Gäddegården fram till 1790
Lunda Geddegården var vid tiden för den första jordeboken 1546 ett helt frälsehemman och skulle så förbli under hela perioden som skildras i detta kapitel. Enligt de första jordeböckerna innehades hemmanet av Håkan Gede. Huruvida denne bonde gav upphov till gårdens namn eller om han istället fått sitt namn efter gården är oklart.
Ca 1556
I jordeboken nämns Gudmund Andersson.
Ca 1560 — ca 1595
Senast från 1564 var Jon Bryngelsson brukare.
Ca 1595 — ca 1625
Olof Jonsson tog över gården senast år 1600. Han brukade ensam hela gården, som var en av de största i socknen. Således framgår att han sådde 8 1/2 tunna råg 1621, då de flesta bönder i trakten sådde 2-3 tunnor. Hans hustru hette Karin Håkansdotter. Enligt Gäsene härads dombok sålde hon sin arvejord i Apelås, Grude och Tormenstorp, Hov 1626.
Ca 1625 delades gården i två delar. Hundra år senare skulle ytterligare två lotter tillkomma.
DEL A
Ca 1625 — 1628
Olof Jonsson fortsatte att bruka ena delen av gården till sin död 1628.
Ca 1635 — ca 1655
Under några år nämns återigen bara en bonde i Gäddegården, men senast 1635 blev Anders Persson och hans hustru Ingeborg Larsdotter brukare av Olofs gamla gårdslott. Ingeborg var syster till Torbjörn Larsson på Guntorp som dräptes i Anders och Ingeborgs hem 1644 (se vidare under Guntorp och Östergården). Troligen var de båda barn till Lars Torbjörnsson på Guntorp. Anders verkar ha dött ca 1653. Ingeborg nämns dock under ett par år efter det i mantalslängden.
Ca 1655 — ca 1684
Därefter tog Torsten Olofsson med hustru över gården. Son: Anders (se nedan). I utskrivningslängden 1663 antecknades att han som rotemästare skulle ”stå knekt” tills han hittade en annan duglig karl. Han verkar dock ha hittat en sådan i god tid inför Skånska kriget.
Ca 1684 — ca 1690
I domboken (1684 ht, 1685 ht och 1687 vt) nämns Anders Torstensson med hustrun Märta Bengtsdotter. Troligen var detta sonen och sonhustrun till föregående brukare.
Slutet av 1600-talet — ca 1722
Per Andersson med hustru innehade nu gården. Per var Anna Hiertas frälserättare och brukade även halva Guntorp som likaledes tillhörde henne. Barn: Bengt, Anders, dotter (se nedan). De lämnade ifrån sig bruket 1722, men Per nämns i kyrkoräkenskaperna in på 1730-talet.
Ca 1722 — ca 1740
Mågen Jon Helgesson övertog gården. Familjen verkar ha flyttat till Säteriet 1739 eller 1740.
Ca 1742 — ca 1746
Strax därpå kom istället Jon Andersson med hustru hit. Jon försvinner spårlöst ur källorna redan i mitten av 1740-talet. En långsökt teori är att han är den Jon Andersson från Horla som gifte sig 1742 med Britta Olofsdotter från samma by. Eftersom denna Britta gifte om sig redan i mitten av 1740-talet med Per Larsson i Skattegården, bör hennes första make ha dött vid samma tid som Jon försvinner.
Ca 1746 — 1761
Bengt Eriksson f 1722 och hans hustru Inggerd f 1725 kom nu hit. Barn: Kerstin f 1744, Maria f 1748, Erik f 1752, Jonas f 1755 (d s å), Inggerd f 1759, Per f 1761. De brukade 1/4 mt. År 1761 flyttade de till Olstorps säteri, Algutstorp.
1761 — ca 1783
Lars Andersson f 1732 kom hit från Eggvena. Han gifte sig samma år med Ingrid Andersdotter f 1738 i del D. Barn: Elin f 1762 (bondhustru i Frisegården), Anders f 1764 (d s å), Ingrid f 1765, barn f 1767 d s å, Britta f 1768 d 1769 av koppor, Per f 1770, Anders f 1773 (d s å). Ingrid dog i lungsot 1774 och Lars gifte om sig samma år med Ingeborg Svensdotter f 1751. Barn: Anders f 1775, Karin f 1777 (d av kikhosta 1778), Karin f 1779 (d av koppor s å), Karin f 1780. Lars var kyrkovärd 1769-1772. De flyttade till Alingsås socken ca 1783.
