Lillegården var på 1500- och 1600-talen ett av flera frälsehemman i Bråttensby by. Om Lillegården var särskilt liten från början är oklart. Namnet dyker upp i källorna första gången på 1610-talet och kring samma tid förmedlades också gården från ett helt till ett halvt mantal så kanske var det först vid den här tiden som gården av någon anledning blev mindre bärkraftig än de andra i byn. Å andra sidan finns en anteckning om att hemmanet räknades som ett ”halvt” vid Älvsborgs lösen 1571, om än inte i jordeboken vid samma tid. När flera andra gårdar förmedlades till 1/2 mt kring år 1700, förmedlades Lillegården till 3/8 mt och förblev därmed byns minsta gård mätt i mantal. Det är också den enda gården i socknen förutom Uddetorp och Hägnen som inte blev uppdelad i flera gårdslotter förrän på 1800-talet.
År 1694 avstods Lillegården till kronan på grund av obetald skatt och gick därmed från frälse till krono. Gården köptes av brukaren i slutet av 1700-talet.
Senast 1570 — ca 1593
Brukaren hette Helge Persson.
— ca 1625
Bengt Larsson Fris brukade gården senast från 1609 och kanske redan från 1594. Det är oklart om han hade någon koppling till Frisegården och dess innebyggare, som hade efternamnen Fris under 1500-talet. Bengt nämns sista gången under gården 1623. Från och med 1630 nämns istället en Bengt Larsson Fris under Nolgården. I boskapslängderna 1626-1629 förekommer ingen Bengt alls inom socknen, men det bör ändå vara frågan om samma person (se vidare under Nolgården).
Ca 1625— ca 1652
Nästa brukare var Abraham Andersson och hans hustru Helga Svensdotter. De verkar ha haft en vuxen (styv)dotter Karin Svensdotter under början av 1640-talet. Troligen var Helgas första man soldaten Sven på Fölene Stommen som dog ca 1618, troligen under krigståg, varpå hon gifte om sig med Abraham ca 1620, för att några år senare flytta hit.
Ca 1647 — ca 1658
Delvis parallellt med Abraham under hans sista tid nämns Anders Olofsson. Han skulle möjligen kunna vara en måg. Han försvinner i mantalslängden efter 1655 och istället nämns en änka Sigrid, förmodligen Anders efterleverska.
Ca 1658 — ca 1690
Per Bengtsson brukade nu gården. Han var gift med Ingrid Jonsdotter. De köpte en del av Skattegården på 1670-talet och flyttade dit ca 1690.
Ca 1690 — ca 1710
Pers brorsdotter Inggerd Olofsdotter och hennes man soldaten för Kullings kompani Ingel Eriksson som tidigare brukat Pers innehav i Skattegården, flyttade nu hit. Barn: Erik (senare bonde i Skattegården), Olof (se nedan), Ingrid f 1693 (senare bondhustru i bl a Backgården). Ingel dog ca 1702 varefter Inggerd brukade gården som änka. På hösttinget 1706 nämns ett bråk som uppstått i en ”lekstuga” hos Inggerd. Lekstugor var ett nöje som förekom på landsbygden vid den här tiden men som man gjorde olika försök att förbjuda.
Ca 1710 — ca 1729
Kring 1710 gifte sig sonen Olof Ingelsson, sannolikt med Ingeborg Andersdotter, och det nya paret övertog gården. Förmodligen är Erik f 1725 som senare bodde i Gäddegården, deras son. År 1727 nämns Olof som ”husfattig” i mantalslängden, varefter han försvinner, för att återigen dyka upp ett kort tag innan han försvinner definitivt.
Ca 1726 — ca 1731
Samtidigt kommer Jon Torbjörnsson med hustru hit från Guntorp och verkar ha ett bruk parallellt med Olof och hans hustru. De hade en halvvuxen dotter Inggerd och kallas utgamla kring 1730. De verkar definitivt ha lämnat bruket ca 1731.
