Säteriets historia

Ett säteri är synonymt med en sätesgård, det vill säga en gård där en adelsman bodde. I jordeboken 1546 nämns fyra frälsebönder i Bråttensby varav en, oklart exakt vilken, kan hänföras till den här gården så vid den tiden verkar alltså gården inte ha varit säteri. Troligen var dock gården redan på medeltiden tidvis säte för adel, eftersom den under de första årtiondena på 1600-talet ofta benämns ”Knapegården” i källorna (en knape motsvarade lågadel). Senare kallas gården ”Bråttensby säteri” eller ”Herregården”, innan den i 1913 års jordebok får den nuvarande bestämda böjningen.

Säteriet före 1750

1560-talet — 1590-talet
Landbon Per Andersson nämns i källorna.

Ca 1600
Sven nämns som brukare av ”Knapegården”.

Ca 1610
Enligt hjonelagslängderna 1610 och 1611 fanns först en, sedan två landbor på gården. Något år senare nämns landbon Anders Nilsson.

Från ca 1614
Vid den här tiden fick landborna flytta ut. Fru Ingeborg Jonsdotter Oxe till Vedum Korpegården som varit gift med Gustav Eriksson Roos död 1587 och senare med Jöns Larsson död 1609, hade ägt gården sedan åtminstone 1612 och byggde nu upp sin sätesgård här. I domböckerna 1616 och 1618 framgår att hon fällt ekar för detta syfte.

Oxes vapensköld.

Senast 1638 — ca 1675
Därefter övertog dottern fru Britta Gustavsdotter Roos af Hjelmsäter gården. Även hon hade den som sin sätesgård. Hon var gift med Claes Knutsson Hård af Torestorp till Mollungen. Deras gemensamma barn var Bengt, Gustav, Kristina och Margareta som var gift med Sven Gyllengren från Guntorp. I domboken 1643 (vt §3) framgår att halva gården sedan fem år hade arrenderats ut till herr Daniel i Algutstorp som i sin tur hade satt en åbo på gården.

Roos af Hjelmsäters vapensköld.

Ca 1675 — ca 1680
Därefter är gården Anders Ollonbergs sätesgård ett tag.

Ca 1680 — 1725
Sedan bebodde kapten Gudmund Gyllenhaal med familj gården. Han var född 1643 och fadern Nils, adlad Gyllenhaal 1652, dödade den till Guntorp bördiga Jakob Gyllengren i en duell 1655 (se vidare under Guntorp). Gudmund var gift med Beata Rosenduva. Barn: Karl f 1680, Anna Kristina f 1685 (se nedan), Metta f 1691 (d 1711), Ludvig (d tidigt), Nils (d tidigt). Gudmund dog 1700 eller 1701 och Beata dog 1725.

Gyllenhaals vapensköld.

1725 — 1740-talet
Dottern Anna Kristina Gyllenhaal f 1685 gifte sig 1722 med fänriken Botvid Gyllensting f 1697 och de övertog gården. Barn: Beata Elisabet f 1724, Juliana f 1726. Anna Kristina dog och Botvid gifte om sig 1741 med Kristina Sofia Sass. Barn: son (d ung), Anna Kristina f 1743 (d s å).

Gyllenstings vapensköld.

1740-talet — 1750
Per Andersson och hans hustru Anna brukade gården under några år. Barn: Hans f 1750. De flyttade till Böstorp, Algutstorp 1750.

Säteriet brukades helt och hållet av ägarna under senare delen av 1600-talet och fram till ca 1710 då en mindre del styckades av.

Del B

Ca 1710 — ca 1712
Denna del brukades först av Asmund Gunnarsson och hans hustru Elin. Asmund var förmodligen född i Skottstorp, Eggvena och de var bönder i Eggvena Bajagården innan de kom hit. Redan efter två år flyttade de till Stommen.

Ca 1712 — 1740-talet
Näste brukare hette Lasse Ulfsson som kom med sin hustru från Rakåsa Svensgården, Fölene där de bott sedan ca 1708. I mantalslängden 1744 anges deras brukningslott till 1/6 mantal. Kanske var Lasses hustru den Gunilla i Herregården som dog 1750, 70 år gammal.

1740-talet — 1751
Anders Persson och hans hustru Inggerd Larsdotter innehade en lott på 1/4 mtl ett tag, innan hela gården slogs ihop igen 1751. Barn: Maria f 1747 (d 1750), Lars f 1749 (d s å), Kerstin f 1751.