Ca 1783 — ca 1785
Istället kom Anders Persson f 1759 från Bosgården, Tarsled med hustru Karin Andersdotter f 1761 från Fårekulla, Remmene. Barn: Maria f 1783, Kerstin f 1785 (d s å). De flyttade snart vidare till Holmen, Tarsled.
Ca 1785 —
Nu kom drängen Karl Svensson från Ribbingsberg. Han lämnade gården senast 1793.
DEL B
Ca 1625 — ca 1641
Anders Olofsson innehade den andra delen av gården. Han var förmodligen en äldre man eftersom han inte nämns i roteringslängden. Dessutom bör han ha varit make till Ingrid Svensdotter som 1627 överklagade den dödsdom som drabbat hennes son Anders Andersson. Bakgrunden var att Anders fått barn först med pigan Elin Bengtsdotter och gjort upp om äktenskap med henne och hennes föräldrar, och därefter haft samröre med en annan ogift piga, Karin Björnsdotter, vilket även detta resulterade i barn och dessutom en ovilja hos Anders att stanna kvar i den tidigare trolovningen. Eftersom han var fästman vid tiden för det andra lägerskapet, betraktades det som hor vilket enligt tidens rättssystem kunde innebära dödsstraff. Han kom dock undan med höga böter och tog knekttjänst för att övertyga rätten om att han så småningom skulle kunna betala dem.
Anders Olofsson verkar ha dött kring 1632 och Ingrid brukade ensam gården med sina barn tills hon gifte om sig ca 1638 med Björn Andersson. Kort därefter försvinner de ur längderna.
Ca 1641 — ca 1651
Därefter hette brukaren här, liksom i andra lotten, Anders Persson. Han bör ha varit samma Anders Persson, gift med Inggerd Torbjörnsdotter, som bodde på Guntorp fram till denna tid, för när han dog kring 1649, efterlämnade han änkan Inggerd. Det framgår dessutom att de hade vuxna barn i början på 1640-talet.
Ca 1651 — ca 1673
Per Andersson övertog sedan gården. Han verkar ha varit son till föregående brukare och gifte sig ca 1653. I mantalslängden 1674 kallas han ”utgammal” och därefter försvinner han.
Ca 1673 — 1737
Vid den här tiden tillträder Hans Helgesson. På sommartinget 1675 anklagar grannen Torsten honom för att ha kastat en liten klöv varuti satt ett stycke av ett kalvöra och yttersta änden av en kalvrump, på Torstens dynghög. Hans försvarade sig med att många kreatur dött för honom och att han av en gammal man som nu var död, ”Swart Anders i Lunda”, hört att han detta medel skulle bruka. Hans dog ca 1705 och efterlämnade änkan Ingeborg. Enligt domboken ryktades det om att änkan hade olovligt umgänge med bonden och ungkarlen Gustav Kaspersson i Frisegården, och de gifte sig ca 1707, varmed gården fick en ny bonde. Ingeborg dog ca 1714 och Gustav gifte om sig ett par år senare med Rangela. De fick dottern Ingeborg 1716 (se nedan). Gustav dog 1736.
1737 — ca 1792
Dottern i gården, Ingeborg Gustavsdotter, gifte sig 1737 med Lars Johansson f 1715. Barn: Kerstin f 1748, Anders f 1751 (d av kikhosta s å), Maria f 1752, Elin f 1755 (d 1756). Lars dog i lungsot 1755 och Ingeborg gifte om sig samma år med Anders Andersson f 1732 i Hoberg Backgården, Kullings-Skövde. Barn: Annika f 1756 (d 1757). Ingeborg dog 1756 i samband med barnsbörden och Anders gifte om sig 1757 med Anna Ingemarsdotter f 1740. Barn: Anders f 1758 (d 1759), Anders f 1760 (bonde i Skattegården), Ingeborg f 1764, Karin f 1767 (d 1770), Johannes f 1769 (d s å). Anna dog i barnsäng 1769 och Anders gifte om sig samma år med Ingrid Andersdotter f 1749 i del C. Barn: Anders f 1770 (d s å), Anna f 1771 (d i koppor 1774), dödfödd son 1775, Per f 1775 (d s å), Maria f 1776 (d i mässling 1786). Ingrid dog 1778 och Anders gifte om sig med Kerstin Eriksdotter f 1754 i Nordgården. Barn: Anders f 1779, Ingrid f 1780, Maria f 1782 (d s å), Kerstin f 1785 (d i mässling s å). Kerstin dog i barnsäng samma dag som hon födde det sista barnet (som ju också blev uppkallad efter sin avlidna mor) och Anders blev därmed änkling för fjärde gången. Han nämns ännu som bonde på gården i domboken 1791, men är försvunnen i mantalslängden 1793.