Ca 1729 — 1774
Ungefär då Olof försvann, kom istället Lars Bengtsson med hustru Inggerd Andersdotter hit från Fötene Västergården, S Härene. De hade brukat Västergården som var Lars föräldrahem i några år. Inggerd var född 1706 i Fagrabo, Tumberg. Barn: Inggerd (g m Erik i Frisegården), Anders f 1736 (fl t Borås men återkom på 1760-talet), Bengt f 1739 (se nedan). Lars dog 1744 och Inggerd gifte om sig med Hans Torstensson f 1718 på Stommen. Hans tog över klockarsysslan efter sin far. Den övergick senare till Per Eriksson i S Härene, men 1769 blev Hans åter socknens klockare och förblev det tills han gick bort i lungsot 1774. Inggerd dog 1781.
Ca 1769 — ca 1799
Hans styvson Bengt Larsson f 1739 gifte sig 1768 med Elin Danielsdotter f 1746 i Uddetorp och de tillträdde så småningom gården: först 1/4 mt och efter Hans Torstenssons död återstående 1/8 mt. Elin var havande vid tiden för bröllopet och det står i Bråttensby kyrkas räkenskaper att Bengt pliktade för otidigt sängelag 1768. Barn: Lars f 1768 (se nedan), Ingrid f 1771 (d s å), Andreas f 1772 (d s å), Ingrid f 1773 (d i koppor s å), Inggerd f 1774 (d av koppor 1779), Andreas f 1776 (d 1777), Maria f 1778 (g 1799 m Olof Andersson), Johannes f 1780 (d av kikhosta s å), Annika f 1781 (g 1801 m Karl Eriksson från Slätteryd, Remmene, bodde i Fårekulla, Remmene), Inggerd f 1785 (d i mässling 1786), Ingrid f 1787 (till torpet Grönaberg södra, se torpboken nr 36).
Efter Hans Torstenssons död lades tre kandidater till klockarsysslan fram på sockenstämman: styvsonen Bengt, Anders Månsson i Backgården och Bengt Apelgren som redan var klockare i moderförsamlingen Algutstorp. Socknens invånare ställde sig enhälligt bakom Bengt, men kyrkoherden Kullman höll Bengt som alltför oskicklig och rankade honom lägst av de tre. Ärendet gick vidare till konsistoriet. Det slutade med att Bengt blev klockare, med förmaningen att lära sig läsa och skriva lite bättre. Han dog i lungsot 1796 och Elin dog i lunginflammation 1820.
Ca 1799 —1830
Elin överlät gården till sonen Lars Bengtsson f 1768. Han gifte sig 1800 med Maria Eriksdotter f 1780 i Herrljunga. Barn: Bengt f 1801 (blev torpare i Brunnsbovad, se torpboken nr 32), Johannes f 1804 (d s å), Petter f 1804 (d av koppor 1805), Ingrid f 1805 (se nedan), Maria f 1808 (till S Björke 1830), Johannes f 1811 (d 1823), Katarina f 1814 (torpare först på Jungfrubacken, Galstad och från 1848 under Lillegården, se nr 37 i torpboken), Andreas f 1816 (d 1818), Petter f 1818, Johanna f 1822. Maria dog 1830. Lars bodde kvar på undantag och sedan i ett torp under gården. Han dog 1848.
Bråttensby 5:3
1830 — 1833
Lars Bengtssons dotter Ingrid Larsdotter f 1805 gifte sig med Andreas Nilsson f 1801 i Östergården och tog över halva gården. Barn: Inggerd f 1831, Maria f 1833 (d s å).
Ca 1833 —1873
Olof Andersson f 1796 i Tumberg och hans hustru sedan 1827 Ingrid Bengtsdotter f 1800 i Gäddegården hade innehaft ett nybyggt torp under Nolgården och de bytte nu hemvist med föregående brukare så att de kom hit. Till en början arrenderade de gårdshalvan, men sedan blev de ägare. Ingridvar svägerska till förre ägarens dotter Katarina, som med sin man, Ingrids bror Andreas Bengtsson, hade ett torp vid Lillegården (se torpboken). Olof och Ingrid hade inga egna barn men tog Andreas och Katarinas dotter Kristina f 1845 som fosterdotter 1856. Huset flyttades 1872 till platsen där det nu ligger. Inggerd dog 1878 och Olof dog 1885.
1873 — 1904
Olof sålde gården 1873 till fosterdottern Kristina Andreasdotter f 1845. Hon gifte sig 1874 med Anders Petter ”Ole-Petter” Bengtsson f 1848 i Nolguppagården, Fölene. De tog över gården. Barn: Selma f 1875 (till Rölanda), Ida Sofia f 1876 (d 1879), Karl f 1881 (se nedan).
