Hängen 1:4
Hägnen är ett fristående hemman som inte berördes av laga skiftet mer än vid gränsdragningen mot Remmene och Landa socknar. Husen har genom åren legat på ungefär samma plats; vid gränsdragningen mot Remmene befanns boningshuset delvis ligga i Remmene, varför gränsen drogs i en kurva vid husen.
Ca 1605 — slutet av 1650-talet
Hägnen är det sentidaste skattlagda hemmanet i Bråttensby socken. Det verkar ha tagits upp under det första årtiondet på 1600-talet av Elof. År 1609 nämns han som nybyggare. Namnet Hägnen användes från första början, men någon enstaka gång på 1610-talet står det istället Elofstorp i tiondelängden. Hägnen togs upp i jordeboken första gången 1635. Precis som Uddetorp kallas hemmanet då Kungl. Maj:ts arv och eget, men liksom all jord av denna natur, blev hemmanet så småningom krono. I det här fallet verkar det ha skett under Drottning Kristinas förmyndarregering. Gården var från början 1/4 mt, under en tid då den vanligaste storleken på gårdsbruk var 1/2 mt.
I boskapslängden från 1640 ser man att Elof var gift med Elin Helgesdotter. De hade en son Erik som skrevs ut som soldat 1623. Deras dotter Elin Elofsdotter bodde kvar på gården och verkar ha varit gift med Per Svensson som bodde här ca 1647-1655. På andra halvan av 1640-talet nämns även soldaten Lars Elofsson, kanske även han ett barn till nybyggaren Elof. Möjligen är det samma Lars som nämns i mantalslängden i slutet av 1650-talet. (Allmänt: bl a landskapshandlingar och utskrivnings- och roteringslängder 1643-1645 och 1648).
Hägnen var obebott och brukades tillsammans med Uddetorp under 1660-talet.
1670- och 80-talen
Fältväbeln och senare mönsterskrivaren för Kullings kompani, Västgöta Dals regemente Bengt Andersson Rissling och hans hustru Sigrid Eriksdotter nämns i roteringslängden samt domböckerna, då Sigrid under Bengts frånvaro i krigstjänst avlat barn med någon som förmodades vara deras dräng Sven Andersson. Även om drängen erkände lägersmålet ville han inte ta på sig faderskapet då han menade att Sigrid hade rykte om sig att ha olovligt umgänge med ett flertal andra. Bengt Rissling flyttade senare till mönsterskrivarbostället Bergstena Backgården.
År 1690 förmedlades hemmanet och blev 1/8 mt.
Slutet av 1600-talet — ca 1717
Per Persson och hans hustru brukade hemmanet fram till Pers död ca 1717. De hade en son Gustav som gick på gymnasiet i Skara men rymde kring jul 1715 efter att ha begått lägersmål med soldatänkan Anna Andersdotter i Venevalla, Remmene, varpå hon blivit havande.
Ca 1717 —1755
Ca 1717 flyttade Måns Ambjörnsson och hans hustru Ingeborg Gislesdotter hit från Eggvena Hovgården där Måns hade varit bonde sedan slutet av 1600-talet. Ingeborg var hans andra hustru med vilken han ingått äktenskap ca 1710. Barn: Jon. De friköpte gården från kronan 1725. Måns dog ca 1727 och Ingeborg brukade gården som änka i flera år. Från ca 1742 var hon dock gift med Helge Jonsson. På grund av ålderdom lämnade de ifrån sig bruket ca 1753 till Ingeborgs och Måns son Jon som sedan länge varit bonde i Venevalla, Remmene. Paret bodde dock kvar tills Ingeborg dog 1755.
1755 — ca 1769
Bland tjänstefolket på Bråttensby säteri fanns Anders Bengtsson f 1726 och Elin Arvidsdotter f 1733 som gifte sig 1755 och flyttade hit. Barn: Ingrid f 1755, Elin f 1758, Bengt f 1765 (d s å), Maria f 1768. De ägde förmodligen inte gården utan arrenderade den av Jon Månsson. Familjen flyttade till Slätteryd, Remmene ca 1769.