Säteriet efter 1750

1750 — ca 1763
Därefter övertog kvartermästare Hans Reinhold Gyllenhaal f 1724 hela gården, först Per Anderssons del och strax därefter även Anders Perssons. Han var sonson till en av Gudmund Gyllenhaals bröder. Han gifte sig 1750 med Anna Katarina Wahlfelt f 1723 på Ribbingsberg, Södra Härene. Barn: Johan Abraham f 1750, Leonard f 1752 (förfader till skådespelarna Jake och Maggie Gyllenhaal), Karl Henrik f 1754 (d i koppor 1757), Lars f 1756 (d i koppor 1757), Maria Kristina f 1758 (d s å), Maria Elisabet f 1760, Svante Georg f 1762. Familjen flyttade till Höberg kring 1763.

Ca 1763 — ca 1764
Därefter innehade kornetten Schotte gården under ett år.

Ca 1764 — ca 1785
Gården såldes till rådman Simming som bodde på Kolbäck i Bergstena. Han drev bruket på gården med hjälp av gårdsfogden Sven Lundrot f 1729 gift 1773 med gårdens hushållerska Juliana Brattström. Deras barn: Ing-Kristina f 1773, Juliana f 1775. Familjen utflyttade till Hol 1784.

Ca 1785
Simming hade ”afwiket från riket” och istället står drängen Jonas Eriksson som innehavare av gården.

Ca 1787
Kaptenen Sven Wahlfelt ägde säteriet.

Ca 1788 — 1801
Gården köptes av bondsonen Johannes Andersson Brink f 1759 i Luttorp, Eggvena, gift sedan 1784 med Magdalena Sofia Fock f 1754 i Fölene. Johannes var faktiskt avlägset släkt med Gyllenhaalarna då hans farmors mor var dotter till Nils Gyllenhaal. Barn: Ingrid Magdalena f 1785 (se nedan), Britta Elisabet f 1788 (d 1790), Johan f 1790, Abraham f 1793, Britta Elisabet f 1795 (d av kikhosta 1796), Johannes f 1797, Britta Elisabet f 1800.

Johannes överlät halva gården till måg och dotter och under de närmsta årtiondena delades även halvorna så att Säteriet så småningom blev splittat i fjärdingar och åttingar.

DEL A
(1/2 mt fram till 1812, därefter 1/4 mt till 1820-talet, därefter 1/8 mt)

1801 — 1816
Johannes Brink behöll halva gården till ca 1812 och därefter en fjärdedel fram till ca 1816. Hustrun Magdalena dog i lunginflammation 1811 och Johannes gifte om sig 1821 med Ingrid Olofsdotter f 1785 i Herrljunga. Barn: Sara f 1824. Ingrid dog 1836 och Johannes dog 1839.

Ca 1816 — 1820
Johannes hade långt innan sin död dragit sig tillbaks på undantag och lämnat gården till sonen Abraham Johansson f 1793 och hans hustru Kristina Johansdotter f 1794. Barn: Johannes f 1818.

1820 — 1822
Gården köptes av Olof Olofsson i Skattegården men brukningsrätten gavs till Johannes Jonsson från Bråttensby Krog. Han var född 1778 och bodde här till sin död 1822 med sin hustru Britta Andersdotter f 1756. Britta återvände därefter till Krogen.

1822 — 1824
Därefter övertog sonen Andreas Larsson f 1797 och hans hustru Ingrid Larsdotter f 1796 bruket. De skulle komma att äga halva lotten, dvs 1/8 mt, men denna del förknippades framgent med namnet Krogen och skildras alltså inte här.

1824 — 1859
Föregående landbo efterföljdes av smeden Mattias Andersson f 1794 i torpet Syltemad/Örsholmen och hans hustru Stina Larsdotter f 1799 i Eggvena. De hade tidigare bott på torpet Ekenås i Eggvena. Barn: Anders f 1823 (se nedan), Gustav f 1826 (gift med Kristina Andersdotter f 1830, till Herrljunga 1857), Kristina f 1828 (d 1829), Kristina f 1831 (d av ”skabb” s å), Andreas f 1833 (till Amerika 1862), Johannes f 1836 (d 1837), Johan f 1838 (till Finnerödja 1861). Senast från slutet av 1820-talet framgår det att de ägde halva gårdslotten, dvs 1/8 mt. De benämns först som landbor, sedan som ”torpägare”, och deras ställe benämns Kullen från början av 1830-talet och framåt. Mattias dog 1857 och Stina dog 1874.

