Östergårdens historia

Östergården låg som framgår av namnet längst österut i Lunda by, kring den plats där Hagström bor idag. I de äldsta källorna används dock inte benämningen utan gården identifieras utefter någon bonde där, eller kallas ”Lunda gård” (även Frisegården kunde kallas ”Lunda gård”). ”Östergården” dyker upp första gången på 1610-talet.

Sedan medeltiden har gården varit ett skattehemman, det vill säga ägts av bönderna. Gården förmedlades aldrig utan förblev 1 mantal.

Slutet av medeltiden
Hela gården verkar i början av 1500-talet ha ägts av Anders, vars barn Bengt, Bryngel, Lasse Smed och två döttrar som båda hette Britta, ärvde gården, detta enligt Kullings härads dombok, första tinget 1605. Bengt och Bryngel (eller Brynolf som han någon gång kallas) löste ut var sin syster och hälften av Lasses lott var och kom således att äga halva gården var. Deras respektive gårdslotters historia skildras nedan.

Östergården ”Bengts” fram till 1680

Mitten av 1500-talet
Bengt Andersson innehade som sagt halva Östergården och nämns i den första jordeboken 1546. Han nämns i tiondelängden 1564 men inte 1566, vilket tyder på att han dog eller av andra skäl lämnade bruket vid denna tid. Barn: Björn (se nedan), dotter (g m Bengt).

Andra halvan av 1500-talet
Vid Älvsborgs lösen 1571 liksom i skattelängderna däromkring nämns soldaten Björn Bengtsson och man kan sluta sig till att han var Bengts son eftersom gården förblev i Bengts ättlingars ägo enligt rättegångsprotokollet 1605 i kombination med protokoll från 1606 ting 3 och 1617 ting 1. Av det sistnämnda protokollet framgår att han löste ut sin syster ur gården. Han hade barnen Anders och Ingrid, se nedan.

Slutet av 1500-talet – ca 1640
Senast år 1600 övertog sonen Anders Björnsson åtminstone en del av gården. Han verkar ha lämnat ifrån sig bruket kring 1639 men bodde ännu kvar på gården 1646, då han sålde 1/6 mt till grannen Anders Svensson (st). Anders Björnsson var knekt och deltog i krigståg 1606. Han var kring 1640 gift med Marit Olofsdotter. Anders syster Ingrid Björnsdotter gifte sig först med Anders Andersson från Remmene Bajagården. Senast 1612 gifte hon om sig med Sven Torbjörnsson Orädd och de innehade hennes arvejord i Östergården. Sven deltog som knekt i Ingermanländska kriget på rysk mark under 1610-talet och avancerade under den här tiden till kvartermästare och senare till fältväbel. Han var även på krigståg 1628-1629 och avancerade till fänrik senast på 1630-talet. Han bör ha dött senast 1644, då Ingrid gjorde upp om försörjning med sitt dotter Britta som bodde i Gäsene härad.

Ca 1639 – ca 1650
Mellan 1638 och 1640 övertog Hans Andersson och hans hustru Gunilla Karlsdotter bruket. Eftersom Anders Björnsson fortfarande ägde och bodde kvar på gården, är det troligt att Hans var hans son. Hans var skogvaktare, eller ”skytt” som han även kallas, och 1640 skrevs han ut till soldat (Rullor 1640). År 1644 dräpte han Torbjörn Larsson på Guntorp varpå han flydde. Han blev avrättad några år senare efter att dödsdomen styrkts av hovrätten. Gunilla hade avlidit strax innan dess.

Ca 1651 – ca 1673
Torbjörn Larssons änka Elsa Bryntesdotter Gyllengreen var dotter till Brynte Gyllengreen på Guntorp och far och dotter krävde tillsammans med Elsas nye make Olof Assarsson mansbot för Torbjörn, vilket de tilldömdes. De lade på eget initiativ beslag på dråparens gård, vilket var halva Östergården. En dom i Gäsene (!) häradsrätt styrkte senare deras rätt till gården och den uppbjöds på sommartinget 1654. Olof kallas i mantalslängden 1673 utgammal och tycks ha dött samma år, och istället dyker efterföljande ägare upp i längden. Elsa levde ännu 1682.

Ca 1673 —
Torbjörn Torbjörnsson och Johan Torbjörnsson köpte Olof Assarssons lott på 1670-talet (3:e uppbudet på vintertinget 1675). De kom från Rakåsa i Fölene och var förmodligen bröder. Inget nämns om att de skulle ha haft någon anknytning till gården, men det är tänkbart att Elsa Bryntesdotter var deras mor och Torbjörn Larsson som dräptes 1644 deras far (de verkar hur som helst inte vara födda i Rakåsa). Till en början brukade Torbjörn ensam hela gårdslotten medan Johan behöll sitt bruk i Rakåsa, men i slutet av 1670-talet delade de upp gården mellan sig så att de var och en innehade 1/4 mt. Se efterföljande kapitel för fortsatt redogörelse för de nybildade gårdslotterna.

Östergården ”Torbjörns”

Denna gårdslott var till en början 1/4 mt men utökades på 1850-talet till 3/8 mt och motsvarade därmed nuvarande Lasse Bengtssons.

