Skattegården har ständigt varit ett helt mantal skatte. Gårdsnamnet kommer av att hemmanet fram till slutet av 1700-talet var det enda skattehemmanet i Bråttensby by. Gården verkar ha bestått av två lotter på 1500-talet. Asmund nämns enbart i den äldsta jordeboken från 1546 och från 1550 och till slutet av 1560-talet nämns Bengt Asmundsson. Han fick sin gård bränd ca 1566 i samband med Nordiska sjuårskriget, liksom flera andra bönder i trakten.
Namnet Asmund dyker återigen upp i tiondelängden 1585 och förekommer fram till 1591. Man hade kunnat tänka sig att det rörde sig om en son till Bengt, men detta motsägs av ett domboksprotokoll från 1639 (vt) där det nämns att då avlidne Asmund Svensson hade ägt jord i gården. Kanske var han ett syskonbarn till Bengt, eller också anges fel patronymikon i protokollet. Hur som helst förekommer inte någon Sven i Skattegården enligt vad som kan utläsas av källorna. Däremot nämns i början av 1570-talet en Lars Förling.
Från och med 1568 nämns dessutom Jakob i tidens skattelängder. Han var bonde på gården fram till ca 1603 och därmed samtida med såväl Lars Förling som Asmund Svensson. Flera domboksprotokoll gör det troligt att Asmund Svensson ägde 1/3 mt (hans ättlingar sålde en så stor gårdslott ut ur släkten på 1670-talet, se nedan). Det är tänkbart att Jakob innehade resterande 2/3 mt, inte minst eftersom Lasse Jakobsson (se nedan) som var samtida med Asmunds måg och genom sitt patronymikon skulle kunna vara Jakobs son, ägde 2/3 mt.
Skattegården hade på 1600- och 1700-talen tre eller fler skattebönder, men uppdelningen av jorden verkar gå att relatera någorlunda till Jakobs och Asmunds gamla gårdslotter, åtminstone fram till slutet av 1700-talet. Därför skildras dessa lotter var för sig nedan.
Skattegården Jakobs 1600 — 1687
Denna lott på 2/3 mt motsvarar troligen den gård som Jakob innehade fram till början av 1600-talet, se föregående kapitel.
Senast 1604 — 1635
Lasse Jakobsson, gissningsvis son till Jakob, nämns från och med den äldsta domboken 1604. På 1630-talet ägde han 2/3 av gården. Han var kusin med Elin Persdotter i Lunda Frisegården och sålde jord i nämnda gård till henne och hennes make 1616. Troligen var alltså antingen hans mor eller hans far barn till Gunne Fris som innehade Frisegården i mitten av 1500-talet. Lasse hade barnen Jakob och Karin, se nedan. Av arvsskiftet kan man dra slutsatsen att han hade ytterligare antingen en son eller två döttrar.
Under Lars tid bodde ovannämnda Elins bror Hans Persson i Skattegården och ägde även jord här. Jorden verkar ha hört ihop med den jord som Lasse ägde. Hans dog senast i mitten av 1630-talet.
2/15 mt ca 1632 —1680-talet
Lasses dotter Karin Larsdotter ärvde 2/15 mt. Hon var gift med Anders Olofsson. Barn: Kerstin och två söner. De brukade en lott i gården fram till ca 1641 och vart de sedan tog vägen är oklart, men deras dotter Kerstin sålde gårdslotten ut ur släkten till Hans Andersson i Alingsås 1672 (faste 1680). Ca 1656 — 1663 verkar änkan Gunilla ha åbott gårdslotten. Därefter brukades den av åbon Anders Andersson Mjölnare fram till slutet av 1670-talet. Han sades vara över 70 år i roteringslängden 1676.
8/15 mt 1635 — ca 1660, därefter minst 2/15 mt till 1687
Lasse Jakobssons son Jakob Larsson skrevs ut som soldat för överstelöjtnant Drakes kompani 1627. Tre år senare avancerade han direkt från menig till rustmästare, utan att gå via mellansteget korpral som var det brukliga. Då han dessutom deltog i krigståg fick han möjlighet att samla på sig pengar så att han vid återkomsten till Sverige kunde reglera gårdens obetalda utlagor och överta större delen av faderns gård (1635 st). På 1630-talet gick gårdens utlagor till att underhålla en ryttare. Senast 1640 tog dock Jakob på sig uppgiften att själv stå ryttare för gården (överste Harald Stakes regemente, kvartermästar Sven Bengtssons kompani) och han deltog därmed återigen i 30-åriga kriget, fast från hästryggen. Jakob var först gift med Lucia Vilhelmsdotter med vilken han hade barnen Lars (som var ryttare och deltog i Karl X Gustavs fälttåg), Anna (se nedan) och Karin (död senast 1659). Att döma av Lucias namn, hade Jakob tagit med sig henne från det kontinentala Europa. Jakob gifte om sig på andra halvan av 1640-talet med Margareta Bryntesdotter, dotter till Brynte Gyllengren på Guntorp. Barn: Lucia (se nedan) och Kerstin. Jakob dog ca 1653. Margareta gifte om sig något år senare med ryttaren Per Uddsson. Barn: Jakob (se nedan). Per dog senast 1659 och Margareta gifte ca 1662 återigen om sig, denna gången med ryttaren Jon Persson. Ca 1667 gifte sig Margareta med sin fjärde make, Jonas Ambjörnsson, som liksom sina tre föregångare var ryttare. Hon ansökte om skilsmässa 1682 efter att Jonas begått enkelt hor med Margaretas styvdotter, Jakob och Lucias dotter Anna. Margaretas vidare öden är okända. Jonas sålde sin del i gården senare på 1680-talet.
Minst 1/15 mt från 1660-talet till 1687
Jakobs dotter i första giftet Anna Jakobsdotter övertog 1/15 mt från fadern som hon besatt åtminstone till 1675. Hon var gift med krymplingen Per Olofsson. Anna fick ett barn 1666 och hon hävdade att hennes man var fadern, medan han förnekade att han alls legat samman med henne. Det blev ingen fällande dom utan saken överläts till gud att döma över i sinom tid. Anna nämns fler gånger i domböckerna, ofta i samband med sina styvföräldrar som ju också bodde i Skattegården. År 1667 (st) hade styvfadern Jonas Ambjörnsson kommit och krävt utlagor för gården av henne ”då Anna skulle snäst honom med en skamlig mund och en yxa viljandes honom ihjälhugget om icke [styvmodern] hust Margareta hugget förhindrat hade”. Därpå hade slagsmål utbrutit mellan Anna och Margareta. Annas make Per råkade dock även han ut för ett blodvite, liksom Jonas. Anna begick senare, som nämnts ovan, enkelt hor med Jonas. Vid det laget var hon änka, vilket hon förblivit sedan 1674 då maken dog.
Minst 1/10 mt ca 1670 — 1687
Ryttaren Erik Bengtsson gifte sig senast 1671 med Lucia Jakobsdotter, dotter till Jakob och Margareta, och brukade Lucias ärvda tiondel i gården. Mer om dem nedan.
Oklar lott ca 1681 — ca 1687
Margaretas och Pers son Jakob Udd var kornett i Västgöta kavalleriregemente och innehade en del av gården på 1680-talet. Trots en motstridig uppgift (fadern anges som löjtnanten Johan Udd vid Västgöta infanteriregemente), är han med största sannolikhet den Jakob Udd som skildras i Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor och som adlades 1689 med namnet Mannerstierna. Baserat på Elgenstiernas uppgifter var han född 1655 och deltog som ryttare vid Adelsfanan i slaget vid Lund 1676 och vid belägringen av Malmö året därpå, där han visade prov på tapperhet genom att han ”en söndagsmorgon med särdeles hurtighet borttog en av danskarnas poster”. Han avancerade därefter snabbt till kornett. Enligt Kullings härads dombok 1681 begärde han att Skattegårdarna skulle besiktigas, och åren därpå nämns han under Skattegården i roteringslängden. Han gifte sig över sitt stånd 1682 med den adliga änkan Beata Blackenfjäll f 1651. År 1688 står det i domboken att han fick hämta timmer för att bygga upp sitt säte i Bälinge Trulsagården. Ordet ”säte” väcker tankarna till adel, och 1689 adlades han som sagt, men då var han inte längre Bråttensbybo. Han dog i fält 1705 och begravdes i Kullings-Skövde kyrka. Hans ätt blev inte långlivad; enda sonen Per Mannerstierna född 1689 dog även han i fält något år efter fadern.
