Stommens historia

Gårdar med namnet Stommen finns i många socknar. Namnet betecknade under medeltiden ett hemman i en annexförsamling i ett pastorat, vars skatt tillföll pastoratets präster. Efter reformationen övertog kronan undan för undan praktiskt taget all kyrkojord och Stommen i Bråttensby övergick formellt från kyrko till krono på 1630-talet. Redan 1652 sålde kronan gården till fru Beata Delagardie, och gården blev således frälse, vilket den förblev till slutet av 1700-talet då den ägdes av Major Lars Wahlfelt på Ribbingsberg, S Härene. År 1799 friköptes gården av åboerna. Gården var till en början ett helt mantal men förmedlades 1678 till ett halvt.

Mitten av 1500-talet
I den första jordeboken 1546 kallas bonden Anders. Förmodligen avses samma person som den Anders Håkansson som nämns 1556 och 1566.

Gården tas inte upp i jordeboken 1567 och anges som öde 1568. År 1567 var Skattegården ”bränd”, och kanske hade Stommen gått samma öde till mötes. Den danska hären härjade i trakten kring de här åren.

Ca 1570 — ca 1595
Vid Älvsborgs lösen 1571 kallas bonden Nils Andersson. Namnet Nils nämns därefter i tiondelängderna in på 1590-talet.

Ca 1595— ca 1627
Senast från år 1600 fanns två parallella brukare: Anders Nilsson och Gunne, där den senare snart avlöstes av Jon.

Ca 1627 — andra halvan av 1670-talet
Från 1629 var dock Nils Andersson ensam brukare av hela gården. Det är tänkbart att han var son till Anders och barnbarn till sin namne från 1500-talet. Han verkar ha varit änkling kring 1640 men gifte kort därefter om sig. Hans senare hustru var förmodligen den Ingrid Arvidsdotter som nämns i mantalslängden då han själv försvinner där 1670, och som är kvar till mitten av 1670-talet.

Gården delades vid den här tiden åter upp i två lotter.

Del A (som nu är del av Eggvena 3:3 i Bråttensby)

Ca 1664 — andra halvan av 1670-talet
Nils brukade gården delvis parallellt med sin son Anders Nilsson. Sonen nämns sista gången i roteringslängden 1676.

Andra halvan av 1670-talet — slutet av 1600-talet
Möjligen dog Anders och efterlämnade änkan Märta som nämns 1679 och möjligen gifte hon om sig med den Nils Olofsson som nämns 1680. Efterföljande år nämns istället Marit, vilket kan syfta på Märta. Kanske hade hon blivit änka igen.

Ca 1681 — ca 1700
Hans Hemmingsson innehade gården, till en början parallellt med Märta. Han var son till Hemming i den andra gårdslotten och gifte sig med Britta Andersdotter. De flyttade till Högstorp, Tumberg ca 1700. (Allmänt: domb 1698 st §29.)

Ca 1700 — ca 1703
Istället flyttade Erik med hustru hit från Eggvena.

Ca 1703 — ca 1708
Erik försvinner och istället dyker Nils Andersson med hustru upp. De flyttade ca 1708 till Frisegården i samband med att Nils antogs som soldat för Kullings kompani, Hägrunga Östergårdens rote.

Gårdslotten verkar därefter ha varit övergiven under några år, alternativt sambrukad med del B.

Ca 1712 — ca 1726
Hit flyttade nu Asmund Gunnarsson och hans hustru Elin. De kom från Säteriet. Barn: Bengt (se nedan), Sigrid f 1710 (se nedan), Bengt f 1717 (bodde i Östergården), Erik f 1721 (bodde i Nolgården). Asmund dog ca 1723. Elin brukade gården som änka i ytterligare några år.

Ca 1726 — 1737
Elin överlämnade bruket till sonen Bengt Asmundsson den äldre. Elin dog ca 1727. Bengt gifte sig 1737 med en dotter i Frisegården och blev bonde där.

1737 — ca 1774
Föregående brukares syster Sigrid Asmundsdotter f 1710 gifte sig 1737 med Lars Olofsson f 1713 och övertog bruket. Barn: Elin f 1742 (se nedan), Anders f 1745, Kerstin f 1748 (d s å), Olof f 1750 (d s å), Erik f 1751. Lars dog 1776 av slag och Sigrid dog 1788.