1859 — 1860
Sonen till tidigare ägaren Anders Mattiasson f 1823 inflyttade nu med sin familj och övertog ägandet. De hade närmast tidigare bott i Landvetter. Hustrun hette Kristina Andreasdotter f 1820 i Kullings-Skövde. Barn: Anders Petter f 1849, Johan August f 1854, Alfred f 1856, Martin Oskar f 1858. Familjen flyttade till Bälinge redan året därpå.

1860 — 1877
Från Herrljunga kom Andreas Svensson f 1818 i Kullings-Skövde och hans hustru Maja Pettersdotter f 1809 i Tarsled. De flyttade tillbaks till Herrljunga 1877.

DEL B
(1/2 mt fram till ca 1816, därefter 1/4 mt fram till ?, därefter 1/8 mt)

1801 — 1809
Per Andersson f 1775 i Backgården gifte sig 1800 med Johannes Brinks dotter Ingrid Magdalena Johansdotter f 1785. Barn: Andreas f 1803, Anna Stina f 1806, Johan Petter f 1809. De flyttade till Eklanda Mellomgården, Siene 1809 men fortsatte att inneha bruket under några år.

1812 — 1813
Bryngel Andersson f 1787 i S Härene Brogården innehade gården i ett år innan han blev bonde i Skattegården.

1813 — 1824
Förre ägarens föräldrar Anders Svensson f 1759 och hans hustru Ingrid Andersdotter f 1760 kom nu hit från S Härene Brogården och tog över gården. Ingrid dog 1821. Anders bodde sina sista år på undantag och dog 1826.

1824 — 1852
Johannes Bengtsson f 1800 i Landa och hans hustru Maria Andersdotter f 1789 i Herrljunga tog över. Maria dog i lungsot 1829 och Johannes gifte året därpå om sig med dottern i del C, Maria Johansdotter f 1810. Barn: Andreas f 1831 (se nedan). Maria dog 1831 av koppor och Johannes gifte om sig 1833 med Katarina Eriksdotter f 1797 i Åby, Landa. Barn: Olaus f 1833 (d s å), Petter f 1834 (bodde i Bratthall, se torpboken nr 25). Johannes och Katarina kom på undantag hos Andreas. Katarina dog 1855 och Johannes dog 1867.

1852 — 1861
Sonen Andreas Johansson f 1831 övertog gården och gifte sig med Stina Jonsdotter f 1821 i Hoberg, Kullings-Skövde. Barn: August f 1854, Maja Stina f 1856. De utvandrade till Amerika 1861.

1861 —1865
Gården köptes av Anders Svensson i Venevalla, Remmene. Han var född 1809 i Bråttensby Backgården och gift med Helena Pettersdotter f 1811 i Remmene. Barn: Gustav f 1851. De flyttade hit 1864, men året därpå åter till Herrljunga pastorat.

1865 — 1867
Istället köpte Johannes Andersson och hans hustru Britta Stina Johansdotter gården. De kom från Herrljunga pastorat där de också var födda 1822 respektive 1823. Barn: Anders Petter f 1855, Inga Charlotta f 1861. Johannes dog redan 1867 och resten av familjen flyttade då till Eggvena.

Gårdslotten, som vid den här tiden gick under benämningen Spelåttingen, var som framgår av namnet endast 1/8 mt. Grannen Johannes Andersson (Säteriet Lindgrens) köpte marken som sedan dess ingått i Lindgrens säteri. Ingen har bott här sedan dess. Husen ska ha legat där Lindgrens numera har sin maskinhall. (OBS: finns uppgift om att Johannes skulle köpt gården 1876 av Andreas Johansson som var ägare 1852-1861. Eftersom 1876 är efter att laga skifte var slutfört skulle det innebära att husen hade hunnit flyttas ut, vilket betyder att maskinhallen var den nya platsen. Men det är oklart vem som skulle ha bott här efter 1867, och vid den tiden hade fortfarande inte den gamla byn sprängts.)

