Backgården var frälse så långt bak i tiden som är känt och fram till 1688, då gården övergick till krono på grund av obetalda utlagor. Från början var gården ett helt mantal, men från år 1690 förmedlades jorden flera gånger så att den från 1706 och framåt skulle räknas som 1/2 mantal. Redan i skattelängen som upprättades i samband med Älvsborgs lösen 1571, förekommer benämningen ”Backen”. Från 1610-talet används ”Backen” och ”Backegården” omväxlande.
Backgården fram till 1690-talet
Förste kände landbon var Bryngel Persson som bodde här från 1560-talet till ca 1590. Senast från 1590-talet var gården uppdelad i två delar.
ENA DELEN
— ca 1654
Per Bryngelsson brukade halva gården från åtminstone 1609. På grund av namnet kan man spekulera i om han var son till Bryngel Persson, se ovan. Han var i alla fall gift med Märta Persdotter och när han dog ca 1644 stod hon som gårdens innehavare i ytterligare tio år.
Ca 1654 — 1690
Därefter övertog Lars Persson bruket. Han nämns i domboken 1690 då han var skyldig mantalspenningar. Eftersom han var 80 år och fattig skulle han befrias från skulden.
ANDRA DELEN
— ca 1628
Andra halvan brukades av Per Andersson. Under tidigt 1600-tal hade alltså brukarna i Backgården samma förnamn och ibland kallas de Store Per och Lille Per. Vem som var den store och vem som var den lille går dock inte att sluta sig till.
Slutet av 1620-talet
En soldathustru Botilla nämns, liksom Anders.
Ca 1633 — ca 1673
Näste brukare som nämns är Bryngel Svensson som var gift med Ingrid Persdotter. De bodde kvar inhyses efter att de lämnat ifrån sig bruket.
Ca 1673 — 1690-talet
Därefter kom Ambjörn Nilsson. Han dog ca 1699 men verkar ha lämnat ifrån sig bruket tidigare och bodde kvar på gården i andras bröd.
I början av 1690-talet bytte båda gårdslotterna brukare och det är oklart vilken brukare som övertog respektive gårdshalva.
Eggvena 3:3
Södra delen av två, varav den norra ligger i Eggvena, tidigare Backgården 4:2
Lotten var på 1/4 mt.
1690-talet — 1704
Brukaren här var Per Jonsson med hustru (hans efternamn: dombok 1703 st §5).
1704 — ca 1709
Det tidigare folket försvann till okänd ort och istället brukades lotten nu ett tag av Bryngel Svensson med familj, se vidare under Östergården och Frisegården. Bryngel fick hämta virke för fähusbyggnad 1703 (ht §35).
Ca 1709 — ca 1721
Därefter kom en annan Bråttensbyfamilj tillfälligt hit, nämligen Erik Ingelsson från Skattegården med hustru och barn.
Ca 1721 — ca 1746
När svågern Per Eriksson som var bonde i Skattegården avled, övertog (eller egentligen återtog) Erik bruket av dennes lott. Istället kom svågerns änka Ingrid Ingelsdotter f 1693 i Lillegården hit. Hon gifte sig ca 1722 med Lars Andersson. Barn: Britta f 1722 (se nedan), Per f 1726 (1737 dömd att sitta i stocken en söndag för att ha slagits med en annan pojke under en gudstjänst i Eggvena kyrka, senare bonde i Skattegården), Anders f 1733 (bonde i Östergården). Lars dog ca 1745. Änkan gifte om sig 1756 med änklingen Olof Jonsson i Östergården, sonen Anders svärfar, och flyttade dit.
Ca 1746 — ca 1772
Dottern till föregående brukare Britta Larsdotter f 1722, gifte sig med Anders Persson f 1723 och övertog gården. Barn: Lars f 1749, Per f 1751, Anna f 1752 (se nedan), Maria f 1755 (d s å), Per f 1760 (d av kikhosta 1762), Bengt f 1763 (d 1764), Märta f 1765 (d 1767). Anders dog 1767 och Britta brukade gården som änka i ytterligare några år. Hon dog i dysenteri 1781.
Ca 1772 — 1793
Anders Månsson f 1744 övertog nu gården och gifte sig 1773 med dottern till de tidigare brukarna, Anna Andersdotter f 1752. Barn: Magnus f 1774 (d s å), Maria f 1775 (d 1799), Ingrid f 1777 (d 1781), Katrina f 1779 (d i dysenteri 1781), Andreas f 1781 (d 1784), Ingrid f 1785 (d av kikhosta 1786), Katrina f 1787, Anders f 1789, Magnus f 1792 (d 1794). Anders dog i lungsot 1793 och Anna dog 1803.