År 1687 samlades smålotterna i Jakobs Skattegård ihop i två lotter. Erik Bengtsson och Lucia Jakobsdotter löste ut Lucias syskon och blev därmed ägare till totalt 2/5 mt. Lars Jonsson, förmodligen dräng hos, eller rentav son till, Jonas Ambjörnsson före tillträdet, köpte Hans Anderssons gårdslott och även en lika stor gårdslott av Jonas Ambjörnsson och fick därmed 4/15 mt. För nämnda gårdslotters ägare redogörs under respektive rubrik (”Eriks”, ”Lars”).
Skattegården Eriks
1687 — ca 1700
Före detta ryttaren Erik Bengtsson och hans hustru Lucia Jakobsdotter, se föregående kapitel, ägde således 2/5 mt i Skattegården från 1687. Barn: Anders, Märta (se nedan), Jakob, Per (se nedan), Olof (kallas pojke på hösttinget 1706). Enligt ett domboksutdrag 1694 fick Erik gott lovord av sina grannar, men hans hustru och barn var däremot ”oroliga, hastiga och otidiga i sina ord”. Bland annat hade Anders utmanat Hans i Gäddegården att ”slåss med sig då han vart skäggstrå från honom riva ville”. Anders dömdes 1696 för lönskaläge och blev senare ståndsdragon. Brodern Jakob kom i herretjänst och begick lägersmål med ogifta Annika Wäsenberg, dotter till fru Beata Rosendufva på Säteriet i hennes andra äktenskap. Lägersmålet resulterade i ett barn som levde åtminstone in på 1720-talet. Jakob återvände till förädrahemmet och anklagades för lösdriveri. Fadern Erik dog någon gång mellan 1710 och 1715. Lucia dog mellan 1721 och 1725. På hösttingen 1721 blev hon anklagad av grannhustrun Elin Andersdotter för att ha skurit köttstycken ur djuvret på hennes ko. Elins man Gunnar hade dock inte märkt någon sådan skada på djuret.
Ca 1700 – ca 1709
Erik Ingelsson från Lillegården gifte sig med dottern till föregående ägare, Märta Eriksdotter, och övertog gården ett tag innan de flyttade till Backgården. Barn: Margareta (se nedan).
Ca 1710 – ca 1721
Därefter återtog Erik Bengtsson bruket i ett år innan han överlät det till sonen Per Eriksson. Per gifte sig ca 1714 med Ingrid Ingelsdotter, syster till Erik Ingelsson ovan. Per dog ca 1720 och Ingrid bytte strax därpå gård med brodern.
Ca 1721 – ca 1731
Således återkom Erik Ingelsson med familj till gården. År 1725 (domb ht §39) ägde Erik 3/10 mt medan den sista tiondelen blivit kronans på grund av obetald skatt. Erik och Märta bodde kvar även efter att de lämnat ifrån sig bruket. Erik dog mellan 1740 och 1742. Märta dog mellan 1742 och 1745.
Ca 1731 – 1744
På grund av ålder lämnade Erik ifrån sig bruket till dottern Margareta Eriksdotter som gifte sig på trettondagen 1732 med Måns Jonsson född 1706 i Önum. Måns framstår som en stökig person och det nämns bland annat i domboken (st 1733 §13) att han fattat svärmodern och halsen och kullknuffat henne. Efter att Måns haft sexuellt umgänge med ogifta Ingerd Svensdotter i Örsholmen, begärde Margareta skilsmässa, vilken beviljades 1735 (Måns begick därefter diverse stölder och hamnade på Bohus fästning). Margareta gifte om sig med Jonas Persson f 1714 som 1736 blev soldat för Venevalla Skattegården, Kullings kompani och Västgöta-Dals regemente med soldatnamnet Flink. I Bråttensby kyrkas räkenskaper framgår att de båda dömdes för otidigt sängelag 1736. Margareta fick även böta för kronobrott 1739 vilket betyder att hon hade burit brudkrona vid vigseln trots att hon varit havande. Jonas dog 1742 och Margareta blev åter änka. Vidare öden för denna sista kända ättling i rakt nedstigande led till Lars Jakobsson, är tyvärr okända.
1744 – 1773
Per Larsson född 1725, var son till Ingrid Ingelsdotter, se ovan, och hennes andra man. Redan 1742 köpte han gården, men flyttade dit först 1744. Han gifte sig senast 1747 med Britta Olofsdotter född 1718 i Horla. Barn: Lars f 1748 (d av kikhosta 1750), Elin f 1751 (se nedan), Maria f 1755 (d 1756), Olof f 1758 (se nedan), Marta f 1762 (d 1764), Lars (d av kikhosta 1766). Per var kyrkovärd till 1769. Britta dog 1777 och Per gifte om sig året därpå med änkan Lena Torstensdotter i Tåstorp, S Härene. De bodde i Tåstorp och Per dog där 1787. I hans bouppteckning står det att han låtit Tåstorp förfalla och använt virke som var menat för denna gård till att restaurera Skattegården.
1768 – 1788
Dottern Elin Persdotter f 1751 gifte sig 1768 med Anders Jonsson f 1746 och de övertog först halva gården och 1773 återstoden. Barn: Jonas f 1770 (se nedan), Ingrid f 1772 (d 1776), Karin f 1775 (d av kikhosta 1778), Andreas f 1777 (d av kikhosta 1778), Britta f 1779 (g 1803 m Gunnar Eriksson f 1781), Andreas f 1781 (d s å), Petter f 1782, Kerstin f 1785 (se nedan), Anders f 1788 (d 1789). Anders var kyrkovärd från 1787 till sin död året därpå. Elin gifte trots sin relativa ungdom inte om sig utan förblev änka tills hon dog 1807.
Del A
Ca 1788 — 1813
Elins bror Olof Persson f 1758 hade bott kvar som dräng och gifte sig 1787 med Ingeborg Månsdotter f 1769 i Herrljunga och tog över gården. Barn: Britta f 1787 (bodde kvar på gården ogift till sin död), Anna f 1791 (se nedan), Anders f 1795 (d av gallsjukdom 1802), Olof f 1798 (bonde i Skattegården ”Lars”). Olof Persson köpte även Hägnen som han brukade. Han dog 1798 av ”inspärrat bråck” och Ingeborg gifte om sig 1801 med sin dräng Lars Larsson f 1777 på Stommen. Barn: Lars f 1802 (d i dysenteri 1811), Anders f 1805 (d s å), Johannes f 1806 (senare ägare av Backgården 4:2), Anders f 1809 (d 1812). År 1807 köpte de 1/8 mt i Backgården av Johannes Brink på Säteriet och de flyttade dit 1813.
1813 — 1843
Dottern Anna Olofsdotter f 1791 gifte sig samma år med Bryngel Andersson f 1787 i S Härene och övertog gården. Barn: Andreas f 1813 (se nedan), Maria f 1815 (d 1816), Johannes f 1817 (se nedan), Olof f 1819 (d ”förkvävd” s å), Maja f 1821 (g 1845 m Lars Johansson på Skavetomten, Eggvena), Britta f 1824 (se nedan), Johanna f 1829 (g 1854 m soldat Johan Larsson Fager f 1827 i Tarsled). Bryngel ”krossad[es] av lass” och dog 1843. Anna bodde kvar på undantag.
1843 — 1849
Sonen Johannes Bryngelsson f 1817 hade 1837 gift sig med Anna Maria Larsdotter f 1821 i Åby Kvarn där paret bosatt sig, och sedan flyttat till Bitterna där hustrun dog. Johannes återkom nu till Skattegården och köpte fädernegården. Han gifte sig 1845 med Annika Eriksdotter f 1821 i Herrljunga. Barn: Anders Petter f 1847, August f 1849 (d s å).
1849 — 1853
År 1849 bytte Johannes gård med sin bror Andreas Bryngelsson f 1813 och hans hustru Annika Olofsdotter f 1818 i Hoberg, Kullings-Skövde. De kom hit från Frisegården och hade barnen: Anders f 1840, Johannes f 1842, Maja Stina f 1846, Olaus f 1850 (till USA 1873). De flyttade till Kvinnestad 1853. Senare var familjen torpare i Horsby, Tarsled där Andreas dog 1876.