DEL C
Ca 1714 — tidigt 1740-tal
Vid den här tiden tillkom en tredje lott i gården, troligen genom att Gustav Kasperssons lott delades. Den förste brukaren var Olof Bryngelsson född i Landa Storegården och bror med Gunnar Bryngelsson i Skattegården. Olof var gift med Ingrid Hansdotter. De var barnlösa och när Ingrid dog gifte Olof om sig med Karin Gustavsdotter f 1700. Gårdslotten räknades 1744 in i Jon Anderssons gård (Del A) och 1750-1753 i Anders Torstenssons (Del D), men paret bodde kvar. Olof dog 1756 och Karin dog 1769.
1753 — ca 1785
Erik Olofsson f 1725 gifte sig 1753 med Kerstin Larsdotter f 1736 i Backgården och övertog halva Anders Torstenssons gård (se nedan), vilket bör motsvara Olof Bryngelssons tidigare gård. Barn: Per f 1754, Olof f 1754, Lena f 1758 (kvar ogift i Gäddegården, d 1828), Per f 1760 (se nästa kapitel), Bengt f 1764 (d s å), Maria (d 1766), Ingeborg f 1766 (d 1768), Elin f 1766 (kvar som piga i Gäddegården, d 1830), Bengt f 1770 (se nästa kapitel). Erik var kyrkovärd till 1769. Han dog 1794 och Kerstin dog 1800.
DEL D
Ca 1734 — ca 1773
Anders Torstensson nämns i räkenskaperna för Bråttensby kyrka från 1735 och kan vara den brudgum Anders Torstensson i Örsholmen som nämns 1734 och eventuellt Torsten Hemmingssons son med samma namn som var ogift bonde på Stommen kring 1730. På 1730-talet blev han i varje fall åbo i Gäddegården som därmed fick fyra åbor, vilket gården sedan mestadels skulle ha fram till 1820-talet. Anders var född 1710 och gift med Karin Olofsdotter f 1713 i Uddetorp. Barn: Ingrid f 1738 (bondhustru i del A), Inggerd f 1749 (bondhustru i del B), Per f 1750 d 1751, Maria f 1753 (se nedan). Anders dog i lungsot 1755 och Karin gifte om sig strax därpå med Bryngel Olofsson f 1729 från Horsby, Tarsled. Barn: dödfödd 1757, Britta f 1759 (se del C). Karin dog i lungsot 1782 och Bryngel flyttade från gården några år senare.
Ca 1773 — ca 1797
Redan innan dess överlämnades gården till Karins dotter Maria Andersdotter f 1753 och hennes make Jon Olofsson f 1743. Barn: Olof f 1775 (se nedan), Anders f 1778 (d s å), Ingrid f 1779 (d av kikhosta 1780), Annika f 1781 (se nästa kapitel), Andreas f 1785 (se nedan), Katarina f 1789 (g 1810 m Johannes Andersson, fl till Olstorp, Algutstorp 1810), Johannes f 1793. Jon blev kyrkovärd 1786. Han dog 1807 och Maria dog 1809.
Gäddegården 1790 — 1853
Under denna period liksom under den förra var gårdens ägare andra än dess brukare. Först ägdes den av Rutenskölds på Guntorp, men 1839 köpte Olof Svensson i Tåstorp gården. Även därefter brukades jorden delvis av arrendatorer och delvis av stattorpare.
DEL X
Ca 1785 — 1813
Per Eriksson f 1760 tog över sina föräldrars fjärding redan kring 1785 (se del C ovan), men införlivade snart ytterligare en fjärding (antingen del A eller del B). Han gifte sig 1792 med Britta Bryngelsdotter f 1759 i del D. Barn: Maria f 1792 (se nedan), Stina f 1796 (d 1808), Erik f 1799 (d s å), Katarina f 1803. Halva gården avyttrades 1797 till Pers bror Bengt (se del W nedan). Britta dog i lunginflammation 1824. Per kallas ”fattighjon vid Gäddegården” vid sin död 1838.
1813 — 1822
Dottern Maria Persdotter f 1792 gifte sig 1813 med Lars Karlsson f 1787 i Skåphult och tog över gården. Barn: Erik f 1813 (bodde i Tormundgärde, Kvinnestad), Johannes f 1815, Anders f 1817 (stattorpare under Gäddegården från 1847 och torpare under Frisegården från 1860), Isak f 1820 (drunknad 1827). Lars frös ihjäl 1821 och resten av familjen, inklusive Marias far, flyttade till torpet Brusalund under gården året därpå.
