 1713. Karl-Erik gifte sig 1955 med Karin f Johansson 1930 som kom från Lillegården. Barn: Christer f 1955 (se nedan), Berit f 1960 (se nedan). Vidar dog 1998.
19
Sonen Christer Bengtsson f 1955 tog över gården.
201?-
Systern Berit f 1960 gift med Lars Barkestedt tog över gården.
Lunda 1:4
Dyliden
Texten är hämtad från torpboken och redigerad: Torpet ligger på Frisegårdens utmark på gränsen till Tumberg. Det är av relativt sent datum. Torpet är utsatt på skifteskartan.
Den förste som bodde på torpet var statardrängen vid Frisegården Anders Larsson f 1/11 1817. Han var son till Lars Carlsson, Skåphult och Marie Persdotter, Brusalund, som fram till Lars död var brukare av en gårdslott i Geddegården. Anders Larsson gifte sig med Greta Johansdotter f 1816 i Olstorp, Algutstorp.
Redan i husförhörslängd 1835-48 och 1848-61 är antecknat “dräng och piga och senare statarfolk boende i backstuga först vid Geddegården senare vid Frisegården”. Deras barn: Kristina f 1845 (flyttade till Eggvena 1861), Isak f 8/12 1848, Britta-Stina f 1852.
1860-talet
Torpet byggdes troligen i början av 1860-talet. Anders Larsson bodde här till sin död 6/2 1865. Den 4/1 1867 gifte Greta om sig med kyrkvaktmästaren Johannes Johansson Braf f 9/11 1823, som var son till soldaten Johan Braf, Backgårdens soldattorp Örsholmen. Johannes och Greta var torpare till 1877, då sonen Isak flyttade hit.
Isak Andersson gifte sig 1874 med Kristina Andersdotter f 18/8 1848 från Åby Landa. De första åren bodde de hos hennes föräldrar.
Det fanns två boningshus på stället redan på den tiden. I det mindre, som står kvar än idag, bodde troligen Greta och Johannes. Greta dog 1883 och Johannes 1902. Isak och Kristina skrev förpantningskontrakt med Bengt Jakobsson i Frisegården. Isak gick omkring i bygden med sin symaskin och sydde åt folk. Symaskinen bar han på ryggen.
Isaks och Kristinas barn: Anna-Sofia f 5/11 1875 i Landa död 1/4 1917, Wilhelmina “Minni” f 11/10 1877 (flyttade till Borås 1897), Karl Albert f 11/7 1879 (flyttade till Vårgårda), Oskar Rudolf f 1/2 1881 (emigrerade till Nordamerika), Gustav Ruben f 4/4 1884 (flyttade till Vårgårda), Axel Vitalis f 29/4 1886 (flyttade till Kyrkfalla), Algot Natanael f 7/8 1888 och yngst Ellen Alvida f 6/11 1891 (flyttade till Vårgårda, där hon hade café och bagerirörelse).
Förutom Oskar var även Karl och “Minni” en tid i Nordamerika. Bröderna Karl och Oskar Isaksson hade senare skrädderi och affärsrörelse i Vårgårda. Isak dog 1933 och Kristina 1936.
Sonen Algot övertog torpet, som friköpts med hjälp av ensittarlagen. Han gifte sig med Emma Sandelia Karlsson f 1895 i Borgstena. Algot var förutom jordbrukare predikant i Svenska Missionsförbundet.
Deras barn: Maj f 1921 (flyttade till Stockholm), David f 1922, (flyttade till Herrljunga), Ingrid f 1925 (flyttade till Partille), Gunhild f 1927 (flyttade till Älvängen) och Verner f l930 (flyttade till Åseda).
Algot Isaksson dog 8/10 1944 han var då 56 år. Stället ägs av Algot Isakssons sterbhus. Huset användes som sommarbostad av Sandelia och hennes barn och barnbarn. Jorden utarrenderades till bröderna Lindgren, Säteriet.
2004 —
Lena och Sören Sandström köpte fastigheten. Läs mer om det i tidningen ”0408” .
Fölene 5:18
Ösths
1839 — 1849
Andreas Bryngelsson f 1813 i Skattegården köpte en del av Frisegården av Rutenskölds. Han gifte sig med Annika Olofsdotter f 1818 i Hoberg, Kullings-Skövde. Barn: Anders f 1840, Johannes f 1842, Maja Stina f 1846.