1795— 1801
Erik Larsson f 1741 och Sara Månsdotter f 1751 som bodde på Krogen, brukade halva gården redan under Anders Månssons tid. De övertog även återstoden efter hans död och flyttade hit 1795. Dottern Johanna föddes 1796. Sara dog 1798.
Ca 1798 — 1801
Erik överlät bruket till sonen Andreas Eriksson f 1770. Han gifte sig 1799 med Kerstin Larsdotter f 1780 på Stommen. Barn: Johannes f 1800 (d av kikhosta 1801). De innehade gårdsbruket men verkar ha bott på Stommen. Tillsammans med Andreas föräldrar och syskon lämnade de Backgården för att istället ta över Hägnen 1801.
Ca 1801 — ca 1807
Gården ägdes och brukades nu av Johannes Brink på Säteriet.
Ca 1807 — ca 1833
Lars Larsson f 1777 och hans hustru Ingeborg Månsdotter f 1769, boende i Skattegården, köpte gården av föregående ägare för 650 riksdaler riksgäldsmynt. De hade den först som utbruk men flyttade hit 1813 med de yngre barnen i samband med att Ingeborgs dotter i första äktenskapet tillträdde hemmanet i Skattegården. Lars köpte även halva Lillegården ca 1830. Ingeborg dog 1835 och Lars dog 1840.
Senast från 1811 bodde Lars bror Anders Larsson f 1775 och hans hustru Britta Eriksdotter f 1776 här. De kom från Hägrunga, Algutstorp och hade tidigare bott ett kort tag i Skattegården. Barn: Stina f 1801, Maria f 1802, Ingrid f 1807, Elin f 1811. De flyttade till Svenstorp Lillegården, Siene 1812.
Ca 1833 — 1865
Lars och Ingeborgs son Johannes Larsson f 1806 gifte sig med Kerstin Bengtsdotter f 1806 i Gäddegården och tillträdde här. Han löste ut gården från halvsyskonen på moderns sida Anna Olofsdotter och Olof Olofsson i Skattegården. Han övertog också den lott i Lillegården som hans föräldrar ägt. Barn: Lasse f 1834 (se nedan), Johanna f 1836 (g 1859 m Isak Andreasson i Venavalla, Remmene), Kristina f 1837 (övertog faderns lott i Lillegården), Anders f 1840 (kvävd av våda s å), Anders f 1841 (se nedan), Maria f 1844 (g 1867 m Gustav Andreasson S Härene Stommen), Sofia f 1847 (d 1848). Johannes var med i den första skolstyrelsen i Bråttensby, som var gemensam med Algutstorp, Landa och Tumberg. Han hade också andra kommunala uppdrag och var nämndeman i Kullings häradsrätt. Kerstin dog 1872 och Johannes dog 1876.
1865 — 1889
Sonen Anders Johansson f 1841 övertog gården och gifte sig 1866 med Maria Andersdotter f 1827 i Nordgården. Andra halvan ägdes först av brodern Lasse Johansson f 1834 som dock sålde sin del och flyttade till Remmene 1883. Det var Anders och Lasse som ägde gården i slutet av laga skifte då husen flyttades till nuvarande tomtplats. Anders och Marias barn: Emma f 1866 (se nedan), Sofia f 1868 (utvandrade till USA 1888, var hemma på besök 1894 men återvände samma år, ogift och död i USA). Anders var förutom jordbrukare slaktare, en syssla han fortsatte med även sedan han sålt gården till sin måg och dotter. Maria dog 1900 och Anders dog 1925.
1889 — 1926
Dottern Emma Andersdotter f 1866 gifte sig 1888 med August Larsson f 1856 på Stommen och de övertog gården. Barn: Ester f 1889 (g m Edvard Nilsson i Hoberg Postgården, Kullings-Skövde), Jenny f 1891 (d 1942), Hedvig f 1893 (g m folkskolläraren Erik L Larsson i Salstad), Einar f 1894 (järnvägsarbetare, g m Clara Johansson från Hultafors, bodde i Göteborg), Josef f 1896 (d s å), Elsa f 1898 (g m Adolf Johansson i Åby, Landa), Anna f 1900 (g m Hjalmar Andersson i Tokatorp, Remmene), Valdemar f 1903 (se nedan), Georg f 1906 (g m Gunhild Hermansson i Eggvena Ågården, senare boende i Bänatorp, Algutstorp), Linéa f 1910 (ogift, hade fiskaffär i Göteborg). Emma dog 1928 och August dog 1942.