Ca 1769 —1772
Gården brukades sedan under Uddetorp, men redan efter ett år inflyttade den vuxne sonen på Uddetorp, Hans Danielsson f 1744 och hans nyblivna hustru Annika Olofsdotter f 1745 i Lunda Östergården. De flyttade 1772 för att ta över Uddetorp.
1772 — ca 1775
Istället kom Lars Bengtsson f 1746 och hans hustru Märta Larsdotter f 1744 hit från Herrljunga Arvidsgården. Barn: Kerstin f 1770 (d i koppor 1773), Bengt f 1773 (d i koppor s å).
Ca 1775 — ca 1777
Föregående brukare bytte gård med Anders Larsson Kvick f 1716 och hans hustru Ingeborg Torstensdotter f 1720 som innehaft halva Stommen. Det nya folket flyttade dock snart vidare till torpet Holmaslätt. Anders dog 1783 och Ingeborg dog 1785. I domboken 1787 står det att socken hade försörjt Ingeborg den sista tiden under hennes sjukdom och att därför förtjänsten som blev när hennes lilla efterlämnade egendom såldes, skulle gå till fattigkassan. Tydligen hade dock hennes enda son Anders Berggren bett Erik Larsson på Krogen att se till Ingeborg, och när hon dog hade Erik sålt egendomen och lämnat pengarna till denne Berggren, vilket socknen stämde honom för. Han friades dock då han kunde visa upp kvitto och kyrkovärdarna fick istället försöka kräva Berggren på pengarna.
Ca 1777 — ca 1790
Jon Andersson f 1746 och hans hustru Kerstin Danielsdotter f 1752 i Uddetorp, tillträdde efter att tidigare ha bott i ett torp under gården. Barn: Andreas f 1772 (inhyses i Lillegården, d 1836), Ingrid 1780 (d s å), Annika f 1784, Britta f 1787, Katrina f 1793 (d 1795). Jon dog 1796 och Kerstin dog 1797.
Ca 1790 — ca 1796
I mantalslängden antecknas Jon som utfattig och utan bruk. Hägnen brukas istället av Olof Persson i Skattegården.
Ca 1796 — ca 1799
Nu flyttade Anders Larsson f 1775 hit med sin mor Elin Larsdotter f 1742 och sina yngre syskon Lars f 1777 och Bengt f 1780. De kom från Säteriet där Anders hade varit dräng. Strax flyttade de vidare till Uddetorp där Anders återigen blev dräng.
Ca 1799 — ca 1804
Istället köpte Erik Larsson i Backgården (tidigare Krogen, se ovan) f 1741 gården. Han var änkling och flyttade hit med sina barn 1801. I samband med detta gifte han om sig med Anna Olofsdotter f 1767. Deras gemensamma barn: Lars 1804 (d i koppor 1805), Johannes f 1816 (d 1817). Erik dog i lunginflammation 1818.
Eriks son Andreas Eriksson f 1770 står som brukare i mantalslängden redan år 1800 men han och hans hustru Kerstin Larsdotter f 1780 bodde först på Stommen och sedan på Örsholmen och flyttade hit först 1803.
Ca 1804 — 1862
Andreas och Kerstin flyttade kort därefter till Horsby, Tarsled och Andreas bror Petter Eriksson f 1787 antecknas nu som brukare i mantalslängden. Han gifte sig med Annika Svensdotter f 1801 i Skarstad. Barn: Johanna f 1824 (g 1853 med Carl Johan Jonsson Tunge), Sara Lena f 1825 (g 1855 m furiren A P Möllerström f 1831, till Kvinnestad 1856), Johan f 1827 (se nedan), Gustav f 1829 (g 1868 m Inga-Lena Andreasdotter från Tarsled, d 1876), Maja-Stina f 1832 (g 1861 m soldat Andreas Braf f 1833 i Örsholmen), Anders f 1834 (g m Johanna Andreasdotter, fl 1865 till Lekåsa), Svante f 1837 (d s å), Svante f 1840 (emigrerade 1862 till USA där han blev järnvägsbyggare), Johannes f 1843 (till Löckebacken vid Hägnen). Petter dog 1866 och Annika dog 1874.