1853 — 1860
Från Rensvist, Kullings-Skövde, kom nu istället Johannes Mattiasson f 1821 i Rensvist och hans hustru Lena Larsdotter f 1823 i Degrabo, Kullings-Skövde. Barn: Andreas f 1844, Anders Petter f 1848, Johan August f 1853 (d 1856). De ägde 1/4 mt. Lena dog 1857 och Johannes gifte om sig samma år med Maja Stina Johansdotter f 1835 i Hoberg, Kullings-Skövde. Familjen flyttade till Lena 1860.
1860 — 1862
Tillfälligt innehades gården av Elias Svensson f 1826 i Backgården och hans hustru Maja Svensdotter f 1831 i Siene, syster med Petter Johanssons hustru Anna-Maria Svensdotter i Östergården. De kom från Säteriet och hade barnen: Gustav f 1851, Inga Stina f 1854, Anna Sofia f 1857, Matilda f 1859 (d 1860), Charlotta f 1861. Familjen utvandrade till Amerika 1862. De sålde då gården till föregående ägare som i sin tur sålde den Gustaf Olofsson 1866 (se Skattegården 1:8 nedan).
År 1984 träffade Stig Hermansson Elias och Majas ättlingar Elvera Krohn och Marilyn Braun från Cologne i Carver Minnesota. De berättade att Elias tog land i Öst-Carver Minnesota och att familjen byggde upp en farm och fick fler barn. Maja-Stina och Elias dog 1897 respektive 1898.
Tidigare bondhustrun på gården Anna Olofsdotter bodde ännu kvar på undantag och 1860 kom även hennes dotter Britta Bryngelsdotter f 1824 med make Petter Larsson f 1821 i Åby Storegården, Landa hit från Örsholmens soldattorp som de arrenderat. De verkar inte innehaft något jordbruk utan Petter hade istället sin inkomst som banvaktare. Barn: Johanna f 1847, Anna Stina f 1852, Sofia f 1855, Johan f 1859. De flyttade till Herrljunga 1863 och utvandrade tre år senare till USA. Modern Anna dog 1864. Därmed var den gamla släkt som via omgiften går att härleda bak till Lars Jakobsson och hans förmodade far Jakob som hade Skattegården vid tiden för Älvsborgs lösen 1571, slutligen försvunnen från Skattegården.
Del B
1794 — 1805
Olofs systerson Jonas Andersson f 1770 (se ovan) hade även han stannat kvar som dräng på gården men övertog nu halva. Han drev gården som ungkarl men hade flera vuxna syskon i sitt hushåll. Han gifte sig 1805 med en änka i Venevalla Västergården, Remmene och flyttade då dit. De fick barn och hamnade så småningom i Horsby Bengtsgården, Tarsled. Sondottern Maja-Stina Andersdotter skulle återkomma till socknen då hon gifte sig med Andreas Olofsson i Gäddegården, och hennes bror Johannes Andersson skulle bo på Säteriet.
1805 — ca 1829
Jonas syster Kerstin Andersdotter f 1785 gifte sig 1806 med Johannes Andersson f 1782 och tog över gården. Barn: Johannes f 1807 (se nedan), Andreas f 1812 (g m Ingeborg Svensdotter f 1810 i Ambjörntorp, Algutstorp, ägare av Tokatorp Frälsegården, Remmene), Johanna f 1816 (g 1836 m Johannes Andersson f 1813 i Tumberg), Anders f 1820 (g m Katrina Andersdotter, ägare av Tumberg Karsgården). Johannes dog i lunginflammation 1819 och Kerstin gifte om sig 1824 med Andreas Pettersson f 1790 i Herrljunga. Barn: Anna-Britta f 1824, Olaus f 1828. De flyttade med den andra barnkullen till Herrljunga 1833.
Ca 1829 — 1830
Sonen i första kullen Johannes Johansson f 1807 gifte sig med Marie Andersdotter f 1804 på Stommen, Tarsled. Barn: Kristina f 1829. De flyttade 1830 till Fårekulla, Remmene.
1830 — 1842
Brodern till föregående ägare, Andreas Johansson f 1812, gifte sig med Ingeborg Svensdotter f 1810 i Ambjörntorp, Algutstorp och övertog bruket. Barn: Kristina f 1831, Johanna f 1835, Anders Petterf 1837 (d s å). Gården ägdes dock av Andreas mors kusin Olof Olofsson som bebodde en av de andra Skattegårdarna.
1842 — 1845
Tidigare brukaren flyttade till Tokatorp Frälsegården, Remmene och istället gifte sig ägaren Olof Olofssons dräng och piga Karl Larsson f 1817 i Eggvena och Ulrika Olofsdotter f 1822 i Kullings-Skövde, och flyttade hit som brukare. Barn: Anders Petter f 1843 (d s å), Anders Petter f 1844. De flyttade till Högstorp, Tumberg 1845. Därmed verkar denna gårdslott ha gått upp i de andra Skattegårdarna igen.
Skattegården ”Lars”
1680-talet – ca 1722
Ryttaren Lars Jonsson, förmodligen tjänstedräng hos eller son till Jonas Ambjörnsson (se Skattegården Jakobs 1600-1687) före tillträdet, ägde 4/15 mt från 1680-talet. Barn: Jonas, se nedan, Kerstin, bondhustru i Landa Lillegården (Kullings härads dombok 1744 st §80).
ca 1722 – ca 1743
Jonas Larsson, son till föregående ägare, gifte sig ca 1722 med Elin Svensdotter. Barn: Ingeborg f 1725, se nedan. Jonas dog ca 1733. Elin gifte om sig 1734 med Karl Nilsson, bondson från Guntorp. De hade dottern Ingrid som dog tidigt. Karl dog av en farsot som härjade i trakten 1741.
Källor: Kullings härads dombok 1741 ht §12, 1744 st §80, 1745 ht §8
Ca 1743 — 1772
Bryngel Hansson f 1716 i Fölene Hovmansgården var först bonde i Fölene Storegården, men när hustrun som var dotter på gården där dog, kom han till denna gård. Han gifte sig 1743 med Ingeborg Jonasdotter, se ovan. Barn: Elin f 1749 (se nedan), Kerstin f 1751 (bodde kvar som piga på gården till sin död 1820), Hans f 1756 (se nedan), dödfödd 1758, Jonas f 1761 (d 1773 av koppor), Lars f 1764 (d 1766), Britta f 1767 (se nedan). Bryngel dog 1772.
1770 — 1778
Dottern Elin Bryngelsdotter f 1749 gifte sig 1770 med Bryngel Nilsson f 1737, bondson från Guntorp, och de nya makarna övertog först halva gården och ett par år senare hela. Barn: Britta f 1771 (d av kikhosta 1773), Helena f 1774 (d 1775), Britta f 1776. De flyttade till Landa Storegården 1778.
1778 — 1779
Istället övertog Elins ogifta bror Hans Bryngelsson f 1756 gården tillfälligt. I samband med detta överfördes 1/12 mantal i bruket till Anders Jonsson i Skattegården ”Eriks”.
1779 — 1785
Redan året därpå återgick gården till modern Ingeborg Jonasdotter och hennes nya make Jon Svensson f 1728 som kom från Åltorp, Tarsled. Hans blev dräng under styvfadern. Ingeborg dog av lunginflammation 1785 och Jon flyttade då med sina egna barn till Gäddegården.
1785 — ca 1790
Bruket återgick nu till Hans Bryngelsson.
Ca 1790 — 1818
Strax därefter övertogs bruket av syster och svåger Britta Bryngelsdotter f 1767 och Anders Andersson f 1760 i Gäddegården. Hans blev därmed åter dräng på gården ett tag innan han flyttade till Stommen. Brittas och Anders barn: dödfödd son 1791, Bengt f 1793. Anders dog 1820 och Britta dog 1833.
1818— 1829
Nu tillträdde Olof Olofsson född 1798 i granngården (”Eriks”) och hans hustru sedan detta år, Stina Hansdotter f 1799 på Eggvena Stommen, dotter till Hans Bryngelsson ovan. Barn: Anna Britta f 1819 (”förkvävd” s å), Anders f 1822 (d av kikhosta 1823), Maria f 1824 (g m Anders Johansson från Säteriet, bodde på Eggvena Stommen), Johannes f 1827 (d s å). De ägde flera gårdar, bland annat Eggvena Stommen dit de flyttade 1829.