1926 — 1960
Sonen Valdemar Larsson f 1903 övertog gården. Han gifte sig med Ruth f Svensson 1908 i Lillegården. Barn: Lars f 1933 (g m Inger Svensson Herrljunga), Siv f 1934 (g 1954 m Karl-Erik Knutsson i Hoberg, till Vårgårda 1955), Ingvar f 1936 (se nedan), Håkan f 1941 (g 1969 m Anita Josefsson i Ljung, flyttade till Alingsås). Valdemar och Rut köpte 1947 granngården Stommen 2:3 som hade såväl angränsande åker som skogsmark. De flyttade till Altorp, Herrljunga 1963 efter att de sålt gården till sonen. Valdemar dog 1973 och Ruth dog 1982.
1960 — 2013
Sonen Ingvar Valdemarsson f 1936 övertog gården. Han gifte sig 1963 med Elsie f Josefsson 1940 i S Härene Östergården. Barn: Jonas f 1966, Ingela f 1970.
2013 —
Joakim Hermansson f 1985 på Guntorp tog över gården. Han bodde här med sin familj fram till 2019 då de flyttade till Gäddegården.
Bråttensby 4:7
Från torpboken, reviderat: Torp under Backgården redan på 1830-talet. Torpet kallades Brännet.
Den förste kände torparen kom hit 1830. Han hette Andreas Andersson f 8/7 1804 i Tumberg. Hans hustru hette Maja Bengtsdotter f 26/5 1803 i Lunda Geddegården. Barn: Inga-Stina f 17/8 1830 (farmor till Harry Axelsson, Landa), Christina f 25/5 1832, Johannes f 28/1 1834, Anders f 13/2 1836 död 1841, Johanna f 20/6 1841 gift med LiseSvante (se nr 49), Anna-Maria f 26/3 1844 (även hon bodde i Örsholmen på äldre da’r. Se nr 49). Hela familjen flyttade år 1847 till torp Enehagen i Landa.
Torpet Brännet övertogs nu av Petter Larsson f 3/12 1821 i Åby Storegården. Han hade tidigare varit dräng på Backgården. Petter gifte sig med Britta Bryngelsdotter f 6/4 1824 i Bråttensby. Barn: Johanna f 22/12 1847.
Familjen flyttade år 1850 till Fötene Södra Härene, blev senare arrendatorer på Backsgårdens soldattorp Örsholmen åren 1857-60 (se nr 44) och banvakt vid Jordbro år 1862.
Näste torpare kom hit 1854. Han var från Bergstena och hette Jan Petter Magnusson f 26/4 1804. Hustrun hette Ulla Abrahamsdotter f 4/8 1808. Barn: Samuel f 26/12 1837 flyttade till Bälinge 1855, Johan Magnus f 11/3 1847, Anna Kristina f 28/3 1850. Vid skiftet beslutades att Backgårdens soldattorp, som sedan långt tillbaka legat i Örsholmen, skulle flyttas hit. År 1861 fick torparfamiljen Magnusson flytta till torp vid Skattegården och hit flyttade istället korpralen vid Västgöta Dals regemente Andreas Johansson Braf född 12/10 1833 i Örsholmen. Han var son till förre soldaten Johan Braf. Han var således andra generationen soldat för Backgården. Andreas Braf hade många syskon bl a Brafa-Britta och Johannes, kyrkvaktmästaren, som gifte sig med Isaks mor Greta på gamla da’r.
Andreas’ hustru hette Maja-Stina Pettersdotter f 13/5 1832 i Hägnen. Hon var syster till Johan Pettersson, Hägnen.
Deras barn: Herman f 15/4 1866 emigrerade till USA 1885, Selma f 6/7 1871 och Emil f 17/12 1874. Andreas Braf begärde avsked som soldat och flyttade 1886 till Landa med sin familj.