1825 — 1828
Istället kom från Lena pastorat Olof Bengtsson f 1790 i Hoberg, Kullings-Skövde och hans hustru Anna Nilsdotter f 1794 i Lena. Barn: Britta Stina f 1822, Bengt f 1825. De flyttade till Stommen 1828.
Ca 1831 — 1840
Petter Andersson f 1802 i Frisegården och hans hustru Britta Persdotter f 1803 i Eggvena flyttade nu hit från Frisegården. Barn: Andreas f 1828, Sven f 1830 (d av kikhosta 1832), Sven f 1833 (kallad Kusme-Sven, g m Maja Johansdotter och bodde i Larstorp, Remmene), Bengt f 1835, Anders Petter f 1837 (d 1839). De flyttade till Eggvena 1840.
1840 —
Därefter blev ägare och utbrukare Olof Svensson i Tåstorp, S Härene.
DEL Y
Ca 1797 — 1802
Denna lott är identisk med del D i föregående kapitel. Sonen Olof Jonsson f 1775 övertog gården. Han flyttade till Kullings-Skövde 1802.
1802 — 1809
Därefter var brodern Andreas Jonsson f 1785 brukare.
1809 — ca 1840
Systern Annika Jonsdotter f 1781 gifte sig med Bengt Andersson f 1775 i Hoberg, Kullings Skövde och tog över gården. Barn: Olof f 1809 (d s å), Anna Maria f 1815 (se nedan), Johannes f 1817 (d i scharlakansfeber 1834), Andreas f 1821 (se nedan), Anders f 1825 (d s å), Anders f 1828 (g 1857 m Maja-Stina Olofsdotter f 1831 i Frisegården, fl till Änet, Kvinnestad s å).
Ca 1840 — 1845
Dottern Anna Maria Bengtsdotter f 1815 gifte sig med Andreas Andersson f 1806 i Hagö, S Härene och tog över bruket. Barn: Kristina f 1843. De flyttade till Frisegården 1845.
1845 — 1848
Anna Marias bror Andreas Bengtsson f 1821 står nu som brukare. Han flyttade med föräldrarna och syskonen till Vårfrudal, Nårunga 1848.
DEL Z
Ca 1786 — ca 1792
Denna del var 1/4 mt och sammanfaller med antingen del A eller del B, se ovan. Från Skattegården kom änklingen Jon Svensson f 1728 med dottern Ingrid f 1762 och sonen Bengt f 1767 (se nedan). Ingrid dog 1798 och Jon dog 1799. (Jon nämns som bonde på gården i domb 1791 vt.)
Ca 1792 — 1813
Sonen Bengt Jonsson f 1767 övertog gården. Han gifte sig 1798 med Ingeborg Svensdotter f 1769. Barn: Katarina f 1799 (torparhustru i Brunnsbovad), Kerstin f 1801 (d av koppor 1804), Maria f 1803, Kerstin f 1806 (g m Johannes Larsson i Backgården), Stina f 1808 (g m soldat Lars Skytt, Remmene). Bengt var sjuklig och Ingeborg nämns som brukare från 1812. De flyttade till torpet Måsabo 1813. Bengt dog där 1814. Resten av familjen flyttade till torpet Brunnsbovad ca 1820
1813 — 1820-talet
Anders Andersson f 1769 i Rensvist, Kullings-Skövde och hans hustru Karin Gustavsson f 1771 i Landa kom hit från Eggvena Bajagården. De hade innan dess varit Bråttensbybor och bland annat bott i torpet Syltemad/Örsholmen. Barn: Mattias f 1794 (landbo på Säteriet), Katarina f 1799 (till Tumberg 1827), Britta f 1806 (se nedan), Maria f 1809, Andreas f 1811, Stina f 1815 (d s å). I husförhörslängden 1811-1827 skrivs de först som landbor, men benämningen är överstruken och istället kallas de utfattiga. I nästa husförhörslängd står de som inhyses under Gäddegården. Kring 1830 flyttade de till Skåphult där de bodde inhyses hos torparen Jonas Thor. Med följde dotterdottern Kristina f 1824, Katarinas oäkta dotter. Hon flyttade till Landa 1833. Karin dog i Skåphult 1837 och Anders dog 1842.
Denna jordlott sambrukades nu förmodligen med någon av de andra brukningsenheterna.
1835 — 1836
Ett kort tag verkar Elias Jonsson f 1805 och hans hustru Anna Katarina Johansdotter f 1812 innehaft en fjärde lott i Gäddegärden. Barn: Anna Stina f 1834. De kom från Lena pastorat och återvände dit.