1829 — 1832
Johannes Nilsson f 1787 i Landa och hans hustru Kerstin Johansdotter f 1792 i Holsendal, Landa brukade nu gården ett tag. Barn: Anders f 1817, Maria f 1819, Kristina f 1823 (d av kikhosta 1829), Johannes f 1827 (d av kikhosta 1829). De återkom senare som torpare under Skattegården. Kerstin dog 1841 och Johannes dog 1854.
På 1830-talet bodde även Anders Lans f 1778 i Dal, hans hustru Annika Svensdotter f 1771 i Lekåsa och deras dotter Kristina f 1817 i Hoberg inhyses här. Christina flyttade 1836 och fadern dog året därpå. Modern dog 1840.
1832 — 1846
Olof Olofsson med familj återkom från Eggvena. De fick ytterligare barn: Johanna f 1832 (se nedan), Svante f 1835 (se nedan), Kristina f 1838 (d 1839). Stina dog i lunginflammation 1838 och Olof gifte om sig 1840 med Kristina Larsdotter f 1815 i Eggvena. Barn: Anna Stina f 1841, Johannes f 1844, Maja Stina f 1847. Olof dog 1855. Kristina bodde först kvar på undantag hos styvbarnen men fick snart fattigunderstöd av socknen istället. År 1893 flyttade hon till Göteborg.
1846 — 1852
Olof sålde gården till systersonen Johannes Bryngelsson i granngården. Medan Olof med hustru och de senare barnen bodde kvar på undantag, överläts bruket till Andreas Andersson f 1806 i Hagö, S Härene och hans hustru Anna Maria Bengtsdotter f 1815 i Gäddegården. De hade tidigare bott i Gäddegården och Frisegården. Barn: Kristina f 1843, Anders Petter f 1846, Johannes f 1848, Anna Stina f 1850 d 1851, Svante f 1852. Familjen flyttade till Eggvena 1852.
1852 — 1879
Istället kom Andreas Johansson f 1825 hit från Säteriet och gifte sig med tidigare ägarens dotter Johanna Olofsdotter f 1832 som nu flyttade hit från Herrljunga. Barn: Maja Stina f 1853 (se nedan), Tilda f 1861 (se nedan), Emma Kristina f 1867 (d 1882), Herman f 1872 (studerade till folkskollärare i Göteborg, senare död i Minnesota).
Johannas bror Svante Olofsson f 1835 var dräng på gården men gifte sig 1859 med Kristina Johansdotter f 1837 i Stenatorp, Algutstorp och övertog därmed tillfälligt halva gården så att syskonen hade 1/8 mt var. Svante och Kristina fick sonen Johan Petter 1860. Samma år utvandrade de till Amerika.
Andreas ägde gården vid tiden för laga skifte och fick flytta husen från den gamla tomtplatsen norr om Gustafssons Skattegård till nuvarande Åmans. Gården delades år 1879 i de lotter som idag betecknas 1:5 respektive 1:6.
Bråttensby 1:6
”Åmans”
1879 — 1897
Andreas behöll till en början den ena gårdslotten samt de gamla husen. Hustrun Johanna dog 1882 och Andreas gifte om sig med Johanna Johansdotter f 1829 i Eggvena, änka från Rakåsa Östergården, Fölene.
Andreas och Johannas dotter Maja Stina Andreasdotter f 1853 hade 1878 fått en oäkta dotter Ida Vilhelmina. Hon gifte sig 1881 med fadern Per August Andersson f 1851 i Asklanda och de övertog en del av gården. Maja Stina dog 1882. Inom loppet av en månad hade hon, hennes två systrar och hennes mor dött. För alla anges ”nervfeber” som dödsorsak. Per August och dottern flyttade till Asklanda 1885.
Andreas sålde till slut gården men var han kvar som undantagsman. Hans andra hustru dog 1909. Andreas vistades under sin sista tid på Siene ålderdomshem där han dog 1921.
Andreas bör vara den ”Anders i Skattegården” som nämns i De gamla berättar och som skulle ha sett en lyktgubbe ”nere på maderna när han kom hem från Alingsås, och han tog sin dräng som hette Ljung och som berätta händelsen, och gick ner för att få se på gubben. ’Kom hit ska vi ge dej!’ sa Anders. Och då kom gubben och snurra runt om dom, så de blev alldeles förskräckta.”
1897 — 1916
Johan Ström f 1869 i Kvinnestad och hans hustru Kristina Johansdotter f 1851 i Remmene, tidigare boende i Tarsled, övertog nu den del av gården som Andreas behållit. Barn: Johanna Alfrida (Kristinas egna dotter), Gerda f 1891 (g 1922 m Algot Andersson, till Tumberg), Beda f 1893 (se nedan). De flyttade till Fårekulla, Remmene 1916.
1916 — 1949
Dottern Beda f Ström 1893 gifte sig 1916 med Georg Åman f 1887 och övertog gården. Barn: Gulli f 1917 (d 1928), Erik f 1919 (till Göteborg 1937, bodde senare i Vårgårda), Gunnar f 1921 (se nedan), Irene f 1926 (g 1948 m Gunnar Hårsmar, Herrljunga), Arne f 1929 (g 1951 m Kerstin Andersson, till Vårgårda). Georg dog 1964 och Beda dog 1977.
1949 — 1980
Sonen Gunnar Åman f 1921 gifte sig 1945 med Margit f Svantesson 1926 på Holmen, Tarsled och övertog nu gården. Gunnar jobbade även som byggnadssnickare. Barn: Börje f 1945 (se nedan), Ann-Marie f 1949 (g Wadström, till Vårgårda), Monica f 1957 (till Vårgårda). Gunnar dog 2005 och Margit dog 2009.
1980 — 2008
Sonen Börje Åman f 1945 gifte sig 1966 med Kristina f 1948 och övertog jordbruket. Börje var även rörmontör och Kristina arbetade i skolkök. Barn: Helena f 1966, Fredrik f 1969 (se nedan), Anneli f 1976. Kristina dog 2004.
2008 —
Sonen Fredrik Åman f 1969 köper gården och han och sambon Anna Nilsson f 1977. Barn: Kristoffer f 1998, Oskar f o d 2000, Emma f 2002 och Alice f 2005
Bråttensby 1:7
Tidigare Liskaheden Skattegården numera Bratthall
1824 —
Liskaheden, Skattegårdens soldattorp efter skiftet. Förste torpare under Skattegården här var år 1824 Johan Nilsson född i Landa 24/12 1787. Hans hustru hette Kerstin Johansdotter född i Holsendal 11/2 1792. Deras barn: Anders f 24/1 1817 och Maria f 25/9 1819. Kerstin dog 1841.
År 1844 gifte sig dottern Maria med Johannes Svensson född i Kvinnestad 10/10 1820. Deras barn: Svante f 15/11 1845, Anders Magnus f 1/10 1848 död 1853 och Christina f 22/10 1851. Johannes Nilsson “som varit i brödet” hos mågen dog år 1854. Hela familjen flyttade till Herrljunga 1854.
Vid skiftet 1852-70 beslutades att soldattorpet skulle flyttas från Örsholmen och hit. Soldat då var Johan Lust född i Lekåsa 21/3 1825. Hans. hustru Anna Persdotter var född i Eggvena 30/10 1826. Hon var dotter till soldat Duktig och hans hustru Johanna Larsdotter, som blev änka och omgift med soldat Anders Brodd. Deras barn: Svante f 11/11 1849, Sophia f 19/5 1853 (gift med Roth i Eggvena), Anna-Maria f 30/8 1855, Tilda f 24/4 1858 (flyttade till Geddegården 1876), Per-Gustav f 1/8 1860, Lars Petter f 1862, Emma Kristina f 1865 (flyttade till Ambjörnarp 1880) och yngst Ida Charlotta f 1865. År 1870 dog Johan Lust.
Ny soldat på denna rote blev Alexander Olofsson Sandin. Han bosatte sig på torp nr 27, som ligger uppe på höjden väster om soldattorpet. År 1873 dog Lusts son Svante och år 1878 soldatänkan Anna Persdotter Lust. År 1881 begärde och fick Sandin förflyttning till Tumberg.
