Nolgården är liksom Lillegården och Backgården ett gammalt frälsehemman, som på grund av obetald skatt överfördes till krono under den karolinska tiden. I det här fallet skedde det 1694. Den äldsta påträffade förekomsten av gårdsnamnet är från tiondelängden 1614. I jordeboken angavs gården vid den här tiden bara som ett frälsehemman i Bråttensby. Gården var till en början ett helt mantal, men förmedlades 1671 till ett halvt.
Den första bonden som med någorlunda visshet kan kopplas till gården är Hans Larsson som bodde här senast från 1571 och till ungefär år 1600. Men troligen fanns det redan då två brukare på gården, vilket det i regel var under senare århundraden.
Bråttensby 19:1
Nolgården 6:2
Ca 1590 — ca 1630
Bengt Månsson är första kända innehavaren av denna brukningslott. Han verkar ha dött 1625 och efterlämnat änkan Elin som fortsatte att bruka gården under några år.
Ca 1630 — ca 1649
Bengt Larsson Fris och hans hustru Kerstin Gudmundsdotter innehade halva gården från ca 1630. De hade tidigare bott i Lillegården och nämns med en vuxen dotter Inggerd 1640. Bengts anknytning till Frisegården och dess innebyggare med efternamnet Fris är oklar. Utifrån indicier skulle man å andra sidan kunna upprätta ett tänkbart släktträd där Bengt är far till Jon, Olof och Per Bengtssöner i Nol- och Lillegårdarna och därmed urfader till en stor mängd sentidare Bråttensbybor.
Ca 1649 — slutet av 1600-talet
Jon Bengtsson och hans hustru Anna Andersdotter som var dotter till Anders Andersson i den andra gårdslotten, övertog nu bruket. Jon dog ca 1671 och Anna fortsatte att bruka gården som änka tills sonen Anders tog över i slutet av 1600-talet. Hon levde kvar på gården åtminstone till 1701.
Slutet av 1600-talet — ca 1740
Anders Jonsson, son till föregående brukare, gifte sig med Kerstin Persdotter. Barn: Erik (blev bonde i Åsen Nedergården, Remmene), Kerstin f 1706 (blev bondhustru i Nolgården 6:3), Maria (se nedan). Anders brukade åtminstone periodvis 3/8 mt, det vill säga merparten av Nolgården. Kerstin dog 1752.
Ca 1740 — 1812
Maria Andersdotter, dotter till föregående brukare, gifte sig senast 1738 med Nils Andersson och tog över gården. Barn: Anders. Maria dog 1748 och Nils gifte om sig samma år med Maria Andersdotter från Landa f 1729. Barn: Maria f 1750 (d av kikhosta s å), Anders f 1751 (d 1777), Per f 1753 (d 1754), Ingrid f 1755 (d tidigt), Elin f 1757 (d tidigt), Elin f 1758 (d i koppor 1761), Kerstin f 1760 (d tidigt), Elin f 1762 (g 1789 m Anders Hansson i Landa Storegården som de övertog), Kerstin f 1764 (d i koppor 1773), Jonas f 1766 (d 1767), Kerstin f 1767. Nils var kyrkovärd från 1755. Han dog 1767 och Maria gifte om sig samma år med Sven Andersson f 1740. Barn: Nils f 1768 (d s å), Elin f 1769 (d i koppor 1773), Ingrid f 1773 (d av kikhosta s å). Maria dog 1800 och Sven gifte om sig året därpå med Karin Andersdotter f 1778 i Östergården. Barn: Anders f 1802 (se nedan), Johannes f 1804, Andreas f 1806. Sven var kyrkovärd 1778-1784. Han dog 1808 och Karin gifte om sig med Johannes Andersson f 1785. Barn: Jonas f 1809 (d s å), Maria f 1810 (g m Johannes Bengtsson, Säteriet). De flyttade till Säteriet 1812.
1812 — 1817
Gården brukades av Lars Olofsson f 1781 och hans hustru Kerstin Hansdotter f 1792. De flyttade 1817.