Bråttensby 7:19

DEL C/ Säteriet 7:3 / Classons
(ständigt 1/4 mt)

1812 — 1847
Johannes Andersson f 1785 och hans hustru Karin Andersdotter f 1778 köpte denna gårdslott. De kom hit från Nolgården. Barn: Maria f 1810 (till del B), Kristina f 1812 (d av kikhosta 1814), Kristina f 1815 (g 1840 m Anders Andersson f 1815 i Lekåsa, till Galstad, Tumberg), Johanna f 1818 (d s å), Anna f 1820 (till Lekåsa 1842). Karin dog i barnsäng 1820 och Johannes gifte om sig med Annika Eriksdotter f 1783 i Kullings-Skövde. Barn: Anders f 1822 (g 1843 m Maria Olofsdotter f 1824 i Bråttensby Skattegården, till Eggvena Stommen 1842), Johannes f 1824 (se nedan), Andreas f 1825 (hemmansägare i Skattegården). Johannes Andersson dog 1871 och hustrun Annika dog 1860.

1847 — 1888
Sonen Johannes Johansson f 1824 gifte sig med Anna Maria Andreasdotter f 1823 i S Härene och tog över gården. Barn: Anders Petter f 1848 (till Sörby 1895), Lars Petter f 1851 (se nedan), Gustaf f 1854 (till Horsby Kvädaregården, Tarsled 1883, g 1884 m Kristina Johansdotter f 1857), Maja-Stina f 1857 (g m Lars-Petter Larsson f 1855, till Fötene Afsegården, S Härene 1880 och därifrån till Eggvena Backgården 1884), Matilda f 1861 (g 1890 m Franz Edvin Johansson f 1862 i Venavalla Västergården, Remmene, skilde sig 1894 och återvände hit, fl 1896 till Sörby, d 1951). Johannes dog 1907 och Anna-Maria dog 1911.

1888 — 1910
Sonen Lars Petter Johansson f 1851 hade gift sig 1884 med Matilda Svensdotter f 1863 i Hoberg Nolgården eller Lelagärdet, Kullings-Skövde och köpte nu gården. Barn: Ester f 1886 (se nedan), Ernst f 1897 (se nedan). Matilda dog 1943 och Lars Petter dog 1945.

1910 — 1954
Barnen till föregående ägare Ester och Ernst Larsson tog över gården. De flyttade till Vårgårda 1954. Ester dog 1971 och Ernst dog 1978.

Ester och Ernst.
Ester och Ernsts hus ca 1940.

1954 —
Einar Classon f 1900 i Larv, hans hustru Anna Hedvig f Johansson 1901 köpte nu gården. De kom från Jällby Skattegården med sina barn: Eivor f 1931 (g m Åke Svantesson från Kvinnestad Bosgården, till Herrljunga), Gunvor Anna Irene f 1935 (g m Lennart Sundmark, till Örebro 1955), Bengt f 1939 (se nedan). Anna Hedvig dog 1989 och Einar dog 1990.

1969 —
Sonen Bengt Classon f 1939 gifte sig 1967 med Mona f Svensson 1944 i Vårgårda och tog över gården. Medan Bengts föräldrar bodde kvar, styckade Bengt av en tomt kallad 7:14 där han byggde ett hus åt familjen. Barn: Viktoria Sofia f 1976, Johanna f 1979. Bengt jobbade som lastbilschaufför.

X

201?
Göran f 1980 och Ulrika Lindgren f 1981 köper den avstyckade fastigheten. Barn ?

Bråttensby 7:15

DEL D / Thorkildsens
(1/4 mt till 1820-talet, därefter 1/8 mt)

Ca 1816 — 1841
Andreas Jonsson f 1795 i Lekåsa köpte denna del. Han gifte sig med Annika Andersdotter f 1797 i S Härene. Barn: Maria f 1817, Anna Stina f 1821, Johannes f 1824, Johanna f 1830, Gustav f 1833, Britta f 1836 (g m Elias Johansson Salin, torpare vid Eggvena Hulegården). Familjen flyttade till Bitterna 1841.

1841 — 1844
Gården köptes av Andreas Andersson f 1820 i Hoberg, Kullings-Skövde och hans hustru Katarina Nilsdotter f 1822 i Klåvnasten, Kullings-Skövde. Barn: Anders Petter f 1842 (d s å), Anders f 1843. De flyttade till Hoberg 1844.