Ny soldat här blev Svante Åhman f 26/9 1857 i Algutstorp. Han kom närmast från Landa, där hans far Johannes Svensson Åhman varit soldat på rote nr 1098 Liskatorpet. Svante hade sedan 1878 varit värvad i Karlsborg och titulerades f d artilleristen i soldatkontraktet från den 9/11 1880.
Svante Åhman gifte sig 1881 med Klara Sofia Olofsdotter f 22/1 1855 i Kvinnestad. Deras barn: Hulda Viktoria f 8/9 1884, Karl Theodor f 23/2 1886, Georg Natanael f 3/8 1887 (flyttade till Skattegården 1915), Elin Sofia f 9/12 1889, Ester Alvida f 23/9 1893. Svante Åhman blev utnämnd till korpral 1903. Han tjänstgjorde på Kullings kompani Västgöta dals regemente, men blev senare flyttad till Hallands regemente. Ifrån Hallands regemente begärde och fick han avsked 1908.Theodor Åhman har berättat att soldaterna samlades vid Sotlanda när det var dags för möten. Där bodde kaptenen. Därifrån marscherade man till Gunnebo hed och sedan vidare till Sjedala i Halland. Knektstugan bestod av rum, kök och rustkammare. Theodor kom ihåg att det fanns en öppen spis och en bra bakugn. Innanfönster fanns det inte, så om vintern var det kallt i stugan. År 1902 köpte Svante Åhman soldattorpet av rotebönderna. Han köpte även Geddegårdens soldattorp när JA Lund avgick som soldat 1904. År 1926 flyttade man in i en ny stuga. Svante Åhman dog 1940 (83 år gammal). Hustrun Klara dog 1945 (90 år). Elin Sofia dog 1951 (62 år) och Hulda Viktoria. dog 1967 (83 år). Mangårdsbyggnaden brann 1957 och i och med det förstördes möbler, husgeråd, handlingar mm. Därefter uppfördes den nuvarande byggnaden bl a med hjälp av Gunnar Åhman. Theodor Åhman, som i yngre dagar var snickare, övertog stället efter fadern. Även Ester bodde hemma. Theodor dog 27/1 1980 i en ålder av 94 år. Ester Åhman bodde kvar här, Jorden är utarrenderad till Börje Åhman. Sedan detta skrevs har följande hänt: Ester Åhman dog 1984. Brorsönerna Erik Åhman Vårgårda och Gunnar Åhman Skattegården Bråttensby delade fastigheten så att Erik köpte huset och Gunnar jorden. Deras söner Sture och Börje är ägare respektive brukare sedan dess. Ebbe Svensson hyrde här fram till 1992.
Fastigheten har hyrts ut till olika personer genom åren.
20? —
Fastigheten köps av Anna Hallberg f 1970 och hennes dotter Ida Hallberg f 1996 bor där tillsammans med Tobias Karlsson f 1994
Bråttensby 1:20
1972 — 2011
Börje och Kristina Åhman köper denna tomt av Skattegården 1:6 och bygger ett hus 1972. Barn Fredrik f 1969 och Annelie f 1976.
2011 — 2016
Fredrik Åhman köper fastigheten och hyr ut den.
2016 —
Annelie Åhman f 1976 köper fastigheten. Barn: Linnéa f 2004 och Julia f x
Bråttensby 1:5
”Hermanssons”
1879 — 1886
Andreas Johanssons och Johannas Olofsdotters dotter Tilda Andreasdotter f 1861 (se ovan) gifte sig 1879 med Johan Alfred Johansson f 1856 i Kvinnestad. De övertog halva gården och byggde upp hus på nuvarande tomtplats som dittills inte varit bebyggd. De och fick dottern Olga Vilhelmina f 1882 som dog samma år. Även Tilda dog 1882, endast 21 år gammal. Johan Alfred gifte om sig året därpå med Britta Stina Andreasdotter f 1855 i Frisegården. De flyttade till Algutstorp 1886.
1886 — 1907
Därefter ägde Anders Johansson i Frisegården gården. 1896-1897 arrenderade han ut den till Sven Nilsson f 1840 i Barne-Åsaka och hans hustru Inga-Lena Andersdotter f 1851 i Kullings-Skövde. De kom från Remmene socken och Venavalla Östergården, eller som den kallades ”Mössegården”. Sven kallades i dagligt tal ”Mösse-Sven”. Barn: Emma Karolina f 1877, Johan Arvid f 1885, Hilda Josefina f 1887, Karl Algot f 1890. De flyttade till Hudene 1897.
1907 — 1959
Ägarens son Herman Andersson f 1870 i Frisegården gifte sig med Hilda f Karlsdotter 1884 på Eggvena Stommen och övertog gården. De byggde i samband med detta nytt bostadshus: detsamma som står än idag. Barn: Gunnhild f 1907 (g m Ejnar Johansson, bodde i Alingsås), Gösta f 1909 (d 1981), Dagmar f 1911 (se nedan), Bertil f 1912 (se nedan), Ebba f 1914 (till Ulricehamn), Ivar f 1918 (se nedan), Allan f 1920 (g m Anna Pettersson, bodde i Herrljunga), Ingegerd f 1924 (g m Lennart Dallöf, till Trollhättan), Tore f 1926 (g m Sigbrit Svensson, till Eggvena Stommen). Hilda dog 1952 och Herman dog 1959.
1959 —
Gården övertogs av sonen Bertil Hermansson f 1912. Han dog 1980 och hade dessförinnan sålt gården till brodern Ivar f 1918, tidigare banarbetare. Ivar sålde gården till Sven-Erik Hermansson och själv behöll han tomten med boningshus och brygghus, Bråttensby 1:23. Köpeavtal med Sven-Erik skrevs två veckor innan Ivar avled 1988 och köpet blev klart 1989. Även systern Dagmar f 1911 bodde på gården fram till hon flyttade till Herrljunga. Hon dog där 2002.
Bråttensby 1:21
Från Skattegården 1:5 avstyckades två tomter, varav detta är den södra.
1979 — 2010
Allan Hermanssons son Sven Erik Hermansson f 1945 byggde hus här till sig och sin familj bestående av Liisa Gustafsson f 1942, hennes son Per f 1964 (d 1993) samt gemensamme sonen Tomas f 1974. Sven Erik dog 2007 och Liisa dog 2010. Liisa sålde av skog och mark till Fredrik Åhman förutom den mark som ligger närmast huvudgården samma år som Liisa avled.
2010 —
Thomas Berggren f 1977 och Sara Lindås f 1984. Barn Viktor f 2013 och Elsa f 2015
Bråttensby 1:22
Detta är den norra tomten som avstyckades från Skattegården 1:5.
1983 —
Allan Hermanssons dotter Ulla-Britt Hermansson f 1956 gifte sig med Göran Carlsson f 1952 och byggde här. Barn: Jonas f 1976, Sofia f 1979.
Bråttensby 1:23
Detta är huvudbyggnaden med tomt som avstyckades från Skattegården 1:5 1993.
1993 — 1999
Fredrik Blom f 1965 och Maria Blideskog Blom f 1970 köpte den avstyckade fastigheten efter att Ivar gått bort av arvingarna.
1999 — 2006
Detlef Runge f 1960 och Carola Runge f 1964. Barn Lisa f 2003
2006 — troligen 2009
Tobias Åberg och Caroline Skoglund kom från Göteborg till Bråttensby efter en husvisning
2009 — 2011
Johan och Carolin Stjerna, Asklanda, ägde fastigheten ett kortare tid.
2011 —
Hugo Westlin f 1979 och Marta Westlin f 1977 med barnen Alfred 2007, Alma 2009 och Olle 2012.
Skattegården Asmunds 1600 — 1862
Denna lott på 1/3 mt motsvarar den gård som Asmund Svensson bör ha innehaft i slutet av 1500-talet, se tidigare kapitel.
Ca 1600
Asmund nämns sista gången i tiondelängden 1591, och 1600 nämns istället ryttaren Jon Andersson parallellt med Jakob i Skattegården. Kanske var Asmunds änka omgift med denne Jon, eller kanske är det frågan om en måg.