1836 — 1839
Därefter inflyttade Lars Bengtsson f 1799 i Herrljunga och hans hustru Britta Andersdotter f 1806 från Hol. Britta var dotter till Anders Andersson, se ovan. Barn: Bengt f 1827, Gustav f 1830, Johannes f 1835, Kristina f 1839. De står inte som brukare utan som stattorpare. De flyttade till torpet Skåphult 1839.
1847 — ca 1849
Återigen innehade en stattorpare eller statdräng som han även kallas bruket. Anders Larsson f 1817 i del X och hans hustru Greta Olsdotter f 1816 vid Olstorp, Algutstorp, kom hit med dottern Kristina f 1845. De hade tidigare varit tjänstefolk på Säteriet och senare i Frisegården. De blev snart torpare vid Frisegården.
DEL W
1797 — 1838
Bengt Eriksson f 1770, bror med Per Eriksson i del X, fick överta en fjärding i broderns gård i samband med att han gifte sig 1796 med Stina Andersdotter f 1772. Barn: Maria f 1797 (d 1798), Erik f 1799, Ingrid f 1800 (blev bondhustru i Lillegården), Katarina f 1803 (g m Petter Jonsson, blev torpare i Eggvena Hålegården), Andreas f 1805 (d av kikhosta 1806), Andreas f 1807 (g 1838 m Katarina Larsdotter, torpare under Lillegården), Kristina f 1812 (d s å). Stina dog 1816 och Bengt gifte om sig året därpå med Ingrid Olofsdotter f 1781, dotter till Olof Boo i torpet Gatan (torpboken nr 34). Barn: Kristina f 1818. Ingrid dog 1841. Bengt och dottern Kristina som gift sig med Sven Andersson och fött en dotter Anna-Stina 1847, flyttade till en backstuga vid gården där Bengt dog 1851. Kristina och barnen flyttade till Hol 1853.
1838 — 1844
Från Säteriet kom Anders Jonsson f 1775 i Fötene, S Härene och hans hustru Ingeborg Olofsdotter f 1775 i Hagö, S Härene med barn och tog över denna lott samt ytterligare 1/4 mt så att de brukare halva Gäddegården. Anders dog 1844.
1844 — 1852
Sonen Olaus Andersson f 1817 övertog 1/4 mt (de övriga 1/4 mt brukades förmodligen av ägaren Olof Svensson). Han flyttade till Tumberg Stommen 1852 där han blev måg på gården. Även modern Ingeborg följde med vid flytten.
Lunda 2:2
Håkansson
1853 — 1902
Olof Svensson i Tåstorp sålde halva Gäddegården till sonen Andreas Olofsson 1853. Andreas var född 1831 i Tåstorp, S Härene och gifte sig 1853 med Maja-Stina Andreasdotter f 1832 i Horsby, Tarsled, dotterdotter till Jonas Andersson som var bonde i Skattegården kring år 1800. Maja-Stina var vid giftermålet mer än halvvägs gången i sin första graviditet. Det berättas att hon aldrig kunde förlåta sin make för att han inte lät henne vara oskuld vid giftemålet. Barnen var: August f 1853 (se Guntorp 1:3), Johan f 1855 (se Guntorp 1:4), Matilda f 1859 (se Guntorp 1:4), Sofia f 1862 (g m Alfred Gustavsson i Nolgården, till Berghem), Emma f 1864 (se Östergården 3:5), Karolina f 1866 (till Göteborg 1888, d 1889), Albert f 1869 (se nedan), Selma f 1872 (se nedan). Vid laga skifte är Andreas antecknad som ”kvarboende”, han slapp flytta husen. Andreas var ordförande och kassör i Bråttensbys skolstyrelse när gamla skolan byggdes 1864 och hade även andra kommunala uppdrag. Liksom sin egen far investerade han i gårdar åt flera av sina barn. Maja-Stina dog 1903 och Andreas dog 1916.
1902 — 1936
Sonen Albert Andreasson f 1869 tog över gården med systern Selma Andreasson f 1872 som hushållerska. De var båda ogifta. Albert dog 1844 och Selma dog 1848.
1936 — 1974
Systersonen Karl Aronsson f 1900 i Östergården arrenderade gården från 1936 och köpte den 1943. Han gifte sig 1946 med sin bror Svens änka Vendela f Pettersson 1912 i Eggvena. Hennes barn: Bert f 1932 (g m Gull-Britt Eriksson, S Härene, till Vårgårda), Sven f 1933 (se nedan). Gemensamt barn: Margareta f 1949 (se nedan). Vendela dog 1987 och Karl dog 1989.