1819 — 1866
Johannes övertog bruket igen tillfälligt tills styvsonen Anders Svensson f 1802 flyttade hit 1819. Anders gifte sig 1821 med Anna Andersdotter f 1798 i Hjultorp, Kullings-Skövde. Barn: Sven f 1822 (g m Johanna Nilsdotter f 1822, till Stora Åby, Landa 1847, drunknad 1848), Johannes f 1824 (g 1849 med brodern Svens änka i Stora Åby, fl till torpen Noréns, Skåphult och Skåpens vid mossen, se torpboken), Maria f 1827 (till Backgården 4:2), Johanna f 1829 (g 1858 m Andreas Pettersson f 1821 i Venavalla, Remmene, till Hallebo, Tarsled), Andreas f 1832 (d 1833), Kristina f 1834 (g 1862 m Lars Svensson i Hoberg Östergården, Kullings-Skövde, fl 1881 till Hol), Anna Stina f 1837 (d s å), Andreas f 1840 (se nedan), Anders Petter f 1844 (g m Britta Stina Pettersdotter f 1844, fl 1868 till Hoberg Postgården, Kullings-Skövde). Både Anders och Anna dog 1871.
1866 — 1891
Sonen Andreas Andersson f 1840 gifte sig 1866 med Inga Stina Andersdotter f 1847 i Fötene, S Härene. Inga Stina var faster till Selma som senare kom till Guntorp. Barn: Selma f 1867 (till Haga, Göteborg), Emma f 1870 (till Göteborg 1893), Herman f 1872 (kallade sig Norén, känd kyrkvaktmästare och torpare under Nolgården), Augusta f 1875 (till Göteborg 1891), Martin Oskar f 1877 (d 1897), Helga f 1879 (till USA), Hjalmar f 1882 (till USA 1902). Flera av barnen emigrerade senare från Göteborg till USA. Andreas var nämndeman och uppköpare av kalvar till någon slaktare. Han flyttade husen till nuvarande tomtplats. Boningshuset var långt och smalt med rummen i rad, samma modell som Johannes i Skattegården. När gården såldes 1891 tog han undan torpet där hans bror Johannes bott sedan 1872 (Noréns) och flyttade dit med sin familj.
1891 — 1922
Ny ägare blev Alfred Johansson f 1864 i Degrabo Sörgården, Kullings-Skövde. Han gifte sig 1892 med Sofia Svensdotter f 1864 i Lillegården. Barn: Josef f 1896 (bodde i Skoghem, Remmene), Elna f 1898 (g m Olof Gustavsson Remmene Stommen), Astrid f 1904 (till Degrabo Sörgården). Alfred byggde det nuvarande boningshuset.
1922 — 1964
Rudolf Frändberg f 1895 i Göteborg köpte gården. Han gifte sig 1923 med Anna-Lisa f Larsson 1899 i Gällstad. Barn: Erik f 1924 (till Göteborg 1950, g m Barbro), Anna-Karin f 1926 (d 1986), Estrid f 1928 (till Göteborg 1953, g m Karl-Erik Redin), Lars f 1935 (till Västra Frölunda 1962), Bo f 1940 (se nedan). Rudolf köpte även Backgården 4:3 1963. Efter att ha sålt gården till sonen, flyttade han och hustrun till Herrljunga 1965. Rudolf dog 1985 och Anna-Lisa dog 1988.
1964 —
Sonen Bo Frändberg f 1940 övertog gården och gifte sig 1965 med Maj f Jonsson 1942 i Magra. Barn: Per-Anders f 1965, Anna-Maria f 1967, Karl-Henrik f 1969 (d 1972), Cecilia f 1973 (till Herrljunga), Sofia f 1975.
Bråttensby 6:4
Nordgården 6:4 – Lunda-Gerdas
Där torpet ligger var vid skiftet 1787 markerat en beteshage till Nordgården. I husförhörslängd 1835-47 var första gången antecknat torp vid Nordgården. Torparen hette Carl Andersson och var född i Tumberg 1820. Hans hustru Sara Andersdotter var född i Eggvena 21/6 1821. Även torparens mor som var född 1796 bodde här.
Bland en del andra namn som var antecknade märks Andreas Andersson född i Skattegården 16/9 1816 och Kristina Andersdotter född i Nordgården 16/3 1816. Dessa två övertog senare torpet och friköpte det. I husförhörslängd 1848-61 står angivet äger 1/32 mt. Även vid skiftet 1858 står Andreas Andersson d ä som ägare till 1/32. Stället är även utsatt på skifteskartan.
Den 15/12 1847 föddes sonen Anders-Petter. När Andreas dog 1867 står sonen som ägare. År 1869 dog även modern (Kristina). Anders-Petter sålde stället till Anders Johansson född i Algutstorp 24/6 1817 och hans hustru Kristina Svensdotter f 30/1 1825, som var dotter till torparen Sven Månsson och hans hustru Inggerd Andersdotter från torp vid Nordgården. Se nr 57.