1844 — 1845
Soldaten för Västgöta regemente, Barne kompani och Tåstorps rote, Johan Stål f 1813 i Hjultorp, Kullings-Skövde, anlände nu från Kvinnestad. Han var änkling och hade med sig barnen Maja Stina f 1833 (se nedan), Sven f 1836, Johannes f 1840 (d 1844), Johanna f 1842, Anders Gustav f 1844. Johan hade finskt påbrå genom sin far. Familjen flyttade till Backgården året därpå i samband med att Johan gifte om sig.

1853 — 1888
Dottern Maja Stina Johansdotter f 1833 gifte sig med Gustaf Johansson f 1827 på Stommen och flyttade hit. De ägde 1/4 mt. Barn: Johannes f 1855 (d 1856), Johan Albert f 1860 (se nedan), Herman f 1863 (g m Albertina Fagersson Venavalla, Remmene, till Göteborg 1885 och därifrån till USA 1889), Janne f 1866 (g 1888 m Anna Johansdotter i Venavalla Västergården, senare bosatt i Venavalla Östergården Lilleborg), Emma Charlotta f 1874 (g 1894 m Albin Viktor Johansson i Asklanda Västergården, d 1902). Gustaf ägde gården under laga skifte. Han bytte i samband med detta gård med Johannes Andersson i Säteriet ”Lindgren” och behövde därmed inte flytta ut. Maja Stina dog 1892 och Gustaf dog 1893.

1888 — 1935
Sonen Albert Gustafsson f 1860 gifte sig 1888 med Emma Johansdotter f 1866 i Venavalla Västergården, Remmene och tog över gården. Barn: Hjalmar f 1889 (d 1890), Jenny Elisabet f 1891 (d s å), Davida Maria f 1892 (g m stationskarlen Pettersson vid Torp, till Hol 1915), Anna Emerentia f 1895 (bodde ogift i Nolhaga, Alingsås), Ingeborg Augusta f 1898 (g m Arvid Edling, bodde i Stockholm), Elsa f 1901 (d 1983), Ernst Valdemar f 1905 (se nedan), Tyra f 1908 (g Mellström, bodde i Göteborg). Emma dog 1938 och Albert dog 1940.

Emma och Albert.

1935 — 1981
Sonen Valdemar Gustafsson f 1905 blev nu ägare. Han gifte sig 1938 med Märta Linnea f Karlsson 1912 på Tuna farm i Södermanland. Barn: Sten Göran Valdemar f 1939 (till Göteborg), Kerstin Märta Birgitta f 1941 (g 1960 m Dick Lundin f 1935 i Kungälv), Gerd Inger Lillemor f 1942 (till Tollered), Björn Ove Ingvar f 1945 (g m Gunnel Blkom f 1950 i Fölene, bor i Göteborg).

Valdemar sålde fastigheten 1969. Åkerjorden köptes av Rune Gustafsson i Skattegården och skogsmarken av bröderna Lindgren på Säteriet. Valdemar behöll husen, som frånstyckades och fick fastighetsbeteckning Säteriet 7:15. Han dog 1978.

1981 — 1982
Änkan och barnen sålde fastigheten till Gunnar Ternblom f 1945 och hans hustru Barbro f 1948. Gunnar arbetade i Göteborg. Barn: Mikael f 1975, Henrik f 1979.

2020

1981 — 1982
Ternbloms sålde fastigheten till Ingvar Thorkildsen f 1946 och Gunilla Ström f 1945. Deras barn: Susan f 1965, Robert f 1968.

DEL E

Denna lott var på 1/8 mt och uppstod då Andreas Jonssons lott delades på 1820-talet. Den brukades av Bryngel Andersson i Skattegården.

Bråttensby 7:17

Säteriet Lindgrens

Gården verkar ha uppstått som en sammanslagning av gårdslotten E och halva gårdslotten B kring år 1830. Detta utgjorde 1/4 mt som utökades 1876 till 3/8 mt, då återstoden av gårdslott B införlivades.

1830-tal
Anders Jonsson f 1775 i Fötene, Södra Härene och hans hustru Ingeborg Olofsdotter f 1775 i Hagö, Södra Härene, bodde här och brukade ett tag 1/4 mt i Säteriet. Barn: Andreas f 1806, Ingeborg f 1814, Olaus f 1817.