1974 —
Son och dotter Sven f 1933 och Margareta f 1949 Aronsson övertog gården. Margareta gifte sig året därpå med Christer Håkansson f 1948 i Viskafors. Sven och Christer brukade gården och Margareta jobbade som lärare. Christer och Margareta köpte så småningom även Svens del. Barn: Maria f 1977, Mats f 1980.
Lunda 2:7
Lundabacken fd Missionskyrkan
1877
Bråttensby Missionsförsamlingen bildades 1867. Samlingar ägde rum i skolan och ibland i kyrkan, men 1877 uppförde församlingen Bråttensby Missionshus. Ursprungligen bestod byggnaden av en enda sal och saknade uppvärmningsanordning. 1889 fick församlingen lagfart på tomten som skänkts av markägaren Andreas Olsson i Gäddegården. Först 1898 installerades en kamin. Salen delades i en större och en mindre sal. I den mindre salen hölls tidvis skolundervisning.
1953
Det uppfördes ett nytt missionshus på kullen strax bakom det gamla missionshuset. Yngve Andersson var ordförande i församlingen från 1943. Den nya missionshuset kostade ca 54 000.- och invigdes första söndagen i advent 1953. Den sista händelsen i missionshuset var Yngves begravning. Den gamla byggnaden skänktes till Gunnar Åhman vilken uppfördes på hans gård som hönshus.
1985 —
Tore f 1959 och Anette Aronsson f 1963 köper byggnaden och bygger om till bostad och flyttar in 1987. Barn: Mikael f 1987 kom med från Hagen och Emelie 1988 f och Jimmy f 1992 föddes här.
Lunda 2:8
Stenholmen
Från torpboken, redigerat: Torpet ligger på Geddegårdens utmark. Torpet är utsatt på skifteskartan och är således från tiden före skiftet. Kanske fanns det fler torp tidigare. Åtminstone de två första som är antecknade som boende här kan alltså ha bott på ett av flera torp som fanns då. Följande personer har bott på torpet:
1836 står noterat i husförhörslängd “Inflyttad från Hol till Geddegården skattetorpare Lars Bengtsson född 15/3 1799”. (Lars hade varit dräng i Geddegården innan han gift sig och flyttat till Hol.) Hans hustru hette Britta f 27/12 1806. Deras barn: Bengt f 25/10 1827 blev senare torpare i Skåphult (se nr 5), Gustaf f 14/5 1820, Johannes f 21/8 1835, Kristina f 25/3 1839. Hela familjen flyttade till Guntorp 1849 (se torp nr 3 och 5).
Anders Larsson och hustrun Greta (föräldrar till Isak, se torp nr 22) bodde vid Geddegården när dom var nygifta. Dottern Christina föddes här 10/4 1843. Anders mor och far var en tid brukare av en gårdslott i Geddegården efter morfadern Per. När fadern Lars Karlsson dog 2/12 1821 fick man flytta till torp Brusalund, som Per tagit undan. Anders bror Erik Larsson var senare gift och bodde i Tormungärde, Kvinnestad.
Snickaren Johannes Andersson Hast f 25/3 1831 flyttade hit med familj från Hastalyckan Östergården (nr 8) är säkert. Det är noterat i husförhörslängd 1869. Johannes hustru hette Anna Kristina f 30/3 1824 i Alingsås. Deras barn: Karl Alfred f 26/10 1857 utflyttade till Göteborg 1882 och Johan August f 6/8 1859 blev 1880 antagen till soldat på rote 1051 Holmen Tars1ed. Johan August fick då namnet Holmgren. Han bodde även en tid på Liskaheden (se nr 27). Caro1ina f 27/6 1861 utflyttade till Göteborg 1887, Rika f 30/5 1863 utflyttade till Göteborg 1887 samt Emil f 25/4 1870 död 11/5 1870. Johannes var med och byggde gamla skolan och även gamla missionshuset. Han emigrerade till Nordamerika 1888. Hustrun fick med hjälp av fattigkassan biljett till Nordamerika 1891. I en anteckningsbok som folkskollärare A Lindelöv skrivit står antecknat “l77 kr som bidrag till resan”.
Näste torpare här blev Johannes Andreasson “Brodda-Mågen” med sin familj. De hade tidigare bott i backstuga vid Geddegården och en tid inhyses i Brusalund. Johannes var född 11/12 1835 i Tumberg. Hans första hustru Kristina Eliasdotter var född 10/6 1828 på torp nr 11. I samband med giftet fick Johannes det namn som sedan följde släkten i flera generationer. (Kristinas mor var omgift med soldatsonen Johannes Jonsson Brodd, därav namnet Brodda-Mågen.)