I en kassabok från tiden för skolbygget 1864-66 står namnet Lunda-Anders bland dem som arbetat där.
Anders och Kristina hade 4 barn: Johan-Petter f 26/11 1858, Karolina f 9/2 1862, Anna f 1864 död 1874, Alfred f 1868 död 1875. Kristina dog 1886, 61 år gammal och Anders 1891 vid 74 års ålder. Sonen Johan-Petter kallade sig Lindkvist och emigrerade till USA 1890. Dottern Karolina flyttade till Göteborg 1891. Samma år, 1891, såldes stället till änkan Johanna Jonsdotter född i Eggvena 27/11 1847. Hennes son Johan Andersson f 14/6 1880 flyttade till Göteborg 1900 och senare till USA. Dottern Anna Teresia f 11/4 1882 dog 1903. Dottern Gerda f 11/4 1884 blev senare ägare. Sonen Karl f 28/10 1886 dog 1892.Gerdas far August Andreasson dog i USA, innan familjen flyttade hit.
Gerda hade några mjölkkor, någon kalv och grisar. Hon separerade mjölken och gjorde smör som hon sålde. Skummjölken gav hon till kalven och grisarna. Vad man särskilt kommer ihåg var när Gerda hade plöjhjälp, vilket var årligen återkommande. Allt plöjdes på några timmar och på kvällen var det stort matkalas med hemmagjort vin, kaffe och god stämning.
1954 — 2003
Gerda dog 1952, och blev 68 år. Hon testamenterade stället till Sig-Britt Johansson f 1938, Stommen som övertog fastigheten 1954. Sig-Britt gift med Kjell Gustavsson f 1934 fick barnen Lennart f 1955 och Tommy f 1956. Skilde sig och gifte sig med Martz Bengtsson f 1934 och fick barnen Ann-Kristine f 1960, Pia f 1961 och Jan-Ove 1968. Huset brann ner 1966 till grunden men har byggts upp i ungefär samma storlek 8.30 x 4.40 men med källare och övervåning 1968.
2003 —
Pia Bengtsson f 1961 köper Lunda-Gerdas hus av sin mor Sig-Britt och hon och hennes dotter Emelie flyttar in. Läs mer i tidningen 0404
Bråttensby 6:8
Norens eller Augustssons
1872 —
År 1872 flyttade Johannes Andersson som var född 16/8 1824 från Skåphult till denna plats och byggde upp torpet på sin broder Andreas utmark. Johannes hade tidigare varit ägare av Åby Stora i Landa socken. Han gifte sig 1849 med änkan Johanna Nilsdotter f.1822 i Algutstorp. Johanna var tidigare gift med Johannes bror Sven, som omkom vid en drunkningsolycka den 21/11 1848. Johanna och Sven hade en son som dog samma år. Johannes och Johanna brukade Åby Stora från 1849. Här fanns även kvarn och affär. Barnen Anders-Petter f.1851 och Matilda f.1853 föddes här. Det var hårda tider. Familjen klarade inte ekonomin utan fick sälja gården.
Senare utökades familjen med: Anna-Stina f.3/1 1856, August f.20/7 1860 och tvillingarna Sofia och Johan Alfred f.1864.
Åren 1868-72 bodde Johannes Andersson i Skåphult vid Guntorp och var torpare där.
Johanna dog 1888, hon var då 66 år gammal.
1891 —
År 1891 fick Johannes flytta igen. Brodern Andreas Andersson f.16/1 1840 hade kommit på obestånd och tvingats sälja Nordgården. Vid försäljningen tog han undan torpet i sin livstid. I husförhörslängden står antecknat “undantagsägare”. Andreas hustru hette Inga-Stina Andersdotter f.1847 i Södra Härene. Deras barn: Selma f.3/5 1867 (flyttade till Haga 1888), Emma Charlotta f. 13/8 1870 (flyttade till Göteborg 1893), Herman f.1872, Augusta Vilhelmina f. 18/7 1875 (flyttade till Göteborg 1891), Martin Oskar f. 27/7 1877, död 1897, Helga Sofia f . 7/2 1879 (emigrerade till USA 1926), Adolf Hjalmar f. 1882 (emigrerade till USA 1902). Även Noréns andra systrar emigrerade från Göteborg till USA.
Dessutom bodde Andreas piga Lotta här. Hon gifte sig senare med soldaten A.P. Hast, Östergården.