1670-talet — 1709
Som framgår i föregående kapitel ägde Torbjörn Torbjörnsson 1/4 mt i Östergården från 1670-talet (se vt 1692 §22). Han kom från Rakåsa, Fölene och var gift med NN Abrahamsdotter från Låkö, Fölene. De hade flera barn, bland annat Torbjörn och Abraham (se nedan). Fadern Torbjörn gifte senare om sig med Britta. Han dog ca 1702 och Britta gifte i sin tur om sig 1703 med Sven Bengtsson från Siene, som blev fyrmänningssoldat med namnet Lundbäck. De lämnade gården ca 1709 och flyttade till Eggvena Backgården. Sven dog 1712 i Göteborg (landsboksver) och Britta flyttade ca 1715 till Eggvena Östergården där hon nämns som tiggerska i mantalslängden 1716-1717.

1709 — 1716
Det är oklart vem som innehade jorden under denna tid. Soldaten Anders Torkelsson nämns under Östergården i mantalslängden, han var även soldat för Östergårdens rote, och kanske brukade han jord utöver den som hörde till soldattorpet.

1716 — 1724
Något som går att säga med lite större säkerhet är att Sven Karlsson brukade denna gårdslott. Han var född i Holsendal, Landa, som han brukade från åtminstone 1699. Han gifte sig 1700 med Kerstin Olofsdotter från Torrbacken, Kullings-Skövde och de fick sonen Karl (se nedan). Familjen flyttade till Bänatorp Östergården, Algutstorp ca 1715 och året därpå flyttade de hit.

1724 — 1726
Sonen till föregående brukare, Karl Svensson, övertog gården. Han flyttade ca 1726 till Guntorp i samband med att en brand ödelade hans gård.

1727 — 1749
Abraham Torbjörnsson, son till Torbjörn ovan, löste ut sina sykons arv i gården på 1720-talet, men var bosatt i Ölstorp, Bitterna. Ogifte Bengt Jonsson flyttade ca 1727 in som brukare och något år senare gifte han sig med Abrahams dotter Inggerd Abrahamsdotter. De fick två barn som dog tidigt. Bengt dog ca 1733 och Inggerd gifte om sig med Lars Bryngelsson med vilken hon fick dottern Ingeborg (se nedan). Lars dog och Inggerd gifte sig för tredje gången ca 1735 med Anders Gunnarsson. De fick sonen Gunne. Anders blev soldat för Bänatorp Västergården, Kullings kompani, Västgöta-Dals regemente 1742 med namnet Örn, men de bodde kvar och brukade gården.

Inggerd dog 1744. Anders gifte om sig med Kerstin Andersdotter Lundman f 1712. De fick tvillingarna Anders och Måns 1749 (Måns d s å). Senare samma år fick de avstå gården och flyttade då till soldattorpet i Bänatorp, Algutstorp, där de bodde fram till Anders avsked 1763, varefter de flyttade till Lundatorpet under Kvide, Algutstorp.

Källor: Inggerds bouppteckning och Kullings härads dombok 1751 vt.

1749 — 1752
Ca 1749 köpte nyss avskedade soldaten för Bråttensby Skattegården Lars Andersson Örling f 1713 och hans hustru Anna Olofsdotter gården, vilken de bebodde och brukade fram till 1752, då de flyttade till Bergagärde Nolgården, Tarsled. Redan 1751.03.02 hade de dock sålt gården till Hans Gyllenhaal på Bråttensby säteri.

Källor: Kullings härads dombok 1751 vt.

1752 — 1754
Ca 1752 tillträdde Lars Helgesson med hustru Ingrid f 1728 bruket. De kom från Slätteryd, Remmene. Barn: Jonas f 1752. De flyttade ca 1755 till torpet Örsholmen under Bråttensby säteri.

1754 — 1768
Istället tillträdde Lars Månsson f 1725 och hans hustru Ingeborg Larsdotter, dotter till Lars Bryngelsson och Inggerd Abrahamsdotter, se ovan. De kom från Bråttensby säteri. Barn: Inggerd f 1756 (d s å), Anna f 1760, Maria f 1762, Anna f 1765, Arvid f 1767. Familjen flyttade till Bragnum, Lekåsa 1768.

1768 — 1783
Johan Gudmundsson i Eggvena Ågården köpte nu gården och ett par år senare flyttade han hit med sin familj. Johan var född 1725 och gift med Britta Svensdotter f 1731. Barn: Erik f 1750, Elin f 1758 (se nedan), Katarina f 1761 (g m Andreas Svensson i Rakåsa, Fölene), Lars f 1765, Maria f 1770, Gunnar f 1775. Johan var kyrkovärd från 1781. Föräldrarna och de yngre barnen flyttade till Eggvena Stommen 1783.

1783 — 1809
Dottern Elin Johansdotter f 1758 gifte sig 1783 med Jonas Andersson f 1750 i Skattegården och övertog gården. Barn: Katarina f 1783 (d 1797), Anders f 1785 (d s å), Maria f 1787, Inggerd f 1791 (se nedan), Katarina f 1794 (d s å), Katarina f 1797 (d s å), Anders f 1799 (d i dysenteri 1811). Jonas dog 1807 och Elin dog i lungsot 1811.

