Vi iBråttensby

En onsdagskväll i september blev Bråttensbyborna inbjudna av Tore Aronsson till en vandring nära Älgadammen. Där hade han nämligen upptäckt ett område där det legat en damm en gång i tiden, och när han guidade oss runt i området fick vi veta mer om den. 

Det mest uppseendeväckande är kanske att denna ”Nordgårds damm”, var så stor, 1,5 gånger större än Älgadammen. Vi såg den gamla fördämningen, som numera är genomgrävd av ett dike och tog sen en promenad i det som varit dammens botten och såg var dess kanter hade gått. Dammen anlades för att tillsammans med Älgadammen – som på den tiden kallades Gamle damm – bidra med vatten till en kvarn i Skattegården. Enligt vad Tore forskat fram så var det en skvaltkvarn, belägen mellan nuvarande Gustavssons och Kyléns. I roteringslängden^[1] från 1676 anges att där bodde åbon^[2] Anders Andersson Mjölnare, som vid den tidpunkten var 70 år.  

På skifteskartan från 1805 är dammen borta och området kallas för ”Dams mader” (alltså damm med ett m). Dammen bör således ha använts från slutet av 1600-talet till omkring mitten av 1700-talet. Att området därefter dikades ut beror säkert på att man ville skapa mer odlingsmark.

Två torp har också legat i området: Hagalayckan byggdes 1830, då även gropavallar^[3] anlades, och revs troligen 1877, då den sista boende avlidit. Soldattorpet Hastatorpet, byggdes 1872 och stod kvar till 1940. Mer om torpen, och de exakta platserna, finns på brattensby.se under fliken ”Torpbok”. 

Fika med trevligt småprat avslutade sedan denna fina höstkväll i skogen. 

Barbro

---

^[1] Roteringslängden låg till grund för utskrivningar av soldater. Där antecknades från början av 1620-talet alla vapenföra män från 15 års ålder som kunde skrivas ut till krigstjänst.

^[2] Åbo är ett äldre namn för bonde. 

^[3] Gropavall är en form av inhägnad som består av en stensatt jordvall med ett dike på den sida där djuren går, för att göra inhägnaden högre. Man kunde även lägga ris ovanpå vallen.

Intresset för bygdegårdarnas tipspromenader är stort när de nu dragit igång igen efter två års uppehåll. Till Bråttensby kom det inte mindre än 74 vuxna och 15 barn. Rundan gick som vanligt i de vårsköna backarna ovanför Frisegården och Skattegården. Tolvorna var många bland barnen och Louise Alfredsson var närmast på skiljefrågan. Bland de vuxna var det tre som hade tolv rätt. Linda Johansson från Bråttensby vann förstapriset, Kjell Albinsson från Remmene kom tvåa och Annika Svensson från Remmene kom trea. I bygdegården hade Eva B, Christer H, Carina A och Johnny C fullt upp med att koka kaffe och breda smörgåsar, och lokalen blev fylld till sista plats. Tre lottringar såldes också.

Barbro

Det är något särskilt med påskelden på Ekeberget som sprider sitt flammande ljus över bygden i vårskymningen. Att många tycker så förstår man av att det var stor uppslutning på berget i år. Över femtio personer, både in- och utsocknes, samlades för att avnjuta skådespelet på nära håll. Tack till Sune samt barn och barnbarn Johansson som körde upp ris (av både tunnare och grövre dimensioner)! 

Berättarkvällen i bygdegården var trivsam som vanligt. 15 personer träffades för att äta gröt med vörtbröd, dricka kaffe och berätta historier i brasans sken. Margareta, Elsie och Eva stod för förplägnaden. Eva läste ur Remmeneboken om en flitig fruktodlare och hon delade även med sig av ett stämningsfullt tidsdokument från 1975 i form av ett brev som hennes pappa Paul skrivit till henne när hon bodde i Kalmar. Margareta knöt an till frukttemat och läste en berättelse om äpplesorten Säfstaholm, och Christer bidrog med en militärhistoria av Västgöta-Bengtsson. Barbro läste ett kåseri från Göteborgsposten om hur svårt det kan vara för ungdomen idag att skicka ett brev med frimärke och adress på. Och Kjell visade Bråttensbys hemsida där såväl torpen som gårdarna i Bråttensby finns dokumenterade flera hundra år tillbaka i tiden. Det är roligt att vi återigen vågar träffas för sammankomster! God Jul önskas alla nuvarande och före detta Bråttensbybor samt övriga Bråttensbyvänner!