Johannes och Kristinas barn: Maja-Stina f 27/7 1855, Anna-Matilda f 20/10 1860, Anders-Petter f 8/12 1862 (“Brodda-Anders”), Johan August f 20/9 1868. Maja-Stina hade en dotter Helga Charlotta Möller f 26/1 1878, som utflyttade till Hudene 1896. Anna-Matilda flyttade till Göteborg 1882 och även Maja-Stina flyttade dit år 1885. Johan August utflyttade till Eggvena 1891. Han blev rättare på Egendomen, bodde i “Skogen”. Han flyttade senare till USA. År 1884 tog sonen Anders Petter över Stenholmen. “Brodda-Mågen” flyttade då några hundra meter norrut till det torp som fick namn efter honom (se torp nr 17). “Brodda-Anders” gifte sig med Sofia Eriksdotter f 3/11 1861 i Kvinnestad. Hon kom hit från Remmene. Johan Ström i Skattegården var hennes bror.
Anders och Sofias barn: Helga f 1885, Hjalmar f 1887 utflyttad till USA, Ivar f 1888 utflyttad till USA (hette Blom), Ester f 1892 utflyttad till USA, Algot f 1895 flyttade till Tumbergs Frisegården 1922, Elin f 1897 var gift med John Sjögren och hade en son Hugo f 1918 (de flyttade till Siene 1918) och yngst var Paul f 1904.
“Brodda-Anders” var händig och var anlitad inte bara i Geddegården, där han hade dagsverksskyldigheter, utan även på andra ställen. Han arbetade både inom jordbruk och som smed. Anders hade ett tröskverk med vandring som han åkte omkring med på gårdarna.
Hustrun Sofia och barnen arbetade på torpet. Dom odlade så att arealen fördubblades under deras tid. Under den tiden kallades torpet Rende kulle men i husförhörslängd står ända från 1869 Stenholmen. År 1912 dog “Brodda-Mågen” och Anders fick nu bruka även det torpet. År 1933 dog “Brodda-Anders” och sonen Paul tog över torpet. Paul var tredje generationen brukare här. Han hade tidigare tjänat dräng. Redan som 14-åring hade han sin första plats i Åkatorp, Vedum och senare var han i Bitterna Algutstorp och Lund i Tumberg. “Brodda-Pauls” mor dog 25/2 1946. Paul gifte sig 1925 med Hilda f 13/2 1906. Deras barn: Östen f 1926, Tage f 1931, dottern, och Arne f 5/1 1937. Paul var mycket ute och arbetade på olika ställen i trakten, Han var även kyrkvaktmästare i Bråttensby.
År 1939 flyttade hela familjen till Borrebergsslätt i Herrljunga.
Efter Paul flyttade Karl Sjöberg f 24/10 1902 med familj in här. Hans hustru hette Svea f 19/11 1911 i Horla. Deras barn: Harald f 1933, Sven-Olof f 1935, Alf f 16/7 1936, Svea Rosa f 29/7 1937, Anna Margareta f 21/9 1938, Rolf Eje f 28/7 1939 död i trafikolycka, 1972, Knut Ove f 13/11 1940, Maj Gulli f 9/6 1942 död 26/4 1943, Tor Ingemar f 18/12 1943, Kjell Göte f 18/3 1945, Maj Gulli f 24/4 1946, Ina Karin f 27/7 1948, Ulla Britt f 3/10 1949. Svea Sjöberg dog 1/2 1954 och Karl Sjöberg dog 16/11 1975.
198?
Nu boende är muraren Alf Sjöberg, som har friköpt stället.
Lunda 2:3
1853 — 1860
Olof Svensson förblev ägare och utbrukare av den andra halvan av Gäddegården till 1860.
1860 — 1896
Sonen Samuel Olofsson f 1838 köpte gården. Detta var strax efter att laga skifte inletts för Lunda by och husen låg då fortfarande på den gamla platsen nära Andreas Gäddegård. Det har sagts att de låg söder om Andreas gård, på andra sidan om den stora eken som fortfarande finns kvar. Samuel fick flytta husen till den plats där de fortsättningsvis skulle stå. Stora delar av åkerjorden var då mycket sank, men genom åsänkninen, som Samuel var en av de drivande krafterna i, kunde gården ge bra skördar.