Ca 1809 — 1836
Olof Svensson f 1780 i Tåstorp, S Härene kom nu hit. Han gifte sig 1810 med Inggerd Jonasdotter f 1791, dotter till förre ägaren. Barn: Nils f 1810 (d 1811), Kristina f 1812 (se nedan), Johannes f 1817 (tog över granngården), Andreas f 1820 (g m Anna Brittta Jonsdotter, bodde i Eggvena Östergården), Petter f 1823 (g m Britta Abrahamsdotter, bodde i torpet Brokulle, Eggvena), Anders f 1828 (d av kikhosta 1829), Johanna f 1830 (g m Olaus Johansson, till Eggvena Backgården, utvandrade till USA 1872), Anna Stina f 1837 (g m Anders Petter Jönsson i Riddartorp, Kvinnestad). Olof dog 1837 innan yngsta dottern var född. Inggerd dog 1855.

1836 — 1867
Dottern Kristina Olofsdotter f 1812 gifte sig med Bengt Jonsson f 1811 i Degrabo, Kullings-Skövde och tog över gården. Barn: Anna Stina f 1847, August f 1851, Johannes f 1853. År 1855 kom även fosterbarnen Johannes f 1843 och Anders Petter f 1847 från Hoberg. Bengt dog 1862 och Kristina dog 1874.

I samband med att grannen Johannes Olofsson övergav sin gård 1852, köpte Bengt till 1/8 mt till sin gård så att den blev 3/8 mt. Efter Bengts död delades gården upp så att syskonen Anna Stina och August fick varsin lott: nuvarande 3:6 och 3:7.

Bråttensby 3:9

Östergården 3:6

1867 — 1901
Anna Stina Bengtsdotter f 1847, se föregående kapitel, gifte sig 1867 med sin kusin och fosterbror Johannes Nilsson f 1843 och de övertog föräldrarnas tomtplats och hus samt drygt halva gården (5/24 mt). Medan övriga Östergårdar flyttades under 1860-talet i samband med laga skifte, fick deras hus stå kvar. Barn: Johan Albert f 1870 (se nedan), Ida Charlotta f 1872, Ida Alfrida f 1877 (till Östergården 3:2). Johannes bror Anders-Petter Nilsson var kvar som dräng på gården till sin död 1922. Johannes dog 1927 och Anna-Stina dog 1933.

Johannes och Anna Stina, fostersyskon och sedemera makar.

1901 — 1937
Sonen Johan Albert Johansson f 1870 gifte sig 1900 med Ida Charlotta Johansdotter f 1871 i Östergården 3:2. De övertog gården. Ida Charlotta dog redan 1901 och Albert gifte om sig 1903 med Maria ”Mia” Andreasson f 1879 på Guntorp. Barn: Åke f 1905 (se nedan), Astrid f 1909 (blev ålderdomshemsföreståndare i Malmköping), Karin f 1912 (g 1942 m Karl Andreasson i Ölltorp, Fölene), Ruth f 1915 (bodde i Vårgårda, död 1958), Folke f 1920 (g 1947 m Maj-Gret Johansson, fl till Jönköping). Syskonen antog släktnamnet Östemar. Albert dog 1937 och Mia dog 1950.

1940 — 1963
Sonen Åke Östemar f 1905 övertog gården och gifte sig 1944 med Aina f Frost 1915 i Remmene. Barn: Agneta f 1946 (till Uppsala), Birgitta f 1947 (till Uppsala, g 1968 m Jan Andreasson), Per f 1950 (till Ljung, g 1979 m Anneli Gustavsson), Ulf f 1950 (till Färgelanda, g 1971 m Ulla Carlsson). Åke arrenderade ut gården till grannarna i Östergården Kurt Bengtsson och Dan Johansson.

2020

År 1963 köpte Kurt Bengtsson gården och 3:6 och 3:7 blev således återigen en brukningsenhet. Tomten styckades av och fick fastighetsbeteckningen 3:9. Den hyrdes ut till olika familjer under 60- och 70-talen.

1978 — 2016
Paul och Svea Johansson flyttade hit i samband med att son och sonhustru tog över deras tidigare gård Guntorp 1:4. Svea flyttade till Hagens särskilda boende 2016 och senare på året flyttade Paul till Gustavsbergsgatan i Herrljunga.

2016 —
Tomten köptes av Charlotta f 1970 Hagström f 1970. Även maken Jane Hagström f 1962, barnen Ebba f 1997 och Joel f 2001 flyttade hit. Charlotta köpte även till ladugården med mark av Lars Bengtsson.

Lunda 3:6

Östergården 3:7

1872 — 1922
August Bengtsson f 1851 övertog 1/6 mt av sina föräldrar, se Östergården ”Torbjörns”. Han fick ta en ny tomtplats som är densamma som ännu hör till gården. År 1872 gifte han sig med Anna Kristina Johansdotter f 1853 i Tormundgärde, Kvinnestad. Barn: Ida f 1872 (g 1899 m skomakaren Lars Johan Andersson i Eggvena Stensgården), Selma f 1876 (d 1891), Ada f 1885 (g m Martin Karlsson i Degrabo, Vårgårda), Hildur f 1888 (d s å), Signe f 1888 (g m Johan Brodén, bodde i Gamlestaden, Göteborg), Hjalmar f 1890 (d 1891), Adolf f 1892 (d 1917), Hildur f 1895 (g m Karl Andersson Eggvena Skräddaregården), Emanuel f 1898 (se nedan). August ägde även Östergården Hagen åren 1876-1883. År 1883 sålde han den så kallade ”lägenheten Långåsen” till banvakten Johan Eliasson, se torpboken nr 7. August dog 1927 och Anna dog 1937.