Ca 1605 — ca 1650
Gården övertogs senast 1609 av Hans Bengtsson gift med Marit Asmundsdotter, dotter till Asmund Svensson. Hans var soldat och deltog i Kalmarkriget på 1610-talet. Såväl 1625 som 1629 nämns han som korpral och 1630 var han furir i Bengt Ribbings kompani som var detsamma som grannsonen och sedemera grannbonden Jakob Larsson ingick i. Detta år verkar han emellertid ha ställts inför krigsrätt och kanske blev han degraderad, för han återfinns inte bland underofficerarna i efterkommande rullor men verkar ha förblivit soldat fram till ca 1640. Marit köpte 1/6 mt i Skattegården av sin syster Sigrid 1639 och eftersom hennes döttrars män sålde 1/3 mt på 1670-talet, bör Marit ha ärvt lika mycket själv, och därför bör Marit och Sigrid vara de enda barnen till Asmund. Hans blev slagen av herr Olof i Herrljunga så att han efter fjorton dagars förlopp avled, enligt änkans anklagelse på vintertinget 1651. Barn: Kerstin (se nedan), Karin (g m Anders Nilsson).
Ca 1650 — 1677
Dottern Kerstin Hansdotter övertog gården och gifte sig ca 1652 med Anders Jonsson. Han kallas redan första året han dyker upp i mantalslängden för krympling, och i roteringslängden på 1670-talet kallas han ”halte Anders”. De sålde gården 1677 och deras vidare öden är okända.
1677 — 1749
Per Bengtsson köpte 1/3 mtl i gården av föregående ägare med svåger: Anders Nilsson och Anders Jonsson. Han var ryttare på andra halvan av 1600-talet och bodde i Bråttensby Lillegården medan hans brorsdotter Inggerd Olofsdotter och hennes make soldaten Ingel Eriksson brukade gården. På 1690-talet bytte de dock gårdsbruk så att Per kom hit. Pers första hustru hette Ingrid Jonsdotter. Inget tyder på att någon av dem hade släktanknytning till gården. Per skänkte sin lott 1706 till sin andra hustru Elin Andersdotter. Per dog ca 1711 och Elin gifte om sig något år senare med Gunnar Bryngelsson född i Landa Storegården. Elin dog ca 1732 och Gunnar gifte om sig med Britta Månsdotter. Samtliga äktenskap i kedjan verkar ha varit barnlösa. Gunnar och Britta flyttade till Gunnars föräldrahem i Landa 1749, där Gunnar dog 1759.
1744 — 1766
Anders Andersson f 1718 och hans hustru Kerstin Josefsdotter f 1719 köpte gården 1744. De kom från Tåstorp, S Härene och verkar inte ha haft någon anknytning till tidigare ägare. Barn: Inggerd f 1743 (se nedan), Andreas f 1746 (bonde i Backgården), Per f 1749 (d s å), Jonas f 1750 (bonde i Östergården), Kerstin f 1753, Maria f 1756 (bondhustru i Östergården), Annika f 1758 (se nedan), Ingrid f 1761 (d s å). Anders dog 1772 och Kerstin dog 1798.
1766 — 1784
Dottern Inggerd Andersdotter f 1743 gifte sig 1765 med Anders Hansson f 1740 (troligen i Lund Västergården, Tumberg) och övertog gården. Barn: Inggerd f 1764, Hans f 1766 (d 1767), Anders f 1768 (d s å), Inggerd f 1769 (d s å), Hans f 1770 (d s å), dödfödd tvilling till Hans, barn f 1771 (d s å, nöddöpt), Andreas f 1772 (d s å), Anders f 1773 (d s å), Lars f 1774 (d s å), Sven f 1775 (d s å), Andreas f 1777 (d s å), Elin f 1777 (d s å), Hans f 1778 (d s å), Ingeborg f 1779 (d s å), Maria f 1780 (d s å), Lars f 1781 (d 1784). Samtliga sjutton barn dog alltså före tio års ålder och i samtliga fall angavs dödsorsaken som okänd barnsjukdom.
Ca 1784 delades gården i två lika stora delar.
DEL A
1784 — 1816
Anders Hansson och Inggerd Andersdotter behöll den ena halvan. Inggerd dog av vattusot (ödem) 1794 och Anders gifte året därpå om sig med Anna Larsdotter f 1755. Dotter: Inggerd f 1796 (se nedan). Anders dog 1799 och Anna gifte om sig 1801 med änklingen från Änet Nolgården, Kvinnestad, Lars Andersson f 1755. Med följde dottern Kajsa f 1793 från tidigare äktenskap. Anna dog 1818.
1816 — 1845
Anders och Annas dotter Inggerd Andersdotter f 1796 gifte sig 1816 med Anders Andersson f 1792 i Backgården och de övertog gården. Barn: Anders f 1816 (torpare i Bråttensby, se torpboken nr 55), Anna Maja f 1819 (d 1821), Johannes f 1821 (d 1845), Anna Maja f 1824 (d 1845), Helena f 1827 (d s å), Kristina f 1829, Johanna f 1834 (d 1845), Anders Petter f 1837 (d s å). Tre i syskonskaran dog av vad som anges som ”nervfeber” inom en månad 1845 och Anders dog ett halvår senare.
1845 — 1862
Nu köpte Johannes Larsson f 1821 i Tumberg och hans hustru Kristina Andersdotter f 1822 i Södra Härene gårdslotten. Barn: Svante f 1845, Anders Petter f 1848, August f 1852, Johan f 1856. År 1862 sålde de gården och utvandrade till Amerika. Köparen var Gustaf Olofsson, se Bråttensby 1:8 nedan.
Bråttensby 1:3
DEL B
1784 — 1800
Systern till Inggerd, Annika Andersdotter f 1758, hade bott kvar på gården som piga och gifte sig 1784 med Anders Olofsson f 1757 i Rensvist, Kullings-Skövde. De tog i samband med detta över halva gården. Barn: Britta f 1785 (d 1786), Inggerd f 1787 (se nedan), Karin f 1791 (se nedan), Kristin f 1793 (d s å), Per f 1795 (d s å), Johannes f 1799 (d 1800). De flyttade till Stommen 1800 där de innehaft en brukningslott sedan mitten av 1790-talet.
1800 — 1805
Istället kom Anders Larsson f 1775 på Stommen och hans hustru Britta Eriksdotter f 1776 i Herrljunga pastorat hit. Barn: Stina f 1801, Maria f 1802. Även Anders mor Elin Larsdotter f 1749 bodde här till 1803 då hon flyttade till Backgården. Resten av familjen flyttade till Enet, Algutstorp 1805, därefter till Hägrunga, Algutstorp. De bodde senare i Bäckebo.
1806 — 1811
Bruket övertogs nu av Johannes Larsson f 1777 och hans hustru Inggerd Andersdotter f 1787. De kom från Stommen och Inggerd var dotter till förrförre brukaren här. Barn: Johannes f 1804 (d 1809), Andreas f 1808, Anders f 1810, Johan f 1822 (se nedan), Gustav f 1827 (till Säteriet). Familjen flyttade åter till Stommen 1810.
1811 — 1816
Från Stommen kom nu Inggerds svåger och syster Andreas Svensson f 1789 i Hoberg, g 1810 m Karin Andersdotter f 1791 hit. Barn: Sven f 1810, Anders f 1812, Johannes f 1815. De flyttade tillbaks till Stommen 1816.
1816 — 1847
Tidigare ägaren Johannes Larsson återtog nu bruket men bodde kvar på Stommen ända till 1845 då han flyttade hit med familjen. Efter att sonen övertagit gården, bodde föräldrarna kvar på undantag. Inggerd dog 1865 och Johannes dog 1866. Deras son Andreas som hade stannat kvar som dräng, dog 1876.
1847 — 1903
Sonen Johan Johansson f 1822 övertog strax efter flytten gården. Han gifte sig 1852 med Britta Stina Andreasdotter f 1828 i S Härene. Barn: Anders Petter f 1853 (g m Klara Andreasdotter f 1858, bodde i Tokatorp, Remmen), August f 1855 (se nedan), Johannes f 1858 (se nedan), Albert f 1861 (ogift, fl till Göteborg 1886, tog namnet Nordkvist), Matilda f 1865 (se nedan), Emma Charlotta f 1869 (d s å), Emma Charlotta f 1870 (d 1899). Det var under Johan och Britta Stinas tid som laga skifte ägde rum, men deras hus behövde inte flyttas. Britta Stina dog 1878 och Johan dog 1903
1903 — 1932
Sonen Johannes Johansson köpte gården och drev den tillsammans med syskonen August och Matilda. Även brodern Albert återkom från Göteborg på äldre dagar. Matilda dog 1933, Albert dog 1935, August dog 1943 och Johannes dog 1945.