Ca 1839 — ca 1846
Sven Gunnarsson i Backgården verkar ha ägt och brukat gården ett tag på 1830-talet. Mot slutet av årtiondet flyttade hans son Anders Svensson f 1818 hit. Han gifte sig 1839 med Britta Eriksdotter f 1819 i Herrljunga. Barn: Anders Petter f 1842. Britta dog 1846 och Anders sålde gården vid den tiden och bodde kvar på undantag med sonen. De utvandrade till Amerika 1861.

Ca 1847
Johannes ”Hälven” Svensson på Remmene Stommen, bror till Anders Svensson, hade nu gården som utbruk.

1848 — 1860
En tredje broder, Elias Svensson f 1826, gifte sig 1848 med Maja Stina Svensdotter f 1831 i Hol och köpte gården. Barn: Gustav f 1851, Inga Stina f 1854, Anna Sofia f 1857, Matilda f 1859 (d 1860). De flyttade till Skattegården 1860.

1860 — 1862
Johannes Andersson f 1836 och hans hustru Johanna Johansdotter f 1838 övertog gården. Barn: Anna-Maria f 1858 (g 1879 m Herman Andersson, handlare i Vårgårda), Charlotta f 1861 d s å, Selma f 1862 (g 1890 m Alfred Johansson f 1862 i Hjultorp, till Venavalla Skattegården 1891). Johanna var dotter till Hälven som brukat gården före Elias. De flyttade till Herrljunga 1862.

1862 — 1863
Hälven står nu återigen som utbrukare och ägare.

1863 — 1901
Johannes och Johanna återkom från Herrljunga. De står nu som ägare till 3/8 mt. Fler barn: Albert f 1865 (se nedan), Emma Charlotta f 1868 (d 1869), Ida Charlotta f 1872 (g m urmakaren Johan Oskar Linde), Emma Albertina f 1876 (d 1903). Johannes var berättigad till kvarboende vid laga skifte. Brukningsdelen intill ägdes då av Gustaf Johansson. Johannes och Gustaf bytte efter skiftet gårdar med varandra. Några år senare, 1876, köpte Johannes till 1/8 mt i Säteriet, den såkallade ”spelåttingen”. Johannes hade många kommunala uppdrag och var en tid nämndeman. Han dog 1929 och Johanna dog 1921.

1901 — 1931
Sonen Albert Johansson f 1865 gifte sig med Alma Fredrika Andersdotter f 1871 i Eggvena och tog över gården. Barn: Ragnhild Linea f 1901 (se nedan), Åke f 1904 (g m Elsa Johansson i Fölene Kåragården, till Tarsled 1931), Folke (till Lindome 1934, g m Elly f Andersson), Elof f 1910 (till Remmene, g 1942 m Ruth f Bilén i Gullspång), Ebba f 1913 (d 1941, g m Gösta Hallin i Eggvena). Liksom sin far hade Albert många kommunala uppdrag. Han dog 1931 och hustrun dog 1936.

1931 — 1962
Dottern Ragnhild Linea f 1901 gifte sig 1931 med Emil Olausson f 1900 i Ärtemark, Dalsland. De adopterade Bengt Olof f Torsson 1932. De arrenderade ut gården till bland annat Rune Gustafsson i Skattegården och Gunnar Jönsson, som även arbetade på Valltorken. Emil dog 1962 och hustrun dog 1986.

Olaussons Säteri ca 1940.

1962 —
Erik Lindgren f 1916 och hans hustru Stina f 1919 kom nu hit från den senares föräldrahem Baggebol, Kvinnestad, i och med att det tidigare hemmet uppgick i Remmene Skjutfält. Barn: Karl-Åke f 1947 (se nedan), Gunnar f 1952 (se nedan).

Gårdens ursprungliga mangårdsbyggnad

19
Sönerna tog över gården. Karl-Åke Lindberg f 1947 gifte sig med Lisbet f Holgersson 1950 och fick barnen Daniel f 1974, Rickard f 1976, Göran f 1980.

Karl-Åke och Lisbet Lindgrens hus som ligger på fastigheten.

Bråttensby 7:14

2020

1969
Avstyckades från Säteriet 7:3 för att bygga ett nytt hus för familjen Bengt f 1939 och Mona Classon f 1944. Barn Viktoria f 1976 Johanna f 1979.

Bråttensby 7:18

2020

2019 —
Eivior Svantessons son Lars Svantesson f 1967 boende i Alingsås köper tomten av sin morbrors fru Mona Classon och bygger ett förråd på tomten.