1922 — 1975
Sonen Emanuel Bengtsson f 1898 gifte sig 1933 med Nanny Andersson f 1896 i Kvinnestad och tog över gården. Emanuel var murare. Barn: Stina f 1923 (till Herrljunga, d 1996), Kurt f 1925 (se nedan). Emanuel dog 1976 och Nanny dog 1978.

Bengtssons Östergård ca 1940.

1975 —
Sonen Kurt Bengtsson f 1925 gifte sig 1954 med Berna f Larsson 1932 i Skottstorp, Eggvena. Barn: Lisbet f 1954 (till Alingsås), Lasse f 1958 (till Herrljunga). Kurt dog 2009 och Berna flyttade till Ljung några år senare.

Flygbild från 1967

Från 1980-talet ägdes och brukades gården av sonen Lasse Bengtsson.

2020

Lunda 3:2

Denna gårdslott har ständigt varit 1/4 mt.

Andra halvan av 1670-talet – ca 1710
Johan Torbjörnsson fick som nämnts ovan halva den gård som på 1500-talet ägts av Bengt Andersson, det vill säga 1/4 mt i Östergården. Han kom från Rakåsa Västergården, Fölene, där han hade varit bonde och ryttare sedan ca 1666 och han tjänstgjorde som ryttare även sedan han flyttat hit. Han var gift med Ingeborg och dog ca 1708.

Ca 1710 – ca 1716
Torbjörn Johansson, troligen son till föregående ägare, och hans hustru Ingeborg Bengtsdotter, kom nu från Guntorp. Barn: Olof Lundgren (arrendator på säteriet Hult i Naglum), Ingeborg (se nedan), Britta (d 1745, g m soldaten Anders Kvick som senare bodde på Stommen). Både Torbjörn och Ingeborg dog ca 1716. Vart barnkullen tog vägen är oklart, men grannen Bryngel Svensson blev döttrarnas förmyndare. (Källor: Bouppteckningar efter Ingeborg och Britta)

Ca 1728 – 1739
Gården verkar därefter ha legat öde en tid. Sven Bryngelsson Lundström född 1697 och soldat för Gäddegården 1718-1758, blev så småningom brukare här men överlämnade gården på laga fardag 1739 till nästföljande brukare enligt förlikning 1737 (vt §15) och flyttade till soldattorpet i Gäddegården. Han dog 1758 på fästningen Nya Älvsborg efter förövat inbrott i kyrka.

1739 — 1778
Bondsonen Anders Nilsson på Guntorp gifte sig 1736 med Ingeborg Torbjörnsdotter, dotter till Torbjörn Johansson ovan. De bodde först på Guntorp men fick 1739 tillträde till Ingeborgs arvejord. Son: Johan. Anders dog 1743 och Ingeborg gifte om sig 1744.01.06 med Bengt Asmundsson, bondson från Bråttensby Stommen och tidigare dräng på Guntorp. Ingeborg dog 1748 och Bengt gifte om sig med Ingrid Olofsdotter, dotter till grannen Olof Jonsson. Bengt och Ingrid är förfäder till alla efterföljande ägare på gården genom sonen Anders f 1752 (se nedan). De fick även en dotter Elin 1754 som dog 1756. Ingrid dog 1777 och Bengt dog 1782.

1778 — ca 1798
Sonen Anders Bengtsson f 1752 gifte sig 1777 med Maria Andersdotter f 1756 i Skattegården och tog över gården. Barn: Karin f 1778 (bondhustru i Nolgården), Inggerd f 1780 (d i dysenteri 1781), Andreas f 1782 (se nedan), Inggerd f 1786 (d s å), Elin f 1787, Ingrid f 1790 (g 1821 med Karl Olofsson i Hoberg Källegården, Kullings-Skövde), Per f 1793 (d 1794). Anders dog 1815 och Maria dog av slag 1833.

Ca 1798 — 1840-talet
Sonen Andreas Andersson f 1782 övertog gården och brukade den länge med hjälp av sin mor. Först 1817 gifte han sig med Elin Andersdotter f 1796 i Hägrunga, Algutstorp. Barn: Anders f 1818 (se nedan), Johannes f 1819 (g m Ida, bodde i Berget, Hol), Per f 1822 (d av kikhosta 1823), Per f 1823 (d i ”nervfeber” 1839), Abraham f 1828 (var kvar som dräng på gården, d 1873), Johanna f 1833 (se nedan), Petter f 1837 (d s å), Petter f 1838 (d 1839). Elin dog 1852 och Andreas dog 1857.

1840-talet — 1864
Sonen Anders Andreasson f 1818 tog över gården. Han förblev ogift. Efter att han sålt vidare gården till syster och måg bodde han kvar på undantag. Han dog 1884.

1864 — 1900
Systern Johanna Andreasdotter f 1833 gifte sig 1863 med Johan Johansson f 1836 i granngården och tog över gården. Barn: Aron f 1864 (bonde i Hagen), Alfred f 1866 (se nedan), Ida f 1871 (g m Albert Johansson i Östergården 3:6), Selma f 1873 (g 1899 m Albin Pettersson i Fölene Skattegården). Det var Johan som i samband med laga skifte flyttade husen till den plats där de står idag. Han dog 1899 och Johanna dog 1901.