Andreas, som var en betrodd man, var även uppköpare av kalvar för någon slaktare. Han utökade torpet genom odling. Han påbörjade även byggnation av en stuga tillpigan Lotta och hennes dotter. Stugan skulle ligga längst i öster mot Säteriets utmark. Den blev aldrig färdig. Det som Andreas byggde på dagen revs ner på natten.
Andreas dog 1918. Inga-Stina dog 1925.
När dottern Helga Sofia, som emigrerat till USA, var hemma och hälsade på ville hon bli kallad “miss”. Man talade sedermera om “Missa Norén”.
1925 — 1938
Sonen Herman Norén övertog torpet efter faderns död. Omkring 1925 friköpte han torpet eller delar av det. Äldre personer påstår att torpet var mycket större på faderns tid.
Norén hjälpte till när det skulle grävas någon grav på kyrkogården eller ringas i kyrkklockorna.
Norén bodde ensam på stället fram till sin död den 3/4 1938.
1938 — 1942
Efter Norén köpte Folke Mild f 14/2 1910 i Roglösa stället. Hans hustru hette Elin Margit och var född Smedberg. Deras barn: Eivor f 2/12 1935 och Arne f 7/5 1939. Familjen flyttade till Fullestad 1942.
1942 — 2004
År 1942 flyttade Johan Augustsson, f 8/11 1877, i Töllsjö, hit. Hans hustru hette Hulda Andersdotter och var född 8/5 1890 i Ödenäs. Med hit flyttade Helge Augustsson f 3/11 1908 i Töllsjö, Vilhelm f 23/4 1921 (flyttade till Vårgårda 1944), Arvid f 4/4 1924 och Eddy f 6/6 1931. Johan dog 1955. Hulda dog 1963. Helge omkom vid en trafikolycka 31/10 1963.
Arvid och Eddy bodde fortfarande på stället. Här fanns det en såg och de tillverkade bl a lastpallar.
2004 —
Ann Lundin f 1961 köpte fastigheten. Läs mer i tidning 0409
Bråttensby 6:9
Nolgården 6:3
Ca 1605— ca 1618
Brukare här var Bryngel.
Ca 1619 — ca 1622
Näste brukare hette Olof.
Ca 1624 — ca 1672
Anders Andersson brukade gården åtminstone från år 1625. Han var 1640 gift med Anna Bengtsdotter. Han dog 1650 och dottern Anna (se Nolgården 6:2) anklagade då Bengt Bryngelsson i Holmen, Tarsled, senare i Frisegården, för att ha orsakat dödsfallet på grund av ett slagsmål dem emellan 20 veckor tidigare. Andra vittnen menade dock att Anders aldrig anklagat Bengt för detta och det blev ingen fällande dom. Änkan Anna gifte om sig ca 1652 med Olof Bengtsson som dog ca 1668. Anna levde vidare åtminstone till 1674, men lämnade ca 1672 ifrån sig bruket till sonen. Barn i första kullen: Anna (gift till del A i Nolgården), Bengt (blev 1668 soldat och bodde tidvis på gården), Måns (se nedan).
Ca 1672 — slutet av 1600-talet
Sonen Måns Andersson tog över gården. Hans hustru var förmodligen Gunilla som nämns ”under barnen” i början av 1700-talet och dog ca 1702.
Slutet av 1600-talet — ca 1709
Anders var tremänningssoldat och antingen han eller hans hustru var barn till Gunilla, och därmed förmodligen även till Måns, ovan.
Ca 1709 — ca 1728
Anders med hustru försvinner spårlöst ur mantalslängden och istället dyker Lars Månsson upp, eventuellt son till Måns och Gunilla ovan. Han gifte sig ca 1710 med Ingeborg Kaspersdotter som länge varit ogift dotter i Frisegården. På sommartinget 1718 fick Lars försvara sig mot anklagelse om sabbatsbrott och misshandel av hustrun. Lars sade då att han någon gång ”kunnat råka till at tuckta sin ermälte hustru för hennes hastiga sinne och munbruk skull, men förmente dock der hoos at ingen skall kunna honom öfwerbewysa at han någon gång antingen slaget henne blå eller blodig, det och hon hustrun närwarande besannade, med utlåtande at hon intet hafwer at beskylla sin man, ey heller hade gårdboen Ander Jonsson något besynnerliget dem här utinnan at tillägga”. Lars blev saklös men ”alfwarligen förment at ingalunda missbruka sin myndighet öfwer sin hustru”. Makarna brukade 1/8 mt. Kring 1727 verkar de ha fått problem att klara gården och anges som utfattiga i mantalslängden. Därefter försvinner de.