Under samma tid ägde skräddaren Olof Andersson f 1805 och hans hustru Anna Olofsdotter f 1813 en gårdslott. Anna var syster till Andreas Bryngelssons hustru Annika och de kom från Hoberg. Barn: Maja Stina f 1831 (g m Anders Bengtsson, fl till Herrljunga 1863), Anders f 1834 (till Liskaheden 1868, gick under namnet ”Blåsarn”), Johannes f 1838 (d 1842), Johanna f 1847 (g 1873 m Johannes Nilsson f 1837 i Töllsjö, fl ett par månader senare till Bollebygd). De sålde jorden till Andreas och Annika redan på 1840-talet och bodde därefter på undantag. Anna dog 1857 och Olof dog 1872.
Slutligen fanns ytterligare en brukare här från 1845 till 1846: Andreas Andersson f 1806 och hans hustru Anna Maria Bengtsdotter f 1815. De kom från Gäddegården och arrenderade en del av Frisegården i ett år innan de flyttade vidare till Skattegården. Barn: Kristina f 1843, Anders Petter f 1846.
1849 — 1852
Andreas Bryngelsson bytte gård med sin bror Johannes Bryngelsson f 1817 och hans hustru Annika Eriksdotter f 1821 som kom hit från Skattegården. Barn: Anders Petter f 1847, Maja Stina f 1850, August f 1852. De flyttade till Eggvena Västergården 1852 där de brukade en mindre gårdslott. År 1882 utvandrade de till USA.
1852 — 1867
Ny ägare blev Johannes Jonasson f 1815 i Eggvena med hustru Britta Nilsdotter f 1823 i Eggvena Östergården. De kom från Eggvena Västergården där de arrenderat en gårdslott. Barn: Anders f 1845 (se nedan). Britta dog 1883 och Johannes dog 1887.
1867 — 1910
Sonen Anders Johansson f 1845 tog över gården. Han gifte sig 1868 med Britta-Stina Andreasdotter f 1847 i Fölene Storegården. Barn: Johan f 1869 (se nedan), Herman f 1870 (till Skattegården), Alma f 1873 (g m Albert Gustafsson, bodde i Horsby, Tarsled), Ida f 1877 (g m Albert Rodén, bodde i Herrljunga), Justina f 1879 (g m Martin Andreasson, bodde i Tåstorp, S Härene), Jenny f 1884 (se nedan), Hildur f 1886 (g m Carl Andersson Holmen, Tarsled), Ester f 1890 (se nedan). Anders dog 1910 och Britta-Stina dog 1937.
1910 — 1916
Sonen Johannes Andersson f 1869 köpte gården tillsammans med systrarna Ester f 1890 och Jenny f 1884. Johannes gifte sig med Hildur Andersson f 1884 i Tokatorp, Remmene. De flyttade till Lena socken där Hildur dog. Johan gifte om sig 1918 med Hulda Bergström från Åsen, Remmene och de flyttade till Larstorp Mellomgården.
1916 — 1961
När Johannes flyttade köpte Ester och Jenny hans del i gården så att de ägde den ensamma. Ester gifte sig 1923 med Artur Östh f 1894 i Molla. Barn: Rune f 1924 (se nedan). Ester dog 1960, Jenny dog 1962 och Artur dog 1973.
1961 — ca 1990
Sonen Rune Östh f 1924 och hans hustru sedan 1959 Siv Andersson f 1937 i Högagärdet, Bollebygd, övertog gården. Fosterbarn: Anders Johansson f 1960, Sven Johansson f 1968, Tomas Faltin f 1971, samtliga från Västerås. Siv dog 1985 och Rune flyttade några år senare först till Lillegården 5:3 som han hyrde och sedan till Andregatan i Herrljunga.
Ca 1990 — 2008
Berndt f 1928 och Ylva Larsson f 1932 död 2018 köpte gården och hade får, hönor och ponnyavel på gården (de kallade verksamheten Lundabo stuteri).
2008 — 2015
Hans-Erik Andersson Kåragården köpte gården och styckade av hus och lite mark, Fölene 5:18, som han sålde till sin mor Sara och hennes man Åke Blomqvist.
2015 — 2019
Markus Karlsson f 1990 och Sofia Brännerud f 1990 köpte Fölene 5:18 och Markus köpte sedan ut Sofia när paret separerat.
2019 —
Lisa Johansson f 1983 och Christian Bardby f 1986 köpte den avstyckade gården.
Senaste kommentarer