Ca 1774 — 1794
Dottern Elin Larsdotter f 1742 gifte sig med Lars Andersson f 1749 och tog över gården. Barn: Anders f 1775 (bodde senare i Skattegården och Backgården), Lars f 1777 (blev hemmansägare i Skattegården, senare Backgården), Bengt f 1780. År 1787 skrev Lars kontrakt på att hyra en kvarn under Olstorps säteri för 20 år, men han bodde kvar och dog av lungsot 1794. Resten av familjen flyttade 1797. Elin bodde åren 1800-1803 hos sonen Anders i Skattegården och därefter hos sonen Lars i Backgården där hon dog 1805.

1794 — 1796
Ogifte Hans Bryngelsson f 1755 övertog 1/6 mt medan återstående 1/12 mt brukades av Anders Olofsson i Skattegården. Hans hade varit omväxlande bonde och dräng i Skattegården. Han lämnade bruket 1796 för att istället bli dräng på gården. Två år senare, i tämligen mogen ålder, gifte han sig till Eggvena Stommen och bildade familj.

1797— 1799
Från torpet Örsholmen under Säteriet kom Anders Andersson Fröberg f 1769 och hans hustru Karin Gustavsdotter f 1771. Barn: Mattias f 1794, Kerstin f 1797 (d s å). De flyttade till Säteriet där de blev tjänstefolk hos Johannes Brink.

1799 — 1816
Anders Olofsson i Skattegården f 1757 köpte nu hela fjärdingen. Han var född 1757 och gift med Annika Andersdotter f 1758. De flyttade hit med sina barn 1800 och blev därmed gårdslottens första självägande brukare. Dottern Ingrid föddes och dog 1802. Efter att de lämnat ifrån sig gården bodde de kvar på undantag. Båda dog 1840.

1816 — 1828
Förre ägarens dotter Karin Andersdotter f 1791 och hennes man Andreas Svensson f 1789 i Hoberg, Kullings-Skövde kom hit från Skattegården. Barn: Sven f 1810 (soldat i Algutstorp med namnet Nestor), Anders f 1812, Johannes f 1815, Andreas f 1817, Anna f 1819 (g m Anders Engman i Klovnasten, Kullings-Skövde), Britta Lisa f 1821, Inggerd f 1822 (d 1826). Karin dog i barnsäng 1822 och Anders gifte om sig 1824 med Johanna Eriksdotter f 1796 i Backgården. Barn: Sara Lena f 1825. Andreas dog 1928.

1828 — ca 1831
Från Gäddegården kom Olof Bengtsson f 1790 i Hoberg, Kullings-Skövde och hans hustru Anna Nilsdotter f 1794 i Lena. Barn: Britta Stina f 1822, Bengt f 1829 (d i mässling s å). De flyttade till torpet Åmadskroken vid Saxtorp, Tumberg.

1831 — 1845
Gården ägdes av Johannes Larsson som även ägde del B, se nedan.

1845 — 1896
Från Ölltorp, Fölene kom Petter Andreasson f 1823 och gifte sig med dottern till Johannes Larsson i del B, Anna Stina Johansdotter f 1821. Barn: Johannes f 1847 (se nedan), Johanna f 1850 (flyttade med systern Matilda till Östergården, d 1931), Sofia f 1852 (bodde kvar, d 1910), Maja Stina f 1858 (bodde kvar, d 1895), Matilda f 1861 (g till Östergården). När Petter övertog gården stod den på den gamla tomtplatsen väster om Säteriet. I samband med laga skifte flyttade han husen till den nya tomten som låg ungefär där de södra ekonomibyggnaderna i Backgården 4:2 ligger. Anna Stina dog 1896 och Petter dog 1908.

1896 — 1913
Sonen Johannes Pettersson f 1847 köpte gården och drev den tillsammans med systern Johanna. Han flyttade 1913 till systern Matilda i Östergården och dog 1915.