År 1887 flyttade så f d artelleristen Herman Johansson Brodd in här. Han kom från Karlsborg 1855 hem till Jordbro. Han sökte och blev antagen till soldat här och fick då namnet Braf. Den 12 jan 1887 skrevs kontrakt mellan knekten och rotehållarna som var för stamroten Svante Johansson och August Larsson Bråttensby Backgården och utroten August Johansson och Johan Johansson från Härene Nolgården samt Anders Johansson och A Lång från Siene Grågården. Av kontraktet framgår att roten skulle hålla soldaten, förutom med torp och hus, 10 kr i handpenning, lega 15 kr, årlig lön 15 kr, en del utsäde, hjäp att bruka torpet när soldaten är kommenderad reparationer av husen, vedbränsle, 18 lass bränntorv, bete till soldatens kor å stamrotens utmark osv. Detta kontrakt gällde fram till 1905 då utrotehållarna försålde sin andel i husen på soldattorpet till stamrotehållarna för en summa av 176 kronor. Samtidigt skrevs ett nytt kontrakt med soldaten, där han under sin återstående tjänstetid skulle ha 200 kronor årligen istället för förmånerna i föregående kontrakt. Dessutom skrevs ett köpekontrakt mellan stamrotehållarna och soldaten om försäljning av soldatorpet till soldaten.
Pga diverse svårigheter, bl a brann boningshuset ner och måste byggas upp igen, avslutades inte försäljningen förrän 1922. Braf begärde och fick avsked 1920. Han fick medalj för lång och trogen tjänst. Han fick sin sista lön från rötebönderna samma år: Herman Braf gifte sig 1886 med Sofia Johansdotter 1/1 1867 vid Olstorp i Algutstorp. Deras barn: Karl Herman Fritjof f 24/5 1888 utflyttade 1918, Hjalmar Emanuel f 19/5 1891, Naemi Josefina f 11/1 1894 död 16/2 1894, Gertrud Elisabeth f 3/3 1895 död 16/6 1895, Gertrud Aurora f 28/8 1896, Valborg Elenora f 28/8 1898, Anna Elisabeth Hedvig f 1901, Oskar Eugen f 1903, Folke Simon f 10/12 1905 utflyttade till Tumberg 1938 och senare till Vårgårda, Sigrid Maria f 1910 utflyttade till Vårgårda 1947 nu boende i Hedemora.
Herman Braf var en energisk jordbrukare, röjde sten och odlade. Han fick även medalj för välskött jordbruk. Han dog 1946.
Stället köptes av sonen Oskar Braf. Han gifte sig med Ebba Viktoria f 24/1 1908. Deras fosterdotter heter Irene Axelsson f 24/11 1952. Oskar arbetade på Vårgårda armaturfabrik fram till pensionsåldern. Oskar Braf dog 2/3 1977. Han var då 74 år. Hustrun Ebba bodde kvar i huset till 1998 och jorden utarrenderades till Rune Östh, Frisegården. Ebba flyttade 1998 till äldreboende i Herrljunga och dog där 2002. Ebba hyrde utbostaden först till Oswald ? och sedan till Thomas Lycke år 1998.
2002 — 2002
Irene Axelsson fick torpet testamenterad till sig och sålde det.
2002 —
Thomas Lyckes f 1949 son Patrik Lycke f 1980 köpte torpet och hyr ut det till sin far.
Bråttensby 4:10
1975 —
Börje f 1926 och Barbro Jarl f 1938 köpte en tomt av Ingvar Valdemarsson och byggde ett hus där. De kom från Grytåsen i Kvinnestad som exproprierades av försvaret. Barn Monica f 1971 och Jeannette f 1977.
Bråttensby 4:9
Tidigare Backgården 4:3 eller Bäckebo
Även denna lott var på 1/4 mt.
1691 eller 1692 — ca 1724
Den tidigaste bonden som med säkerhet kan hänföras till denna gårdslott, är Bengt Jonsson. Han kom från Nårunga Börjesgården (Gäsene renov domb 1692 ht §10). Vid ankomsten hit tilläts han hämta ekvirke för att bygga upp den alldeles nedruttna gården (domb 1692 vt §18). På 1710-talet var han socknens klockare. Enligt sonens dödsnotis hette Bengts hustru Elin Larsdotter. Barn: Per (sergeant, avskedad senast 1721), Lars f 1705 (se nedan.