1932 — 1974
Därefter köptes gården av brorsonen Evald Andersson f 1902 i Tokatorp, Remmene. Han hade vistats i USA 1929-1931. Han gifte sig 1932 med Olga f Fredriksson 1906 i Lekåsa Östergården. Barn: Margareta f 1946 (se nedan), Bodil f 1948 (till Falköping 1966, g 1970 m Gösta Andersson). Evald byggde det nuvarande boningshuset medan Johannes och hans syskon bodde kvar i det gamla till deras död då huset revs. Evald dog 1994 och Olga flyttade då till Hagens ålderdomshem.
1974 — 2018
Dottern Margareta f 1946 gifte sig 1969 med Karl-Olof Kylén f 1941 och de blev ägare till gården men bodde i Skövde. Marken arrenderades ut till Christer Bengtsson i Frisegården och Ingvar Valdemarsson i Backgården, medan boningshuset blev fritidshus. Först som pensionär flyttade Margareta in i huset.
2018 —
Margareta och Karl-Olofs son Anders Kylén f 1980, Göteborg, övertog gården medan Margareta bor kvar på undantag.
Bråttensby 1:8
”Gustafssons”
1862 — 1910
År 1862 köpte Olof Svensson i Tåstorp, S Härene Johannes Larssons gårdslott i Skattegården (1/4 mt i ”Asmunds”) åt sin son Gustaf Olofsson f 1842. Fyra år senare inköptes även Johannes Mattiasssons gårdslott (1/4 mt i ”Eriks”). Olof var en förmögen man som investerade i gårdar åt alla sina barn och tidigare hade köpt hela Gäddegården. Om förevarande köp berättas att gården auktionerades ut och att auktionsförrättaren frågade: ”har du borgen gubbe?”, då Olof, som han inte var bekant med, undan för undan höjde budet. ”Jag betalar kontant”, ska Olof ha svarat med handen på plånboken.
Det finns flera historier om Gustaf. Vid laga skifte skulle han ha sprungit till Alingsås och tillbaks för att köpa stövlar till förrättningsmannen som behövde nya sådana i de dåliga höstvädret, och därmed skulle han ha fått ett visst gärde som var särskilt eftertraktat (Ingvar Valdemarsson). Han hörde för övrigt till dem som inte behövde flytta byggnaderna i samband med laga skifte. Enligt Carl Martin Bergstrand hade Gustav mjölkhare. ”Han slog en täljekniv i väggen hos sej, och sen kunde han skicka haren, vart han ville” (De gamla berättar).
Gustav gifte sig 1862 med Maja-Stina Johansdotter f 1841 på Remmene Stommen. Barn: Emma Albertina f 1863 (g 1888 m folkskollärare Herman Elander, Töllsjö), Matilda f 1864 (bodde i Villa Bergshyddan Nolby, Alingsås, d 1949), Elimina f 1866 (g 1891 m folkskollärare J A Häger f 1867 i Mårdaklev, lärare i Lena), Sofia f 1869 (småskollärarinna, d 1955), Carolina f 1871 (g 1893 m Johan Albert Bengtsson i Frisegården, till USA, Carolina d 1957), Martin f 1874 (se nedan), Helga f 1877 (d 1880), Helga Viktoria f 1881. Maja-Stina dog 1911 och Gustav dog 1928.
1910 — 1949
Sonen Martin Gustafsson f 1874 gifte sig 1909 med Signe f Olsson 1887 i Haga, Göteborg och övertog gården. Barn: Alva f 1912 (utfl 1936 g Hård), Irene f 1913 (sjuksköterska i bland annat Korea och Afrika), Asta f 1915 (g m Gustaf Tengström, Vänersborg), Maj f 1918 (g Österlund), Rune f 1923 (se nedan). Martin dog 1959 under en resa till Jerusalem och är begravd i Israel. Signe dog 1976.
1949 — 1997
Sonen Rune Gustafsson f 1923 övertog gården. Han gifte sig 1952 med Kerstin född 1933 i Sjövik. Barn: Kennet f 1952 (d 1954), Eva Kerstin f 1956, Boel Anita f 1958, Hans Gunnar f 1961. År 1969 utökade han gården genom köp av Valdermars Gustafssons gård i Säteriet. Han arrenderade även Uddetorp.
1997 —
Sonen Hans Gustafsson f 1961 köpte gården av sin far Rune som tillsammans med Kerstin flyttade till Herrljunga. Hans sålde den del av gården som Rune köpte till fastigheten plus en åker mellan järnvägen och väg 181 till Jonas och Torbjörn Holgersson i Vesene under 2020.
Bråttensby 1:14
Ljungås eller Lanzatorpet
Torpet ligger på Skattegårdens utmark. Boningshuset är köpt i Geddegården och hitflyttat. Det hade tidigare varit bränneri.
Andreas Lanz hade tidigare köpt en stuga och betalt för den. Men när han skulle hämta den var den borta. Stugan var troligen såld två gånger och eftersom han inte hade något skriftligt på köpet fick han stå för förlusten. Andreas, som var son till f d soldaten Johannes Andersson Lanz, kom hit från Frisegården 1858.
Andreas Johansson var född 1/4 1827. Han var gift med Anna Catrina Carlsdotter född i Härene 30/6 1824. De hade två barn: August f 27/1 1850 och Anders-Petter f 19/11 1853. Anna Catrina dog 1857. Andreas gifte om sig med Anna Maria 0lofsdotter f 15/5 1834 i Algutstorp. Deras barn: Lars-Petter f 14/3 1859, Anna-Matilda f 8/1 1862 död 1912, Herman f 1865 utflyttad till Bäreberg 1884, Axel f 5/10 1869, Augusta f 8/9 1872 flyttade till Göteborg 1893, Johan Albert f 25/8 1874 flyttade till Göteborg 1896, Selma f 28/2 1877 flyttade till Lillegården och gifte sig med Alfred Karlsson samt Martin f 23/5 1880.
Andreas gick i början dagsverke för torpet, men sedan betalade man 30 kr pr år, i arrende.
Andreas var känd som en stark karl. Han blev vid tröskning på en gård lovad en tunna råg om han kunde bära den hem ca en halv mil och det klarade han. Han var med när den siste mannen avrättades vid galgbacken i Kullings Skövde. Där behövdes starka orädda karlar till en s.k. spettsgård.
“Andreas arbetade vid kyrkan när stenmuren lades runt kyrkogården 1873. Han har planterat askarna därstädes 20 st små träd planterades av honom för det fick han 7.67 riksdaler.” Detta citat är taget ur kyrkokassebok förd av Andreas Olofsson Geddegården nämnda år.
Andreas Lanz dog 1893 och hustrun Anna-Maria dog 1907. Sonen Axel gifte sig 1898 med Anna Lovisa Gustavsdotter f 22/11 1872, som var dotter till Inga-Lena och hennes framlidne make Gustav Pettersson. De övertog nu torpet, men flyttade senare till tegelbruket Vårgårda.
Martin Andreasson övertog sedan torpet. Han gifte sig med Emelia Johansdotter f 8/6 1889 i Hudene. Hon kom hit från Fullestad. Deras barn: Gustaf f 1910 utflyttad till Remmene, Åke f 1912 utflyttad till Vårgårda 1936, Karin f 1914 utflyttad till Sjötorp 1937, Rolf f 1916 utflyttad till Alingsås 1936, död 1974, Hilmer f 1918 död 1919, Elsa f 1919 bor på Tjörn, Märta f 1922 utflyttad till Alingsås 1941.
Martin och Emelia friköpte torpet 1935. Martin dog 1936 och Emelia 1965. Gustav Andreasson var den siste i släkten som bodde här.
Torpet är nu sålt. Huset ligger kvar och är troligen den äldsta kvarvarande torpbostaden i socknen. Ladugården är riven. Där den låg är en maskinhall uppförd.