Barbro Johansson

Årsmöte i Bråttensby bygdegårdsförening Vi i Bråttensby hölls i Bråttensby bygdegård den 15 mars och ca 20 personer kom. Det var omval på samtliga poster, förutom att revisorsersättaren byttes ut. 

Ordförande: Christer Håkansson
Sekreterare: Eva Bayard
Kassör: Börje Aronsson
Ledamöter: Lars Barkestedt, Tore Aronsson och Ingrid Johansson

Revisorer: Sune Johansson och Christer Bengtsson. Ersättare: Charlotta Hagström

Bygdegårdsansvarig: Börje Aronsson

Valberedning: Sune Johansson och Margareta Håkansson

Årets aktiviteter har, förutom årsmöte och styrelsemöten, bestått av bildvisning av gamla Bråttensbybilder, information av Hans Ivansson om festplatser som funnits i bygden, tipspromenad, torpvandring, föredrag av Hans Elvingsson samt berättarkväll. Programpunkter under kommande år blir bland annat genomgång av skifteshandlingar, torpvandringar och tipspromenad. Mer information om de olika programpunkterna kommer längre fram.

Keramikresa till Japan

I samband med årsmötet fick vi besök av Annika Larsson från Remmene som berättade om en resa till Japan. Resan arrangerades av den keramikgrupp, som leds av Birgitta Swahn och som varje år gör en resa till något keramik-relaterat mål. Den här gången var det långväga målet en keramikfestival i den lilla japanska staden Imbe. Här samlades keramiker från när och fjärran och de två dagar som gruppen hade till sitt förfogande räckte inte till för att gå över hela området. 

Bizenkeramik, med en historia som går 1000 år tillbaka, är rustikt oglaserat stengods som blir rödfärgat efter bränning. Det var också den keramiktyp som gruppen såg mest av, men de träffade även på glaserad keramik i olika färger. I Imbe träffade de far och son som var femtonde och sextonde generationen i en keramikersläkt och fick se deras keramikugn. Under ett helt år framställs lerprodukter innan allt sätts in i den kalla ugnen. Därefter eldas ugnen i tio dagar, vilket kräver stora mängder ved. Slutligen ska godset svalna i ytterligare tio dagar innan ugnen får öppnas. 

Gruppen passade också på att se sig om på andra håll i Japan, bland annat såg de världsarvet Det Gyllene templet i Kyoto, med Japans mest berömda byggnad: en paviljong täckt av bladguld, vilket var en imponerande syn. Där fick de sällskap av en väldig massa japaner som var lediga den dagen på grund av att kejsaren skulle krönas, och då passade många på att åka just till Kyoto. Kejsarkröningen skedde dock i Tokyo och den kunde de se via tv. Annat den svenska gruppen upplevde var snabbtågen Shinkansen som körde i 320 km/tim och de typiska japanska trädgårdarna med gröna växter, mossa, sten och vatten. Gamla och nya kulturaktiviteter prövade de också på i form av en traditionell japansk teceremoni och ett besök på en karaokebar. 

Annika, som utgör ena halvan av Herrljungarevyns Alfhild och Signe (den andra halvan, Ingrid Johansson, skötte bilderna) bjöd på en skojfrisk framställning, där mat var ett återkommande tema. Det japanska köket är mycket olikt det svenska, vilket orsakade skepticism från Annikas sida när det gällde bland annat den råa fisken och de tjocka nudlarna och även teet som serverades vid teceremonin. Dumplings, ris och öl blev hennes basföda och som extra säkerhet hade hon med sig en Pågen-limpa i resväskan. 

Den svenska gruppen fick ett mycket gott intryck av japanerna. De var trevliga och hjälpsamma och utemiljön var trygg, även sent på kvällen. Överallt var det rent och snyggt och de offentliga toaletterna erbjöd både tvätt och torkning efter toabesöket, liksom särskilda toatofflor, när man gick in. Svenskarna blev också uppmärksammade i den lokala tidningen när det stod att ”de har kommit över haven för att se på vår keramik”.

Vi tackar Annika för en underhållande kväll!

Barbro