1913 — 1933
Från Jällby kom Axel Karlsson f 1877 och hans hustru Naemi f Johansson 1877 i Klåvnasten, Kullings-Skövde. De arrenderade gården till 1926 då de köpte den. Barn: Elsa f 1905 (se nedan), Harry f 1906 (till Vårgårda, antog namnet Demfält), Herbert f 1909 (d 1984), Edith f 1913 (till Göteborg). Både Axel och Naemi dog 1952.

1933 — 1947
Dottern Elsa f Karlsson 1905 övertog gården. Hon gifte sig 1936 med Petter Andersson f 1905 i Skee. Barn: Gunvor f 1937, Stig f 1938, Maj-Britt f 1942, Eira f 1945. De flyttade till Ekedalen.

Petter och Elsas Stom ca 1940.

1947
Erik Gustafsson f 1914 i Kilatorp, Algutstorp och hans hustru Kerstin f Johansson 1917 i Jällby köpte gården. Barn: Anna-Lena f 1946. De flyttade redan samma år till Vårgårda.

1950 1954
Gården köptes av Valdemar Larsson i Backgården 4:2 och sammanslogs med hans gård. Boningshuset hyrdes från 1950 av Åke Ågestedt f 1907 g m Hulda f 1908 i Kinna. De kom från Rangeltorp där man hade varit först statare och sedan torpare. Barn: Stig f 1931 (posttjänsteman i Ulricehamn), Lennart f 1933 (lastbilsägare i Herrljunga), Harald f 1935 (till Bajagården, Remmene). Familjen flyttade till Herrljunga 1954. Boningshuset revs och ett svinhus uppfördes på platsen.

Bråttensby 2:2

Del B

Andra halvan av 1670-talet — 1698
Hemming Andersson med hustru kom hit under andra halvan av 1670-talet från Frisegården. Hemming dog 1698 (st §29) och efterlämnade sönerna Torsten (se nedan) och Hans (se del A).

1698— ca 1728
Torsten Hemmingsson, son till föregående brukare, gifte sig med Ingeborg. Barn: Anders f 1710 (se nedan). Ingeborg dog ca 1711 och Torsten gifte om sig ca 1714 med Elin Hansdotter f 1686. Barn: Hans f 1718 (se nedan), Kerstin (se nedan), Ingeborg f 1720 (se nedan). Torsten var klockare på 1730-talet. Han dog under första halvan av 1740-talet och Elin dog 1760.

Ca 1728 — 1730-talet
Torsten lämnade ifrån sig bruket till ogifta sonen Anders Torstensson.

1730-talet — ca 1745
Därefter tog brodern Hans Torstensson över bruket tills han bildade familj och flyttade till Lillegården i mitten av 1740-talet.

Ca 1745 — ca 1746
Därefter tog systern Kerstin Torstensdotter över bruket ett kort tag.

Ca 1746 — ca 1775
Därefter tog systern Ingeborg Torstensdotter f 1720 och hennes make Anders Larsson Kvick f 1716 över bruket. De gifte sig dagen före julafton 1745. Anders hade blivit änkling samma år efter sin första hustru Britta Torbjörnsdotter från Östergården. Han var soldat för Kullings kompani och Ambjörntorp Skattegården 1737-1754. Barn: Torsten f 1747 (d 1752), Britta f 1749 (d av kikhosta 1755), Jakob (d 1753), Hans f 1753 (d s d), Lars f 1754 (d i koppor 1757), Anders f 1758 (blev båtsman med namnet Berggren), Elin f 1761 (förkvävd s å), Per f 1763 (d tidigt), Per f 1764 (d 1769).

Ca 1775 — ca 1796
Föregående brukare bytte gård med Lars Bengtsson f 1746 och hans hustru Märta Larsdotter f 1744 som bott i Hägnen. Barn: Lars f 1775 (d i dysenteri 1781), Johannes f 1777 (se nedan), Kerstin f 1780 (bondhustru i Hägnen), Lars f 1783 (g m Anna Larsdotter i Tokatorp, Remmene, d 1825 i Fårekulla, Remmene). Han dog av lunginflammation 1815 och Märta dog av lungsot 1819.