2001 — 2004
Torgny och Maria Gunnarsson från Lerum köpte torpet som sommarställe. Läs mer i tidningen 0106
2004 —
Gunilla och Ulf Lundahl från Borås köpte sommarstället. Läs mer i tidningen 0408
Bråttensby 1:10
Liskaheden
1880 — 1979
Ligger på Skattegårdens utmark söder om järnvägen: Detta var troligen aldrig något torp utan från huvudgården frånsåld mark.
Den förste som brukade jorden här var soldaten Anders Ström med familj. De kom hit från Remmene 1880. Ström var född i Kvinnestad 10/11 1836 och hans hustru Anna Stina Olofsdotter var född i Tumberg 7/8 1844. De hade barnen: Bernhardina Alicia f 3/10 1868, Karl Alfred f 1/1 1872, Albertina Sofia f 16/1 1875 och Frida Vilhelmina f 26/12 1880.
Redan 1881 överlät man fastigheten till banvakten vid Jordbro Alfred Jonsson f 29/8 1853 i Lena. Det var han som byggde husen här. Hustrun Maja-Stina Andersdotter f 4/9 1844 i K Skövde. Deras barn: Alfrida f 7/5 1874 flyttade till S Härene 1896 ochsenare till Vemdalen i Jämtlands län, Martin Leonard f 30/10 1875 efterträdde senare fadern som banvakt vid Jordbro, Carl Hjalmar f 7/4 1877 flyttade till Skövde 1895, Albin f 28/4 1879, Fritz f 16/10 1880 flyttade till Luleå år 1900 och Annie f 28/7 1882 flyttade till Göteborg 1899.
År 1884 dog Maja-Stina. Alfred gifte om sig med Fredrika (“Rika”) Andersdotter f 17/9 1858 i Landa. Hon var syster till Isaks fru Kristina på torp nr 22. Alfred och Fredrika fick barnen: Julius Gottfrid f 27/12 1886 död 1886, Hildur f 31/1 1888 död 12/2 1888, Elin Serafia f 26/l 1889, Ester f 15/8 1892, Signe Fredrika f 20/5 1894 och Josef Gunnar f 18/3 1896.
Köpet av fastigheten blev fastat 1906 efter skifte å Skattegården, 1903. Alfred Jonsson med familj flyttade till Vårgårda 1908. Nästa ägare blev Herman Andersson f 24/2 1858 i Norra Säm och hans hustru Klara Maria Johansdotter f 30/10 1854 i Skölvene. Deras barn: Agnes f 1884 flyttade till Herrljunga och gifte sig med Ambjörnsson, Ivar f 11/2.1887, .Hanna Mari f 1890, Erik Daniel f 1893 och Elsa Elisabet f 1895 (de fyra sistnämnda var födda i Mjäldrunga). Herman Andersson dog 1917 och hustrun Klara Maria dog 1921. Sonen Ivar Hermansson övertog stället efter fadern. Ivar dog 1949. Gården arrenderades ut av Ivars släktingarna till Allan Olsson född i Landa 1921.
1979 — 1987
Gården såldes 1979 till Eva Johansson f 1953, sedermera Eva Bayard. Fastigheten användes först som fritidshus samtidigt som det moderniserades genom att exempelvis vatten och avlopp installerades. I början av 1986 flyttade Eva, Kjell och Kristine Bayard till Liskaheden från Göteborg. Sarah föddes på Liskaheden. Familjen flyttade till ett hus på Sveagatan i Vårgårda.
1987 — 1996
I slutet av 1987 köpte Lastbilscentralen i Vårgårda gården för att kunna ta grus. De sålde omgående gården vidare till Anders Gregner och Maria Gregner.
1996 — 2008
Birgitta Nord Christer Alvin
2008 —
Constance Hagström f 1947 och Ove Pedersen f 1944 flyttar in på Liskaheden, se mer i tidningen 0808
Bråttensby 1:12
Bratthall, Hallbergs numera Brunnsbovad
Från torpboken, redigerat: Torpet ligger längst i sydväst där Bråttensby gränsar mot Tumberg och Landa. Torpet kallades före skiftet Bratthall.
Den förste kände torparen här var år 1852 Petter Johansson f 11/12 1834 på Krogen Bråttensby. Han var son till innehavaren därstädes Johannes Bengtsson och hans hustru Katarina Eriksdotter. Petters hustru Maja-Stina Andersdotter var född i Ambjörnarp 11/12 1832. Petter dog redan 1857 (23 år gammal).
År 1858 inflyttade hit från torp vid Eggvena Hulegården Petter Persson född i Eggvena 14/9 1807. Han var son till soldaten Per Saxberg Trummetorp Skogvaktaregården och hans hustru Katarina Olofsdotter. Han kallades “Bonka Petter” eftersom han gjorde bleckbunkar, som han sålde. Dessutom beredde han skinn och skar glas.
Hans hustru Ingeborg Andersdotter var född i Backgården Fölene 24/1 1805. Deras barn var födda på torpet vid Kungegården Eggvena, där familjen bodde innan man flyttade till Hulegården, Anders f 20/3 1838, 0laus f 4/12 1842 och Anna-Katrina f 18/4 1847.
I en kassabok från 1873 för Bråttensby skola står antecknat: “ Bonka Petter för skärning av glas 0.50”. Dottern Anna-Katrina flyttade först till Göteborg och år 1881 till Tarsled. Sönerna flyttade troligen tidigare.
År 1888 dog först Petter den 10/1 och sedan Ingeborg den 3/4 (Petter blev 81 år och Ingeborg 83 år).
Tåget på den tiden drevs med ånglok. Folk lyssnade på ljudet därav och så uppkom följande: Tåget gick nerför vid Gullsjö, då lät det “Blinde Petter – Blinde Petter”, sedan gick det uppför mot Bratthall “ och då lät det “Bonka Petter – Bonka Petter”.
År 1891 flyttade August Andersson Hallberg f 17/7 1858 i Kvinnestad hit. Han hade samma år gift sig med Gustafa Pettersdotter f 29/7 1863 i Landa. Hon var dotter till Blinde Petter Johansson och hans hustru Anna-Maria Jonsdotter (se torp nr 39). Hallberg arbetade förutom på torpet hos Heymans på grynkvarnen.
August Hallberg hade en bror som var soldat vid Skottstorp Eggvena. Han fick där namnet Skog. Denne Herman Skog rymde 1903 från sin soldattjänst till Amerika. Hallbergs har brevledes kontakt med Skogs barn i Amerika.
Hallbergs barn hette: Gustaf Robert f 6/6 1887 (han var målare i Vårgårda), Edith Linnea Serafia f 7/12 1893 död 1962, Anna Maria Senobia f 6/9 1895 död 1966, Karl August Petri f 4/10 1897 död 1979, Verner Gottfrid f 17/8 1900, Viola Gustava f 8/7 1903 död 1905, Åke Gerhard Valfrid f 1906 (flyttade till Tumberg 1930).
August Hallberg dog 1910 endast 52 år gammal. Hustrun och barnen arbetade på torpet. Flera av dom hade tjänst på olika gårdar i trakten. Arrendet var 40 kr per år.
Hallbergs friköpte stället 1918. År 1927 köpte Hallbergs även fastigheten Högstorp 2 Brunnsbovad (se nr 32 i Torpboken). År 1937 dog Gustava Hallberg, hon blev 74 år. Gottfrid Hallberg arbetade på järnvägen fram till sin pension 1960. Den första tiden bodde Hallbergs i “Bonka-Petters” hus. År 1900 byggdes det hus vi har fotografi på. Där bodde man till 1959 då den nuvarande moderna bostaden stod färdig. Ladugården är byggd 1926 och tillbyggd 1936.
1991 —
Peter Hallberg f 1969 köpte 1991 fastigheten av Gottfrid Hallberg. Peter och Anna Hallberg f 1970 har tre barn, Karl f 1994, Ida f 1996 och Malin f 2000. Karl se Bråttensby 1:25, Ida se Skattegården 1:7 och Hilma bor på gården.
Bråttensby 1:25
ca 2017 —
Peter och Anna Hallbergs son Karl Hallberg f 1994 har köpt tomten av sin far och de har tillsammans byggt ett hus på tomten. Han bor där med sin sambo Hilma Svantesson f 1996.
Senaste kommentarer