1900 — 1928
Sonen Alfred Johansson f 1866 gifte sig 1900 med Ida Johansdotter f 1877 i Östergården 3:6. Barn: Artur f 1902 (se nedan). Ida dog 1903 och Alfred gifte om sig med Matilda Pettersdotter f 1861 på Stommen 2:3. Hennes två syskon Johannes f 1847 och Johanna f 1850 bodde här sedan de sålt föräldrahemmet 1913. Det nuvarande bostadshuset byggdes strax innan dess (1911). Johannes dog 1915, Matilda dog 1920, Alfred dog 1928 och Johanna dog 1931.

Alfred och Idas Östergård 1920, målning av Raatikainen.

1928 — 1969
Sonen Artur Johansson f 1902 och hans hustru sedan 1923, Greta f Sjögren 1904 vid Gäddegården, övertog gården. Barn: Alva f 1923 (g 1949 m Gösta Andersson i Lyckhem, S Björke), Stig Allan f 1926 (d 1929), Dan f 1928 (se nedan), Stig f 1933 (antog namnet Färnefalk, g m Ann-Mari Karlsson, till Göteborg 1951), Ulla f 1935 (g m Dan Frost på Åsen, Remmene). Greta dog 1943 och Artur dog 1994.

1969 —
Sonen Dan Johansson f 1928 gifte sig 1957 med Gunvor f 1935 i Vårgårda och övertog gården. Barn: Ingrid f 1959 (se nedan), Leif f 1963. Dan och Gunvor flyttade till Vårgårda.

200? —
Dottern Ingrid Johansson f 1959 och hennes man Johnny Carlsson f 1955 köpte gården.

Östergården ”Bryngels” fram till ca 1680

Mitten av 1500-talet
Utifrån rättegångsprotokollet 1605 kan man sluta sig till att Bryngel Andersson innehade halva Östergården under mitten av 1500-talet. Han nämns aldrig i jordeböckerna eller tiondelängderna från tiden, men dessa källor är inte heltäckande. Den äldsta källa där de flesta av traktens gårdsinnehavare radas upp, är den skattelängd som upprättades i samband med Älvsborgs lösen 1571, men vid det laget var Bryngel förmodligen redan åldrig eller död. Bryngels gård motsvarar nuvarande Aronssons och Hagen samt en del av Lasse Bengtssons.

1560- och 70-talen
Helge nämns i de äldsta tiondelängderna 1564-1568. Han bör ha dött kort därefter för i tiondelängden 1570 nämns istället ”änkan” och vid Älvsborgs lösen 1571 nämns ”Kerstin Helga”, vilket bör tolkas som Kerstin, Helges änka. Att döma av tiondelängden brukade hon sin gårdsdel utan att gifta om sig åtminstone till 1574 och eventuellt till 1587. Helge och Kerstin bör vara föräldrar till den Hans Helgesson som nämns i rättegångsprotokollet 1605, och då denne var ättling till Bryngel ovan, kan man förmoda att antingen Helge eller Kerstin var barn till Bryngel.

Ca 1575 — ca 1590
En Anders Bryngelsson som skulle kunna vara förre ägarens bror eller svåger och förrförre ägarens son, nämns 1576-1590 i tiondelängden. Eventuellt hade han och Kerstin varsin gårslott.

Slutet av 1500-talet — början av 1600-talet
I rättegångsprotokollet 1605 sägs Hans Helgesson inneha sin förfaders, enligt uteslutningsmetoden Bryngels, gamla gårdslott. Han nämns även som bonde på gården i skattelängder 1600 och 1601. Åtta år senare nämns istället en änka, så kanske dog han tidigt. Han förekommer aldrig mer i källorna.

Senast 1609 – ca 1648
I Älvsborgs lösen med fler skattelängder nämns Anders Svensson. Han kom troligen från Skottstorp, Eggvena (Kullings härads dombok 1644 st) och var gift med Ingrid. De hade sonen Sven (se nedan) och två döttrar. Anders dog ca 1648.

Efter Anders Svenssons död sönderföll gårdslotten i tre delar.

Del A
Ca 1648 — tidigast 1676
Ingrid gifte om sig ca 1651 med Lars Bryngelsson som övertog åtminstone en del av den gård som Anders Svensson brukat. Så småningom avsöndrades åminstone en del, men de behöll 1/6 mt till mitten av 1670-talet. De sista källorna som nämner Lars är roteringslängderna på 1670-talet där han kallas ”utgammal” och ”krympling”.

Del B
Ca 1665 — ca 1675
Ingrids och Anders son Sven Andersson verkar först haft planen att lära till skräddare, men efter att mästaren som han betalat för utbildningen dött och han i förlikning fick tillbaks halva summan han lagt ut (domb 1663 vt), verkar denna plan ha övergivits. Istället började han kort därefter att bruka sin ärvda 1/6 mt. Ca 1667 fick han även en hustru, men hennes namn är okänt. Han nämns sista gången i mantalslängden och roteringslängden 1675; huruvida han dog eller flyttade är okänt.