Samuel gifte sig 1860 med Kristina Johansdotter f 1840 i Kullings-Skövde. Barn: August f 1861 (se nedan), Matilda f 1863 (g 1884 m Janne Johansson Kyrkås), Emma f 1867 (se nedan), Ida f 1871 (g m Johannes Jansson i Ölltorp, Fölene), Martin f 1874 (d 1875), Selma f 1876 (g 1899 m Emil Johansson i Fötene, S Härene), Gerda f 1881 (till Bråttensby Lillegården). Även Samuels ogifta bror Johannes f 1827 bodde här från 1866 till sin död 1882. Liksom sin bror Andreas var Samuel kommunalt engagerad. Han var också den drivande kraften vid uppförandet av Bråttensbys missionshus som stod färdigt 1877.
Gården var sämjedelad i två delar 1896-1975. Skogen ägdes gemensamt. I samband med delningen byggdes det numera vita boningshuset som rymde två lägenheter. Huset hade till en början ett torn varifrån Samuel kunde övervaka drängarnas och pigornas arbete på åkrarna.
DEL A
1896 — 1913
Samuel förblev ägare av den ena delen. Han dog 1915 och Kristina dog 1930.
1913 — 1948
Därefter övertogs gården av sonen August Samuelsson f 1861 och hans hustru sedan 1903, Sofia Tengstrand f 1852 i Ransberg. De kom från Luttorp, Eggvena. Augusts barn i tidigare äktenskap med Amanda Lovisa Alexandersdotter (f 1866 i Göteve, d 1897): Carl f 1889 (g m Tyra Johansdotter i Eggvena Kungegården, senare ägare av Luttorp, Eggvena), Mary f 1891 (g m Carl Andersson Eggvena Ågården), Josef f 1893 (utvandrade till USA 1927, där g m Cecilia), Ruth f 1897 (se nedan). Sofias barn i tidigare äktenskap: Vendla (g m Carl Janås, Kyrkås Stommen), Valfrid f 1892 (g m Alice Svensson Eggvena Bro). Sonen Josef byggde ett nytt hus 1919, nuvarande Hermanssons. Fadern August sade att han byggde på ”attan da’a” (arton dagar) för att han var en sådan duktig byggmästare. Sofia dog 1932 och August dog 1953.
1948 — 1954
Augusts dotterson Ingvar Andersson f 1925 innehade gården i några år innan han övertog sina föräldrars gård, Eggvena Ågården.
1954 — 1967
Försäkringsinspektören Gereon Andersson f 1897 i del B var sedan 1927 gift med förrförra ägarens dotter Ruth f Samuelsson 1897 och tog nu över gården. Gereon dog 1967.
1967 — 2019
Birger Yngvesson f 1939 i del B blev nu ägare. Han gifte sig 1975 med Margareta f Jansson 1941 i Tollered. Barn: Tor f 1975, Erik f 1977. År 1975 köpte Birger även sin fars gård (del B) och ägde därmed hela Gäddegården 2:3. Han dog 2016.
2019 —
Joakim Hermansson f 1985 på Guntorp köpte tomten och jordbruksmarken och flyttade hit. Margareta behöll skogen.
Lunda 2:9
DEL B
1896 — 1932
Samuels dotter Emma Samuelsdotter f 1867 gifte sig 1888 med Alfred Andersson f 1859 i Skottstorp, Eggvena och fick denna lott. Alfred var ordförande i Bråttensby missionsförening i många år. Barn: Ester f 1889 (g 1912 m Herman Andersson, bodde i Gråbo), Josef f 1892 (g 1916, bodde i Horsby Kronogården), Elof f 1894 (d 1907), Gereon f 1897 (se del A), Åke f 1900 (g m Linea Hallén, handlare i Eggvena), Yngve f 1901 (se nedan). Emma dog 1905 och Alfred gifte om sig med Matilda Andersdotter f 1865 i Eggvena Håkansgården. Alfred var ordförande i Bråttensby missionsförening i många år. Han dog 1943 och Matilda dog 1948.
1932 — 1975
Sonen Yngve Andersson f 1901 gifte sig 1932 med Elly Andersson f 1908 i Tåstorp, S Härene och tog över gården. Barn: Berth f 1935 (g m Elvy Axelsson i Gråbo), Inger f 1938 (g m Harry Josefsson, till Ulricehamn), Birger f 1939 (se del A), Gullbritt f 1947 (g m Lennart Johansson, till Timmele). Yngve tog över ordförandeskapet i Bråttensby missionsförsamling efter sin far. Gården såldes 1975 till sonen Birger som redan innehade del A. Yngve dog 1984 och Elly dog 1992.
Senaste kommentarer