Ca 1724 — 1767
Bengt lämnade ifrån sig bruket till sonen Lars Bengtsson f 1705. Lars gifte sig ca 1726 med Maria Olofsdotter f i Uddetorp. Barn: Bengt, Hans f 1735 (bodde i torpet Gatan, d 1785), Kerstin f 1736 (bondhustru i Gäddegården), Erik f 1741 (bodde på Krogen och senare i Backgården 4:2), Elin f 1747 (se nedan). Lars var kyrkovärd från 1755. Maria dog 1763. Lars gifte om sig 1770 med änkan i Nolgården Kerstin Andersdotter och de bosatte sig i ett torp under Skattegården med namnet Gatan. Båda dog 1777.
1767 — ca 1775
Dottern Elin Larsdotter f 1747 gifte sig 1765 med Lars Olofsson från Asklanda och övertog gården. Barn: Maria f 1768 (d s å), Lars f 1769 (d s å), Måns f 1771 (d i koppor 1773), Magnus f 1775, Maria f 1779 (bondhustru i Fägered, senare Skattegården, Jällby). Under första halvan av 1770-talet avvecklade de sitt jordbruk varefter de nämns som utfattiga och bräckliga i mantalslängden. Elin dog 1788 och Lars gifte om sig 1791 med Kerstin Johansdotter f 1748 d 1797. Han dog 1809 som allmosehjon. Lars var troligen den man som i torpboken kallas Backa-Lars och platsen Backa-Larsa gård var en mindre jordlott längst upp på höjden som han tog undan i samband med att han överlämnade bruket till efterföjande åbo.
Ca 1771 — 1801
Andreas Andersson f 1746 i Skattegården övertog ena halvan av gården kring 1771 och återstoden kring 1775. Han gifte sig med Margareta Persdotter f 1750. Barn: Anders f 1772 (d 1773), Ingeborg f 1773 (d i koppor s å), Inggerd f 1774 (d s å), Per f 1775 (d i kallbrand 1793), Anders f 1778 (d av koppor 1779), Anders f 1780 (d s å), Maria f 1781 (se nedan), Annika f 1784 (d s å), Johannes f 1785 (d s å), Ingeborg f 1786 (se nedan), Kerstin f 1789 (d 1791), Anders f 1792 (senare bonde i Skattegården). Andreas dog av slag 1801 och Margareta dog 1821.
1801 — 1806
Dottern Maria Andersdotter f 1781 övertog gården. Hon gifte sig 1802 med Anders Andersson f 1779. Barn: Anna Britta f 1803 (d av koppor 1805), Inga Kristina f 1805. De flyttade till Lekåsa 1806.
1806 — 1845
Istället övertog Marias syster Ingeborg Andersdotter f 1786 gården. Hon gifte sig 1807 med Sven Gunnarsson f 1783 i Hoberg, Kullings-Skövde. Barn: Anders f 1808 (d s å), Andreas f 1809 (g m Helena Pettersdotter, senare ägare i Säteriet och Venavalla Västergården, Remmene), Maria f 1813 (d av kikhosta 1814), Johannes f 1815 (till Remmene, gick under namnet ”Hälven”, se även Säteriet), Anders f 1818 (till Säteriet), Gustav f 1821 (d s å), Maja Stina f 1822 (se nedan), Elias f 1826 (brukare i Säteriet och Skattegården), Johanna f 1830 (g m Gustav Hansson i Enet, Algutstorp). Ingeborg dog 1835 och Sven gifte om sig med änkan Stina Olofsdotter f 1778 i Algutstorp som inflyttade 1837 från Hol. Stina dog 1849 och Sven dog 1868.
1845 — 1867
Dottern Maja Stina Svensdotter f 1822 gifte sig 1845 med soldaten Johan Stål f 1813 och övertog gården. Johan kom från Säteriet och hade med sig följande barn i tidigare äktenskap: Maja Stina f 1833 (till Säteriet), Sven f 1836 (till Lillegården), Johanna f 1842 (g m Johannes Johansson f 1837, bodde på Eggvena Stommen, till Åby, Landa 1881 och till USA 1882), Anders Gustav f 1844 (till USA 1869). Gemensamma barn: Inga Stina f 1845 (se nedan), Matilda f 1849 (kvävd av våda s å), Johannes f 1851 (till Herrljunga 1875), Herman f 1856 (till Jällby Nordgården 1881), Alfred f 1860 (d s å). Johan fick avsked som soldat 1846. Han arrenderade sin tidigare lott i Änet Nedergården, Kvinnestad på 1840-talet och Olstorp, Algutstorp 1850-1858. Då han lämnat ifrån sig gården till sin måg, tog han undan marken vid Jordbro där han odlade upp ett litet område. Han byggde hus och ladugård. Torpet kallades Bäckebo efter gården. Maja Stina dog 1881 och Johan bodde hos sin måg och dotter i Säteriet under sista delen av sitt liv. Han dog 1898.