Ca 1676
En dräng Sven Olofsson nämns som innehavare av denna gårdslott i roteringslängden 1676 men blev utskriven till soldat samma år och verkar snabbt ha försvunnit.

Del C
Ca 1648 — ca 1668
Olof Andersson skymtas på sin höjd i mantalslängden men domboken indikerar klart och tydligt att han ägde och brukade en lott i gården av 1/6 mantals storlek åtminstone under senare delen av perioden (Olof Andersson i Lunda nämns 1648 st, 1657 ht, 1672 ht och som avliden 1680 ht uppbud). Det verkar som om hans hustru, okänd till namnet, hade anknytning till gården.

Ca 1668 — ca 1672
Sven Andersson i del B köpte gårdslotten av Olof och brukade den under några år.

Ca 1672 —1676
Olof Anderssons son Anders Olofsson som var soldat, tilldömdes att få lösa tillbaks gården. Han verkar dock ha försvunnit år 1676, kanske i samband med Skånska kriget.

1676 —
Genom erläggande av 1676 års utlagor för gårdslotten och för skötsel av Olof Andersson på hans ålderdom, kom istället Sven Bryngelsson och hans hustru Ingrid i besittning av gårdslotten. De skulle ha någon form av anknytning till gården. Fyra år senare var inte bara Olof utan även Sven död, men Ingrid och hennes barn drev bruket vidare in på 1680-talet.

Östergården ”Bryngels” 1680 — 1733

Vid mitten av 1670-talet bestod gården som framgår ovan av tre lotter på 1/6 mt vardera, men 1693 bestod den av två lotter på 1/4 mt vardera (domb 1693 vt §4). Exakt hur denna förändring kom till stånd går inte att utläsa av källorna.

ENA LOTTEN

Ca 1690 — ca 1704
Bryngel Svensson ägde och brukade den ena lotten. Han skulle kunna vara ett av Sven Bryngelssons barn som tillsammans med modern innehade 1/6 mt i förevarande gårdshalva i början av 1680-talet. Bryngel var gift med Karin Svensdotter och de hade sönerna Anders och Lars f 1705. Under åren 1704-1716 bodde familjen först i Bråttensby Backgården och sedan i Lunda Frisegården, innan de återkom.

Ca 1704 — ca 1716
Istället bodde här tremänningssoldaten Anders och hans hustru Kerstin Andersdotter. När Anders dog ca 1712 gifte Kerstin om sig med Jakob Andersson från Luttorp, Eggvena. Även Jakobs mor Annika Nilsdotter följde med till Östergården. Hon var dotter till Nils Gyllenhaal och alltså svägerska med änkan Beata Rosenduva som vid den här tiden innehade Säteriet. Familjen nämns i domboken 1713 (ht §19) på grund av ”eder och swordom” mellan det unga folket och (svär)modern, och den senare ansågs vara den främsta orsaken till bråket. De fick böta till Bråttensby kyrka samt dömdes att skaffa separata hushåll och bruk. De flyttade sedan till Eggvena Backgården, där Jakob, som redan var bräcklig, snart dog av en smittsam sjukdom.

Ca 1716 — ca 1733
Bryngel och Karin återkom nu till gården. Karin dog ca 1727 och Bryngel gifte om sig ca 1730, eventuellt med Inggerd som nämns som änka i Östergården i Bråttensby kyrkas räkenskaper 1733. Bryngel verkar enligt Bråttensbys kyrkas räkenskaper ha dött 1732. Enligt ministeriallängden dog en 50 år gammal Inggerd i Östergården år 1750, och kanske var detta Bryngels änka.

ANDRA LOTTEN

Ca 1682 — ca 1707
Olof Nilsson med hustru ägde och brukade den andra lotten. Det är oklart hur de kom i besittning av den då inget köp nämns i domboken. Olof nämns i roteringslängden första gången 1682 och försvinner spårlöst ur mantalslängden 1707.

Ca 1707 — ca 1714
Istället dyker Anders upp. Han dog 1714. Hans hustru överlevde honom men upprätthöll inte bruket utan nämns som tiggerska i mantalslängden 1715. Gården blev därmed övergiven, och kronan tog över jorden.

Ca 1722 — 1733
Bruket upptogs igen i början av 1720-talet av Olof Jonsson. Mer om honom följer i nästa kapitel.

Östergården ”Bryngels” 1733 — 1857

Under de första årtiondena på 1700-talet hade hela ”Bryngels” Östergård förfallit till skattevrak och därmed blivit ett kronohemman, till skillnad från Östergårdarna 3:2 och ”Torbjörns” som förblev bondeägda.

Ca 1733 — 1753
Olof Jonsson som brukat ena halvan av gårdshalvan sedan 1720-talet, införlivade även den andra lotten då Bryngel Svensson dog och brukade därmed hela gården. Han var född kring 1698 på okänd ort; emellertid framgår av hans bouppteckning att han var bror med Bengt Jonsson i Frisegården. Han var gift sedan ca 1724 med Karin Johansdotter. Barn: Ingrid f 1728 (bondhustru i Östergården D), Kerstin f (se nedan), Karin f 1739 (se nedan), Annika f 1745 (bondhustru i Uddetorp), Bengt f 1749 (d i lungsot 1777). Olof var kyrkovärd fram till 1755.