Ca 1796 — 1806
Enligt mantalslängden övertog sonen Johannes Larsson f 1777 bruket vid den här tiden. Genom köp av gårdslotten 1799 blev han och hans far de första självägande bönderna på Stommen tillsammans med Anders Olofsson som köpte den andra halvan. Johannes gifte sig 1803 med Inggerd Andersdotter f 1787 i Skattegården. Barn: Johannes f 1804 (d 1805), Anders f 1806. De flyttade till Skattegården 1806.

1806 — 1811
Istället kom Anders Larsson f 1782 i Siene g 1804 m Ingeborg Andersdotter f 1781. De hade innan dess bott ett par år hos Ingeborgs föräldrar i Frisegården. Barn: Anna f 1804 (d 1805), Lars f 1806, Erik f 1808, Anna f 1811. De flyttade till Larstorp, Tarsled 1811.

1811 — 1845
Johannes Larsson med familj återkom från Skattegården. Fler barn: Andreas f 1808, Anders f 1810 (till Venavalla Rättaregården, Remmene 1831), Lars f 1814 (se nedan), Katarina f 1818 (till Ambjörntorp, Algutstorp 1837), Anna Stina f 1821 (bondhustru i del A), Johan f 1822 (hemmansägare i Skattegården), Maria Johanna f 1825 (d s å), Gustav f 1827 (hemmansägare i Säteriet). De återvände till Skattegården 1845.

1845 — 1882
Sonen Lars Johansson f 1814 gifte sig med Annika Nilsdotter f 1818. Hon tillhörde den kända prästsläkten Wagner-Nicander vars ättlingar bildat släktföreningen Sju grenar. Paret köpte gården 1846. Barn: Maja f 1845 (gift till Fagrabo, Tumberg 1869), Anna Stina f 1847 (g till Kullings-Skövde 1894), Anders Petter f 1851 (se nedan), Johannes f 1853 (d 1858), August f 1856 (ägare av Backgården 4:2). Lars Johanssons namn var under många år förekommande i protokoll som handlar om kommunala angelägenheter. Han dog 1883 och Annika dog 1896.

1882 — 1915
Sonen Anders-Petter Larsson f 1851 köpte gården 1882. Han gifte sig 1888 med Johanna Andersdotter f 1854 i Eggvena Skräddaregården. Barn: Herbert f 1890 (d 1929), Karl f 1892 (se nedan), Naemi f 1896.

1915 — 1930
Sonen till föregående ägare Karl Andersson f 1892 övertog gården. Han dog 1930.

1930 — 1933
Nu återgick gården till föräldrarna igen. Jorden arrenderades ut först till Herman Svensson i Lillegården, därefter till Herbert Johansson f 1889 i Eggvena Skräddaregården, brorson till Johanna. Herbert bodde här 1932-1933. Johanna dog 1932. Anders-Petter och dottern Naemi flyttade till Vårgårda 1933 där Anders-Petter dog 1944 och Naemi dog 1963.

1933 — 1963
Algot Johansson f 1900 i Eggvena Skräddaregården, bror till förre arrendatorn, övertog arrendet och flyttade in med sin hustru sedan 1929, Märta f Hagström 1905 i Delsbo. Barn: Astrid f 1928 (till Guntorp), Bertil f 1930 (se nedan), Sigbritt f 1938 (g 1956 m Kjell Gustavsson, frånskild), Ingrid f 1941 (g 1963 m Folke Lundkvist, Vårgårda). De köpte gården 1938 och byggde nuvarande bostadshus 1947. Algot dog 1986.

Algot och Märtas Stom ca 1940.

1963 —
Sonen Bertil Johansson f 1930 och hans hustru sedan 1954 Asta f Josefsson 1933 i Södra Härene, köpte gården. Barn: Inger f 1954 (till Herrljunga), Anders f 1963 (se nedan), Peter f 1969. Bertil arbetade som lastbilschaufför. Familjen bodde i Vårgårda.

På 1980-talet bodde tidigare ägarens dotterson Lars-Rune Hermansson f 1956 på Guntorp och hans hustru Monica f 1957 på gården. Barn: Tobias f 1983, Joakim f 1985, Annie f 1987. De flyttade till Guntorp som de redan ägde och brukade.

19?? —
Förre ägarens son Anders Johansson f 1963 övertog gården.