I De gamla berättar nämns Petter i samband med svartkonst. Vid ett tillfälle skulle ett par pojkar stjäla äpplen i hans trädgård. De fick stå med påsen ända till morgonen då Petter kom ut och sade att de fick gå. Han blev också ombedd att fördriva råttor på något ställe. ”Folk såg att han samla råttorna omkring sej. När han fått dem samlade sade han: ’Nu får I inte vära här längre utan nu ska I gå dit och dit’, och så nämnde han platsen. På det stället hade de inte ont av råttorna mer.” En annan gång lockade han fram en hjort så att han kunde ordna viltkött till ett stort kalas genom att ställa en täljkniv i gödselstaden.
Under några år kring 1830 brukade Lars Andersson f 1782 i Landa en del av eller hela Hägnen. Han var gift med Lena Svensdotter f 1789 i Nårunga. Barn: Anders f 1809 (till Kullings-Skövde 1830), Sven f 1811, Britta Lisa f 1817, Petter f 1821, Johannes f 1827, Andreas f 1830 (d s å). De flyttade till torpet Brännet senast 1832.
1862 — 1900
Föregående ägares son Johan Pettersson f 1827 övertog nu gården. Han gifte sig 1864 med Anna-Stina Karlsdotter f 1838 i Ryda. Barn: Herman f 1865 (se nedan), Anna Matilda f 1867 (g 1897 m Albin Johansson i Fårekulla, Remmene, fl till Remmene 1900), Ida Sofia f 1871 (till Virserum 1891, småskollärarinna), Karl Hjalmar f 1876 (d 1881), Helga f 1881 (d s å), Hulda f 1882 (d s å). Johan var mycket musikalisk och brukade spela fiol tillsammans med ”Blåsarn” (se torpboken nr 21) på fester och bröllop. År 1893 byggdes nuvarande bostadshus. Johan dog 1900 och Anna-Stina dog 1925.
1900 — 1952
Sonen Herman Johansson f 1865 övertog gården. Han gifte sig 1904 med Selma Pettersdotter f 1874 på Säteriet. Barn: Paul f 1905 (g m Anna-Britta f Fält, bodde i Varnhem), John f 1907 (g 1948 m Britta Virén i Herrljunga, bodde i Vara), Evert f 1909 (se nedan), Yngve f 1911 (till Borås 1935, d 1981, g m Rosa f Jonsson), Erik f 1912 (till Linköping 1934, d 1978, g m gullan f Flyding), Ebba f 1914 (till Göteborg 1936, g m G Pålsson), Olle f 1916 (till Karlskoga 1937, g m Ingrid), Ingrid f 1918 (till Lidköping 1940, g m G Andersson).
På 1930-40-talen fanns i Hägnen ett stort hönseri med tillhörande kläckningsmaskiner. En tid hade man därutöver pälsdjursuppfödning, såväl silverräv som nutria. Under krigsåren gjorde man även träkol till gengasbilar.
Selma dog 1945. Herman hjälpte på ett förtjänstfullt sätt till att skildra Bråttensby i Herrljunga-boken. Han dog 1960, 95 år gammal.
1952 — 1958
Sonen Evert Hermansson f 1909 blev 1952 ägare till gården. Han arbetade i Vara i brodern Johns företag. Han utflyttade till Vara 1958.
År 1967 sammanslogs gården med Gösta Fagerssons gård i Venevalla, Remmene, men trädgården och boningshuset styckades av och kallas nu Hägnen 1:4. Nedan följer dess innebyggare.
1967 –
Chauffören Erik Johansson f 1905 och hans hustru Dagmar f 1921 och son smidesarbetaren Haldor f 1935. Erik dog 1991 och Dagmar dog 2006.
Senaste kommentarer