Olof köpte gården av kronan 173?. I samband med att dottern Kerstin gifte sig 1753, delades gården återigen upp i två delar.

DEL A

Ca 1753 — 1759
Olof behöll 1/3 mt. Karin dog i lungsot 1756 och Olof gifte om sig samma år med änkan i Backgården Ingrid Ingelsdotter f 1693 som flyttade hit. Olof dog 1759 och Ingrid dog 1770.

1759 — ca 1798
Vid Olofs död jämnades storleken på lotterna ut så att denna lott blev 1/4 mt. Ogifte Petter Bengtsson f 1740 kom från Eggvena och övertog gården. Han gifte sig med Olofs dotter Karin Olofsdotter f 1739. Äktenskapet var anmärkningsvärt på två sätt: det var barnlöst och det varade i hela 65 år. Makarna dog med tre veckors mellanrum 1825.

Ca 1798— 1800
Föregående brukare kallas utgamla och utfattiga i mantalslängden och brukar gården gör nu istället änkemannen från Uddetorp Hans Danielsson f 1744 som flyttade hit med sin son Per (se nedan).

1800 — 1840
Hans återvände till Uddetorp och sonen Per Hansson f 1775 övertog gården. Han gifte sig 1800 med Elin Eriksdotter f 1769 i Nordgården. Från 1807 kallas Per krympling i mantalslängden och Elin står som brukare. Per dog av lunginflammation 1823 och Elin gifte om sig 1826 med sin dräng änkemannen Karl Olofsson f 1786 i Herrljunga. Elin dog av gikt 1834 och Karl dog 1841.

1840 — 1852
Sonen i granngården Johannes Olofsson f 1817 köpte gården 1840. Han gifte sig året därpå med Maja Persdotter f 1809 i Venevalla, Remmene Barn: Kristina f 1840 (g i Bänatorp, Algutstorp), Anders Petter f 1842 (g m Anna Nilsdotter), Olaus f 1846 (g m Augusta Larsdotter Fåglum Stommen), Inga-Stina f 1849. (g m Albin Herman Andreasson, Fullestad) De flyttade till Venevalla 1852 och gårdslotten verkar därmed ha delats mellan Johannes i del B och Bengt i 3:4/3:6.

DEL B

1753 — 1791
Dottern till Olof Jonsson, Kerstin Olofsdotter, gifte sig 1753 med Anders Larsson f 1733 och övertog då 1/6 mt av Olofs gårdslott. I samband med Olofs död 1759 övertog de ytterligare 1/12 mt så att de, liksom övriga bönder i Östergården, kom att inneha 1/4 mt. De hade barnen: Karin f 1757, Lars f 1760 (d 1761), Olof f 1762 (se nedan), Erik f 1765 (drunknad 1769), Anders f 1769, Erik f 1771 (d 1772 i dysenteri), Ingrid f 1773 (se nedan), Karin f 1777 (d s å). Anders var kyrkovärd 1772-1778. Han dog 1791 och Kerstin dog 1800.

1791 — ca 1794
Efter faderns död övertog Olof Andersson f 1762 gården.

Ca 1794 — 1824
Strax därefter tog Nils Andersson f 1767 över gården. Han gifte sig med systern till föregående ägare, Ingrid Andersdotter f 1773. Barn: Katarina f 1795 (d 1809), Maria f 1797 (d 1801), Stina f 1799 (d 1802), Anders f 1801 (g 1930 m Ingrid Larsdotter i Lillegården, torpare i Hagalyckan under Nolgården), Lars f 1803 (se nedan), Johannes f 1806, Anders f 1808 (d i dysenteri 1811), Jonas f 1811 (d 1814). Ingrid dog av lungsot 1816 och Nils gifte om sig året därpå med Britta Bengtsdotter f 1788 i Bitterna. Barn: Erik f 1817. De flyttade till Bajagården, Remmene 1824.

1824 — 1832
Sonen Lars Nilsson f 1803 övertog gården och gifte sig 1826 med Annika Persdotter f 1806 i Tormundgärde, Kvinnestad. Barn: Andreas f 1827 (d s å), Petter f 1828 (d s å), Petter f 1829, Kristina f 1832 (g m Johannes Andersson, bodde i Hallatorpet, Eggvena till 1852-1861 och utvandrade därefter till USA). De verkar ha sålt gården kring 1830 för att bo kvar som tjänstefolk till 1832 då de flyttade till Lekåsa.

1832 — 1857
Johannes Olofsson f 1807 i Uddetorp och hans hustru Kerstin Jonsdotter f 1806 i Kvinnestad tog över gården. Barn: Petter f 1834 (se nedan), Johan f 1836 (övertog Östergården 3:2), Kristina f 1839 (d 1847), Kristina f 1847 (g m Anders-Petter Johansson i Fölene Skattegården). Johannes köpte halva sin namnes gård (del A) 1852 och kom därmed att äga 3/8 mt. För deras fortsatta historia, se Östergården 3:4.

Lunda 3:5

Östergården 3:4, Hagen

1857 — 1863
Johannes Olofsson och Kerstin Jonsdotter, se ovan, överlät 1/4 mt till sonen Petter 1857 och hade därmed en lott på 1/8 mt kvar. Kerstin dog 1863 och Johannes flyttade då med yngsta dottern till sonen Petter där han dog 1874.