Handlaren August Johansson f 1854 och hans hustru Anna Greta Andersdotter f 1855 i Vara kom hit 1881 från Galstad Svartegården, Tumberg. Barn: Axel Ivar f 1880, Ellen f 1881, Gerda f 1883, Hildur f 1884. August hade handelsbod i Lillegården fram till 1888 då han emigrerade till USA 1888. Övriga familjen följde efter 1890.
Ole-Petter fortsatte med handel fram till 1920-talet. Kristina dog 1922 och Ole-Petter dog 1926.
1904 — 1932
Sonen Karl Bengtsson f 1881 köpte gården. Han gifte sig samma år med Ida Johansdotter f 1879 i Horsby, Tarsled. Barn: Bror f 1905 (till Vaxholm 1923), Ejnar f 1906 (till Stockholm 1929), Karin f 1908 (till Örgryte 1930), Ragnar f 1910 (till Tarsled 1932), Inez f 1913 (till Masthugget 1932), Bertil f 1914 (var fiskhandlare), Lissi f 1916 (till Masthugget), Lilly f 1917, Bernt-Folke f 1918, Stig-Allan f 1920, Ingrid f 1921, Alva f 1924. De byggde nuvarande bostadshus 1917. År 1932 tvingades Karl Bengtsson sälja gården till handlaren Emilsson i Landa då han kommit på obestånd. Gården såldes vidare, se nedan. Ida och de yngsta barnen flyttade till Örgryte, Göteborg. Karl blev intagen på arbetshem där man konstaterade att han led av ”långvarig sjukdom”. Han blev hemskickad och bodde ett tag i lillstugan i Lillegården. Han dog 1936. Ida dog i Göteborg 1941.
1932 — 1965
Gården köptes av Karl Johansson f 1889 i Töretorp, Fölene och hans hustru Naemi Andreasdotter f 1896, även hon i Töretorp. Barn: Karin f 1930 (till Frisegården), Ingemar f 1933 (d 1950). År 1933 avstyckades ett markområde i utmarken, som såldes till skomakaren Johan Alfred Karlsson, som sedan 1910 bott där med sin familj. Lillegården 5:14.
1965 — 1992
Gården såldes 1965 till mågen Karl-Erik och dottern Karin Bengtsson i Frisegården, men Karl och Naemi bodde kvar. Karl dog 1974 och Naemi dog 1986.
1992 —
Christer Bengtsson f 1955 köper gården av sin föräldrarna.
Bråttensby 5:5
Före detta Bråttensby skola
1920 — 1997
Bråttensby skola låg tidigare där nu bygdegården ligger men 1918 krävde dåvarande folkskoleinspektör Walström att en ny tidsenlig skola skulle byggas. Det bodde 330 personer i Bråttensby och antalet skattekronor var lågt. Det blev en skuld som Herrljunga storkommun fick ta över när den bildades 1952. Mer om detta kan läsas i Herrljungaboken från 1958.
Skolan hade två klassrum på första våning, slöjdsal som sedan blev matsal på andra våning och ett mindre rum i den norra delen av andra våning, kommunalrummet för Bråttensby och Landa kommun. Från början var det fanns två lägenhet, en för småskolläraren på narra våning och en för folkskolläraren på första våning. 1928 kom Robert Remberg tidigare Johansson som bodde där till slutet på 1950-talet. De senare åren användes dessa rum i undervisning mm. Eleverna hade toaletter i en byggnad som även användes som garage mm. En stor trädgård som sköttes av lärarens familj och grusplaner för rast och lek.
Skolan drevs fram till 1996 då Eggvena skola byggts ut och och fått en för denna nya tid en mer tidsenlig skolenhet. Byggnaden stod tom fram till den såldes 1997.
1997 — 2007
Lennart f 1932 d 2007och Mona Andersson f 1942 köpte byggnaden av kommunen och renoverade lägenheten i byggnaden. Lennart var pensionerad präst från Blidsbergs pastorat och tidigare från Essunga pastorat.
2007 —
Eva Wissebach f 1958 från Göteborg köpte skolan och har sedan dess renoverat huset och byggt ett litet hönshus.