1867 — 1895
Dottern Inga Stina Johansdotter f 1845 gifte sig 1867 med Svante Johansson f 1840 i Äspekroken, S Härene och övertog gården. Barn: Emma f 1868 (g 1897, till Eling 1898), Johan Herman f 1870 (till Göteborg 1892), Janne f 1872 (till USA 1893), Martin Emil f 1875 (till USA 1898), Alma Josefina f 1878 (till USA 1896), Olga Maria f 1881 (till USA 1899), Helga Viktoria f 1883 (till USA 1901), Hildur Italia f 1886 (till Alingsås 1917 där hon hade en affärsrörelsen, d 1948). Svante var ägare när husen i början av 1870-talet flyttades från byplatsen vid bäcken där husen legat sedan byns tillkomst, till den nuvarande tomtplatsen. Han dog 1894. Familjen kom på obestånd, tvingades sälja gården och flytta till torpet Bäckebo vid Jordbro. Inga-Stina dog där 1916.
Ur De gamla berättar, en uppteckning från 1935 som skulle röra något som skett 66 år tidigare i Bäckebo: ”När jag tjänte i Bråttensby, hade de ett barn som fått ’mördeskiven’. Det var nån som hade mördat som sett barnet barhuvat. Och det skulle endast en som mördat kunna bota. De var efter en som hette Svante-Ihanna. Hon klippte av alla naglarna på händer och fötter, och sen skar hon sej tre skårer i lillfingret och ur var skåra skulle hon ta tre droppar blod. Det skulle pojken ta in. Han hade haft sjukan i sex veckor förut och sex veckor efter blev han bra.”
1895 — 1943
Gården köptes av Anders-Petter Fagersson f 1861 i Venevalla, Remmene och hans hustru Selma Andersdotter f 1871 i Fårekulla Lillegården, Remmene. Familjen inflyttade från Remmene samma år. Barn: Ejnar f 1891 (d 1921), Ester f 1893 (se nedan), Elof f 1895 (g m Karin Hedén i Remmene, bodde i Alingsås, d 1974), Elsa f 1898 (g m Olle Remner i Remmene), Eskil f 1902 (se nedan), Edor f 1904 (till Bergstena 1937, d 1948), Elis f 1907 (g 1942 m Karin Karlsson i Kvarnbacken, Bergstena, var arrendator i Bergstena Storegården 1937-1942 tillsammans med brodern Edor, till Alingsås 1942), Evald f 1909 (d 1936), Ebbe f 1912 (g m Isa Fogel i Essunga, hade taxirörelse i Vårgårda), Ella f 1914 (d 1933). Anders-Petter hade många kommunala uppdrag och var en tid nämndeman. Selma dog 1928 och Anders-Petter dog 1943.
1943 — 1963
Gården övertogs av syskonen Eskil och Ester Fagersson. Ester gifte sig 1950 med Hilding Johansson f 1887 från Ramnaklev, Asklanda. Ester dog 1963. Samma år utflyttade Hilding till en dotter i Kungälv och Eskil till Herrljunga där han dog 1973.
Tomten avstyckades och marken sammanslogs med Nordgården 6:2. Nedan följer fastighetens ägare.
1963 — 1978
Sjöingenjör William Pyk f 1905 Astrid Pyk ca 1915.
1978 — 1980
Astor Andersson fru
1980 — 1981
Ove och Ingrid Bjulestam.
1981 —1983
Kurt och Ingrid Karlén.
1983 — 1988
Ingert f 1941och Eva Thulin f 1945. Barn: Helene f 1983, Jennie f 1986.
1988 — 2016
Jan Pederssen f 1955 i Fredrikshavn Danmark, d 2005, och Ebon Pedersen f 1961, barn Peter f 1989, Stefan f 1992 och Niklas f 1994.
2016 — 2019
Joakim Stenby vokalist i hårdrocksbandet Brutus död 2019 och Jenny Stenby Segerfelth f 1978, efter Joakims död flyttade Jenny till Ramsberg hösten 2019
2019 —
Staffan Lennart Björk f 1960 köpte gården och dottern Marta Maria Björk f 1995 är skriven på fastigheten.
Senaste kommentarer