1863 – 1876
Från Tumberg kom Johannes Svensson f 1835 i Hol med hustru Inga Andersdotter f 1831 i Algutstorp och son Svante f 1857. Johannes var bror med Anna-Maria Svensdotter som var gift med Petter Johansson i Östergården 3:5. Det var Johannes Svensson som ägde gården under laga skifte och flyttade husen till nuvarande plats. Familjen flyttade till Horsby Kronogården, Tarsled 1876.

1876 — 1888
August Bengtsson i Östergården 3:7 köpte gården av Johannes och sålde 1883 vidare den till Andreas Olofsson i Gäddegården.

1888
Andreas sålde gården till dotter och måg Emma Andreasdotter f 1864 och Aron Pettersson f 1863, son till Petter Johansson i Östergården 3:5, samma år som de gifte sig.

1888 — 1891
Aron bytte gård med sin far och således kom Petter Johansson f 1834 och några av hans barn hit. Petter dog 1913.

1891 — 1917
Petters dotter Ida Pettersson f 1873 gifte sig 1891 med Aron Johansson f 1864 i Östergården 3:2 och övertog gården. Barn: Sigrid f 1891, Jon f 1892, Erik f 1899, Olle f 1903, Helge f 1908. Aron dog 1917 och Ida dog 1941.

1917 — 1950
Barnen till föregående ägare ägde och drev gården. Jon dog 1920, Erik dog 1921, Helge dog 1932 och Olle dog 1949.

Hagen ca 1940.

År 1950 slogs gården ihop med Östergården 3:5, men boningshuset finns kvar och nedan redogörs för de personer som bott här.

1950 — 1966
Sigrid Aronsson f 1891 som nu var ensam kvar bland syskonen bodde kvar till sin död 1966.

Håkan och Siv Andersson från Göteborg med barn hyrde huset som sommarboende 1969-1980.

1980 – 1987 bodde Tore Aronsson f 1959 i Östergården 3:5 och sedemera hans sambo Anette Eriksson f 1963 i Algutstorp i Hagen. De fick sitt första barn här, Mikael f 1986. De flyttade därifrån till fd missionshuset på Gäddegården 2:7 som Tore byggt om till bostad.

Därefter har flera hyresgäster bott där bla Fredrik Åhman som bildade sin familj där och nu bor Börje och Carinas dotter Louise Aronsson f 1987 där med sina barn My f 2013 och Elliot f 2014 och sin sambo Jerry Lennart Laursen f 1990.

2020

Lunda 3:4

Östergården 3:5

1857 — 1888
Petter Johansson f 1834 köpte år 1857 1/4 mt i Östergården av sin far (se Östergården 3:4) och gifte sig samma år med Anna Maria Svensdotter f 1837 i Siene. Barn: Johan Alfred f 1860 (g m Kristina Johansdotter i Eggvena Skogvaktaregården), Aron f 1863 (se nedan), Ida f 1873 (till Östergården 3:4). Petter hade ett stort engagemang i kommunala angelägenheter och var även fjärdingsman. Anna Maria dog 1876.

Petter Johansson

1888 — 1936
Petter bytte gård med sin son Aron Pettersson f 1863 och hans hustru Emma Andreasdotter f 1864 som således kom hit från Hagen. Barn: Astrid f 1889 (d 1902), Algot f 1891 (d 1918), Verner f 1893 (d 1903), Edith f 1895 (g m Elving Gustafsson i Gårdveda, Småland), Karl Georg f 1896 (d 1897), Knut f 1898 (g m Hedvig Sjöberg i Forshaga), Karl f 1900 (till Gäddegården 2:2). Emma dog 1901 och Aron gifte 1903 om sig med Anna f Ekman 1877 i Visby. Barn: Ellen f 1904 (se nedan), Hilda f 1907 (g 1948 m Gustaf Jakobsson Nääs), Sven f 1908 (g m Vendla Pettersson Eggvena Skattegården), Anna f 1910 (g 1940 m Martin Johansson i Asklanda Rättaregården), Georg f 1912 (se nedan), Ester f 1915 (g m Holger Andersson i Nårunga d 2012), Berta f 1917 (d 1936). Aron övertog fjärdingsmannasysslan efter sin far. Han dog 1950 och Anna dog 1970.

Anna och Aron Petttersson

1936 — 1938
Dottern Ellen Aronsson f 1904 gifte sig 1937 med Albin Lindkvist f 1900 i S Härene. De arrenderade gården ett par år innan de flyttade till Kvide, Algutstorp

1938 — 1978
Arons son Georg Aronsson f 1912 arrenderade nu istället gården och köpte den 1942. Han gifte sig samma år med Elsa f Jonsson 1919 i S Björke. Barn: Inga-Lill f 1945 (g m Dan Carlander Hol d 2020) , Irma f 1947, Göran f 1948 d 1968, Per-Olof f 1950, Börje f 1956 (se nedan), Tore f 1959 (till Hagen). Georg dog 1989.

Aronssons Östergård ca 1940.

1978 —
Sonen Börje Aronsson f 1956 övertog gården. Han gifte sig 1980 med Carina f Johansson 1958 i Herrljunga. Barn: Anna f 1981, Jenny f 1983, Louis f 1987.

2020