Bråttensby 5:14
Skomakars – Hjortatorpet
1910 — 1971
År 1910 avstyckade Karl Bengtsson Lillegården 5:3 ett markområde i utmarken som såldes till skomakaren Johan Alfred Karlsson f 3/11 1861. Han var gift med Selma Andreasdotter f 28/2 1877 i Ljungås, där familjen tidigare bott. Deras barn: John Fridolf f 30/5 1897, Hulda Maria f 20/2 1902, Josef Natanael f 11/7 1904 d 1984, Gunnar f 6/12 1906 (flyttade till Tarsled 1935) och Hugo f 26/6 1910. Selma dog 1917. Johan Alfred dog 1950.
Hugo Karlsson var gift med Märta Karlsson f 8/11 1922. Deras barn: Ragnar f 14/5 1943, Rune f 15/4 1946 och Arne Roland f 11/10 1948. Rune omkom i en trafikolycka 9/7 1960. Hugo dog 11/6 1971. På stället finns två boningshus. Det ena har tidigare stått i Skåphult och det andra på Säteriets utmark (Emil Sjöbergs). Stället bebodes av Hugos bror Josef Karlsson fram till sin död 1984 och hushållerskan Dagny Andersson f 1906 flyttade till serviceboende i Vårgårda 1986.
1971 — 1986
Hugos son Ragnar Arvidsson f 1948 ärvde fastigheten 1971.
1986 —
Ingemar Hjorth f 1947 och Anita Hjorth f 1946, Trollhättan köpte fastigheten av Ragnar Arvidsson som sommarstuga.
Bråttensby 5:2
Svenssons
Ca 1830 — 1861
Lars Larsson i Backgården ägde och brukade halva Lillegården. Sonen Johannes Larsson tog senare över lotten men även han bodde i Backgården.
1861 — 1903
Gårdshalvan fick slutligen innebyggare: Sven Johansson f 1836 i Kullings-Skövde, son till Johan Stål i Backgården, gift 1861 med tidigare ägarens dotter Kristina Johansdotter f 1837. Deras hus stod först på gamla byplatsen och fick alltså flyttas till nuvarande tomtplats. Sven och Kristinas barn: Tilda f 1862, Sofia f 1864 (till Nolgården 6:2), Herman f 1867 (d s å), Herman f 1868 (se nedan), Emma f 1872 (d 1879), Martin Emil f 1875 (d 1879), Karl Hjalmar f 1878 (d 1879). Kristina dog 1909 och Sven dog 1910.
1903 — 1940
Sonen Herman Svensson f 1868 gifte sig 1903 med Selma Bengtsdotter f 1878 i Frisegården och övertog gården. Barn: Josef Algot f 1904 (d s å), Simon f 1905 (g 1937 m Karin, bodde i Tibro), Sigrid f 1906 (g 1939 m Erik Eriksson i Skallsjö Sörgården), Rut f 1908 (till Backgården 4:2), Bertil f 1909 (antog namnet Stenemyr, g m Ruth Andersson f 1911 i Dalsland, d 1979), Helmer f 1911 (se nedan), Märta f 1913 (g m Per Persson Klädesholm), Ingrid f 1916 (g m Ingemar Ambjörn i Tillberga, boende först i Tillberga och sedan i Oxelösund), Dagny f 1919 (g m Georg Andersson, boende i Lysekil, d 1981). Selma dog 1923 och Herman gifte året därpå om sig med Gerda Samuelsson f 1881 i Gäddegården. I samband med detta byggdes nuvarande bostadshus som liknade det nybyggda hus i Gäddegården som Gerda kom från. Herman dog 1940 och Gerda dog 1965.
1940 — ca 1990
Sonen Helmer Svensson f 1911 övertog nu gården. Han gifte sig 1945 med Elly Mattsson f 1914 i Ulvestorp, Fullestad. Barn: Urban f 1946 (g m Gudrun f Andersson 1951 i Arvika, till Göteborg), Annette f 1951 (till Halmstad). Elly dog 1985 och Helmer dog 1994.
1990 —
Helmers barn äger gården sedan 1975 men bor på annan ort. Jorden arrenderades ut till Ingvar Valdemarsson i Backgården.
20?? —
Urban Svensson köper ut Annettes del ? och säljer senare jordbruksmarken till Joakim Hermansson.
20?? —
Jordbruksmarken köps av Joakim Hermansson f 1985 och har fastighetsbeteckning Eggvena 3:3.
Senaste kommentarer