Ca 1729 — 1750
Jonas Persson f 1705 i Hede, Grude och hans hustru Kerstin Andersdotter f 1706 i Nolgården 6:2, övertog gården. Barn: Maria f 1732 (se nedan). De lämnade ifrån sig bruket 1750 till dotter och måg. Jonas dog 1768 i backstugan Gatan. Kerstin gifte om sig 1770 med änklingen Lars Bengtsson i Backgården. Paret bodde kvar i Gatan och Kerstin dog 1777.
1750 — 1815
Maria Jonasdotter f 1732, dotter till föregående ägare, gifte sig 1750 med Erik Asmundsson f 1728 på Stommen och ankommen från Olstorps säteri i Algutstorp där han arbetat som dräng. Barn: Anders f 1752, Kerstin f 1754 (bondhustru i Gäddegården), Per f 1757 (d i koppor 1757), Marta f 1758, Erik f 1759, Ingrid f 1761 (d s å). Maria dog i samband med sista barnsbörden och Erik gifte om sig 1762 med Anna Andersdotter f 1740 på Horla Stommen. Barn: Maria f 1764 (d i koppor 1773), Ingeborg f 1766, Elin f 1769, Sven f 1773 (d av kikhosta s å), Bengt f 1774 (d i dysenteri 1781), Sven f 1778 (d av koppor 1779), Inggerd f 1782 (d 1783). Erik var kyrkovärd 1769-1778. Han dog 1783 och Anna gifte om sig 1785 med Måns Ambjörnsson f 1750. Anna dog av ”utsot” 1814 och Måns dog av lunginflammation 1815.
1816 — 1848
Hit kom Andreas Pettersson från Bosgården Tarsled där han var född 1791. Han gifte sig 1816 med Ingeborg Andersdotter f 1792 på Stommen i Tarsled. Barn: Kristina f 1816, Johanna f 1818 (d av kikhosta 1823), Anders f 1821 (d s å), Anders f 1822, Petter f 1825 (se nedan), Johannes f 1827, Karl f 1828 (d 1829). Andreas dog 1851 och Ingeborg dog 1856.
1848 — 1872
Sonen Petter Andreasson f 1825 gifte sig 1848 med Johanna Andreasdotter f 1825 i Eggvena Skräddaregården och övertog gården. Barn: Carl f 1849 (se nedan), Johannes f 1852 (g 1880 m Johanna Johansdotter f 1855 i Fårekulla, Remmene, dit s å), Inga Stina f 1855 (g 1885 m August Andersson, Tuvatorp Sörgården, Bergstena, dit s å). Petter dog 1857 och Johanna gifte om sig 1860 med Gustav Svensson f 1836 i Kvinnestad. Barn: Svante Alfred f 1861 (g 1889 m Sofia Andreasdotter från Gäddegården, till Skoghem, Berghem i Mark), Anna f 1864 (d 1874), Selma f 1867 (d 1874). Gustav fick vid skiftet flytta husen från byplatsen vid Skattegården till nuvarande boplats. Gustav och Johanna flyttade 1889 till sin son Alfred i Skoghem, Berghem. Gustav dog 1906 och Johanna dog 1899. Båda är begravda på Berghems kyrkogård.
1872 — 1935
Sonen Carl Pettersson f 1849 tog över gården. Han gifte sig 1880 med Anna Sofia Andersdotter f 1859 i Saxtorp, Tumberg. Barn: Helga f 1882, Ellen f 1884 (till Frisegården), Frida f 1886 (se nedan), Algot Herbert f 1890 (d 1893), Valborg f 1894 (se nedan), Josef f 1896 (se nedan), Elna f 1898 (d s å), tvillingarna Elsa och Linnea f 1900 (se nedan). Karl dog 1932 och Anna Sofia dog 1937.
1935 — 1981
Syskonen Helga, Frida, Valborg, Josef, Elsa och Linnea Carlsson ägde och drev gården tillsammans. Valborg var även sömmerska och Frida kalaskokerska (uppgift: Ingvar Valdemarsson). Helga dog 1957, Frida dog 1967, Josef dog 1979 och Valborg dog 1981.
1981 — 1995
Systern Ellens barn i Frisegården köpte gården av Elsa och Linnea. Karl-Erik Bengtsson arrenderade sina syskons delar.
1999
1995 —
Sune Johansson f 1957 på Guntorp gift 1991 med Anna f Larsson 1957 köpte den avstyckade fastigheten av Karl-Erik Bengtsson och hans syskon. Barn: Linda f 1997.
Senaste kommentarer